Svenska forskare försöker just nu ta reda på vad som är en bra arbetsmiljö för våra hjärnor. Än har man inte hittat det höj- och sänkbara skrivbordet för hjärnan, men: ”Rörelse ger prestationsförbättringar”, säger Peter Thorvald, professor vid Högskolan i Skövde.
Publicerad 05 mars 2024
Vi vet att det är bra med höj- och sänkbara bord och stolar, att inte sitta för nära bildskärmen och ha plats för benen, för att slippa musarm, tennisarmbåge och värk i axlar och nacke. Men även människors hjärnor kan bli trötta/belastade. Fast vad som är god ergonomi för hjärnan är lite svårare att bedöma.
– När jag säger att jag jobbar med ergonomi, tänker folk att jag mäter vinklar och påverkan på muskler och leder och sådant, men jag gör det för hjärnan. Vad är tunga lyft för hjärnan? Och hur kan vi få hjärnan att fungera optimalt, säger Peter Thorvald, biträdande professor i integrerad produktutveckling vid Högskolan i Skövde.
Forskarna försöker hitta vad som är 'tunga lyft' för hjärnan.
Det här kallas kognitiv ergonomi, och handlar om att gör arbetsplatser och uppgifter anpassade efter hur våra hjärnor fungerar. Att skapa förhållanden där vi lättare kan tänka, koncentrera och lära oss, och fatta beslut.
– Det handlar om att minska risken för onödig belastning samtidigt som man till exempel ökar trivsel och känslan av tillfredsställelse, säger Peter Thorvald.
– Det är lite samma sak som med fysisk ergonomi. Det är nyttigt för musklerna att göra några tunga lyft per dag, problemet är när vi upprepar lyften för många gånger. Det är då de sliter.
Just nu har han och tre andra forskare från Chalmers, Försvarshögskolan och KTH fått i uppdrag av Myndigheten för arbetsmiljökunskap att sammanfatta forskningsläget för detta. De håller som bäst på och vaskar fram de mest relevanta resultaten ur nästan 8000 forskningsstudier.
– Vi har ganska god koll på vad som belastar våra hjärnor. Att ha samtidig tillgång till allt för mycket information kan ge en påfrestning på korttidsminnet, och gör att kvaliteten på arbetet försämras och man blir mer sårbar för stress. Men vad ska man göra för att det ska fungera bättre?
När vi hörs pågår det här arbetet som bäst, och det ska vara klart i slutet av 2024.
Vad har ni hittat som man bör undvika, för en hållbar hjärna?
– Än så länge har vi inte hunnit in på några detaljer men vissa väldigt tydliga områden handlar om sådant som vilket ljus och vilken temperatur man har i lokalen och hur det påverkar prestationen. Buller och annat oljud påverkar också, som i öppna kontorslandskap, liksom ett informationsöverflöd.
Men det kan också handla om andra saker som hur arbetsstationer är uppbyggda, hur informations- och kommunikationssystem ser ut, hur man jobbar med teknologiska hjälpmedel osv.
Så vad är det höj- och sänkbara skrivbordet för hjärnan?
– Svårt att vara på. Fråga gärna igen i december. Men ett tips som vi kan ge redan nu är rörelse. Forskning visar jättetydligt att regelbundet pauser från datorn ger en kortsiktig prestationsförbättring, säger Peter Thorvald.
Nästa artikel
Ett vanligt nyårslöfte är att börja leva mer hälsosamt, att stressa mindre på jobbet, röra på sig mer och äta nyttigare. Och det är ju inte som att vi inte vet hur man gör. Nej, de flesta av oss vet mycket väl hur man uttalar orden ”nej tack” när det bjuds på bullar till trefikat, förstår varför vi inte ska dubbelboka möten och hur man bryter stillasittandet genom att ta en promenad. Och ändå…
– Vi har alla en idealbild av en hälsosam människa, men ibland kanske vi behöver ifrågasätta bilden. Är detta något jag försöker uppnå för att man borde eller för att jag faktiskt vill?, säger Anders Rosengren, läkare och professor vid Göteborgs universitet, som också ligger också bakom Livsstilsverktyget med enkla tips på hur du förbättrar din fysiska som mentala hälsa.
Ja, det finns ständigt nya hälsotrender som sprids på sociala medier, som underblåser känslan av att du borde bli en bättre människa. Är det inte slow running så är det yoga eller en revolutionerande diet. Du borde också lära dig djupjobba för ökat fokus och öka din självmedkänsla på jobbet – allt för minskad stress och ökad framgång.
– Men istället för att hoppa på alla tåg behöver du fundera på vad som är viktigt i ditt liv. Vad kan du förändra för att lättare hantera din vardag? För i slutet av dagen är det vad hälsa handlar om.
Ja, när vi pratar om hälsa tänker vi lätt på mål som att bli smalare eller leva längre.
– Men egentligen handlar det om att hantera tillvaron här och nu. Att sova bättre för att känna sig piggare och lättare hantera stress.
För att lyckas behöver du hitta ditt varför, ditt why, tipsar Anders Rosengren.
– Att bara säga att du ska gå 10 000 steg om dagen fungerar sällan. Varför vill du röra dig mer? Kanske för att bli mer fokuserad, släppa vardagsproblem eller få fler år med familjen, det är en betydligt bättre motivation.
I sin nya bok ”En oväntad glänta – tankar om hälsa och existens” skriver han om ytterligare en sak som brukar gå snett när vi strävar efter ett mer hälsosamt liv.
– Vi försöker ofta göra stora, radikala livsstilsförändringar med ett ganska oförändrat mindset, vilket är dömt att misslyckas. Ändra istället inställning, låt hälsa bli något roligt och lustfyllt som du mår bra av i stunden – och addera sedan hälsosamma mikrovanor, säger han.
Det här med mikrovanor är viktigt, för många faller på sin orealistiska optimism, tänker att ”jag ska träna fem dagar i veckan”, och tar inte höjd för att vi även blir förkylda eller måste gå på utvecklingssamtal i skolan.
Kan du ge exempel på bra mikrovanor?
– Förut brukade man säga att du behövde träna i 30 minuter och riktigt få upp flåset för att få hälsoeffekter. Nya, hoppfulla studier visar att regelbundna pauser med några få minuters rörelse kan sammanlagt ge lika god effekt som längre träningspass. Du kan alltså springa upp och ner för en trappa, jogga lite på stället eller resa dig från stolen 30 gånger.
– Du kan också konvertera ett möte om dagen till ett telefonmöte, där du promenerar samtidigt.
En annan typiskt bra mikrovana är att faktiskt njuta av maten du äter.
– Om du kastar i dig mat är det lätt hänt att du överäter. Om du istället tar dig tid att uppmärksamma maten så njuter du mer samtidigt som du ofta äter långsammare, får en skönare mättnad och blir mer tillfredsställd av mindre.
För att minska stressen är det bra att ha den existentiella dimensionen med sig in i dagen.
– Ta för vana att på väg till jobbet stanna upp och zooma in en liten detalj. Det kan vara en liten blomma eller en knotig björk. Det får dig att vidga blicken, bryta ditt tunnelseende och inse att du är en liten del av något större. De problem du har just nu, med en krånglig kollega eller ett inställt möte, kanske inte är hela världen.
Rent teoretiskt är många av oss bra på hälsa. Vi vet att det är bättre att äta morötter än chips, bättre att få i sig solljus än skärmljus, och så vidare. Ändå är det så svårt att ändra vanor. Här är fyra steg som brukar leda till goda resultat.
