I tidigare åtgärdspaket för att mildra konsekvenserna av coronavirusets spridning saknades stöd för små- och egenföretagare. Den 26 mars kom ett nytt paket, delvis utformat för att stötta egenföretagare. Men räcker det? Här reder vi ut de olika förslagen och vilka effekter de kan få.
Publicerad 26 mars 2020
2020-03-26
För att lindra konsekvenserna för små och medelstora företag la regeringen alltså den 25 mars fram ett krispaket för småföretagare, som i vissa fall även gäller egenföretagare med enskild firma.
Totalt satsas 100 miljarder kronor i ett paket med åtgärder, som listas nedan.
Bra, men det kommer att dröja innan pengarna landar på företagens konton.
- Vi välkomnar de nya förslagen men inser också att det kommer att dröja innan pengarna landar på företagens konton, eftersom flera av insatserna kräver myndighetsbeslut. Det är ett problem då många egenföretagare har akuta likviditetsproblem redan i dag, säger Unionens chefsekonom Katarina Lundahl och tillägger:
- Därför anser vi att det ändå finns behov av att förstärka det här krispaketet ytterligare med åtgärder som får snabbare effekt.
För att stödja små och medelstora företag som är livskraftiga men som har hamnat i ekonomiska svårigheter under coronautbrottet föreslår regeringen en statlig lånegaranti.
Förslaget innebär att staten garanterar upp till 70 procent av de lån som bankerna ger ut till svenska företag. Garantin ska primärt stärka ekonomin i små- och medelstora företag och taket föreslås till 75 miljoner kronor per beviljat lån och företag.
Regeringen understryker i förslaget att de garanterade lånen inte ska användas till bonusar eller rörliga ersättningar annat än för vad som kan jämställas med det normala löneuttaget.
Företag som vill ansöka om lån med statlig kreditgaranti gör detta genom att vända sig direkt till en bank.
Mycket kommer att hänga på hur bankerna agerar.
Katarina Lundahl, chefsekonom:
- Det är bra att regeringen nu går in med lånegarantier, men risken är uppenbar att pengarna inte når de mest behövande företagen tillräckligt fort. Mycket kommer hänga på hur bankerna väljer att agera, konstaterar Katarina Lundahl.
Arbetsgivaravgifter och egenavgifter sänks under perioden 1 mars – 30 juni 2020. Enbart ålderspensionsavgiften kvarstår. Nedsättningen gäller för upp till 30 anställda och på den delen av lönen som inte överstiger 25 000 kronor per månad.
För branscher som drabbas särskilt hårt av coronautbrottet vill regeringen att staten ska stå för 50 % av den hyresnedsättning som fastighetsägare kan erbjuda hyresgästerna. Exempel på branscher som ska gynnas av denna åtgärd är sällanköpshandel, hotell och restaurangnäringen. Stödet söks retroaktivt av fastighetsägaren och gäller hyror för perioden 1 april – 30 juni.
Det kan bli en utdragen process och ingen garanti för att hyran verkligen sänks.
Katarina Lundahl, chefsekonom:
- Det är bra att det införs stöd för hyreskostnader, som kan vara en tung börda att bära för många företagare. Samtidigt är förslaget konstruerat på ett sätt som kan innebära strul och förseningar för företagaren, säger Katarina Lundahl och tillägger:
- Regeringen har uppmanat hyresvärdarna att vara tillmötesgående, men det är inget måste. Först måste företagaren omförhandla hyran, sedan täcker staten en del av sänkningen. Det kan bli en utdragen process och det finns inga garantier för att hyran verkligen sänks i slutändan.
Enskilda näringsidkare och fysiska delägare i handelsbolag ska enligt förslaget sätta av hela den skattepliktiga vinsten för 2019 till en periodiseringsfond. Vinsten, med ett tak på en miljon kronor, ska sedan räntefritt kunna kvittas mot framtida förluster i upp till sex år. Den återbetalda skatten fås ut genom att företagaren själv begär detta hos Skatteverket.
Det här kan ge bra hjälp till många företag.
Katarina Lundahl, chefsekonom:
- Det här kan ge bra hjälp till företag som nu tyngs av förluster men som tidigare varit vinstdrivande.
För att kunna ta del av a-kassa vid arbetslöshet måste egenföretagare upphöra med näringsverksamheten, antingen genom att lägga ner sin verksamhet eller lägga företaget vilande. En företagare får dock bara lägga sitt företag vilande och samtidigt få a-kassa en gång under en femårsperiod. Den regeln ändras nu tillfälligt.
Enligt regeringens förslag undantas företag som läggs vilande under 2020 från regeln om att företag endast får läggas vilande en gång under fem år.
Viktigt och bra!
Katarina Lundahl, chefsekonom:
- En bra och viktig regelförändring!
Egenföretagare som betalar moms på årsbasis ska kunna få anstånd med skatteinbetalningen på samma sätt som övriga företag. Förslaget har funnits med i tidigare paket, men tidsperioden förlängs nu. Förslaget gället moms som redovisas årsvis från den 27 december 2019 – 17 januari 2021.
Anstånd med betalning ses som en skuld i företagens balansräkning och på beviljade anstånd läggs en kostnadsränta på 1,25 % plus en anståndsavgift på 0,3 % per månad.
På årsbasis motsvarar det totalt sett 6,6 procent i effektiv ränta. Det är därför viktigt att tänka igenom effekterna av eventuella uppskov innan man gör dem.
Regeringen bör tillfälligt slopa räntan...
Katarina Lundahl, chefsekonom:
- Regeringen bör tillfälligt slopa räntan och avgiften för uppskjutna skatteinbetalningar för att inte ytterligare försvåra för svenska små- och egenföretagare.
Nästa artikel
I Sverige utgör singelhushållen 40 procent, enligt SCB. Många av dem som lever ensamma jobbar också på distans, i sina hem, våren 2020.
Den isolering som coronapandemin innebär kan för ganska många människor bli en tid av väldigt mycket ensamhet.
Det är långt ifrån alla som vantrivs med att jobba hemifrån, på distans från kontor och kollegor. Men för de som gör det kan det vara tufft, särskilt när det drar ut på tiden.
Ofrivillig ensamhet kan vara direkt ohälsosamt, på en nivå som kan jämföras med rökning och fetma (enligt metaanalys publicerad i PLoS Medicine 2010).
När ofrivillig ensamhet blir långvarig uppstår en lågintensiv stress där det biologiska varningssystemet skickar ut en stadig ström av stresshormoner som kortisol i blodet. Det i sin tur kan ge en lång kedja av symptom som högt blodtryck och inflammation i kroppen och så vidare.
Nu är det som det är, med coronapandemin. Vi stannar hemma för att skydda riskgrupper och för att sjukvården ska klara den tunga belastningen - det vill säga för att rädda liv!
Men även ensamhet kan alltså innebära en hälsorisk, som också behöver hanteras. Skrolla ned och läs mer om hur.
Arbetsmiljöansvaret ligger hos arbetsgivaren, både vad gäller det fysiska och det psykosociala, det regleras i arbetsmiljöföreskrifterna, OSA - organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA, läs och ladda ner föreskrifterna här).
Men när man jobbar hemifrån flyter arbetsliv och privatliv lätt ihop. Annica Hedbrant är utredare i arbetsmiljöfrågor på Unionen.
När kan man säga att ensamhet blir en arbetsmiljöfråga?
- När det sammanhang man jobbar i riskerar att leda till ohälsa - då blir det en arbetsmiljöfråga.
Men vad kan man egentligen begära av sin arbetsgivare om man tycker att ensamheten i hemmajobbet börjar kännas tung?
- Det är arbetsgivarens ansvar att regelbundet undersöka risker i arbetsmiljön, bedöma, åtgärda och följa upp sådana så att ohälsa eller olycksfall inte uppstår. Med det följer att arbetsgivaren behöver hitta former för att stämma av hur medarbetarna mår och har det, även när de jobbar på distans.
- Men som medarbetare behöver du också ta upp det med din chef, risken behöver påtalas för att arbetsgivaren ska få kännedom om situationen.
Känslan av ensamhet kan se olika ut, och komma sig av olika omständigheter. Vad är rimligt att ta upp med chefen?
- Om du saknar stöd i arbetet till exempel, någon att bolla dina funderingar med eller om du saknar feedback på det du gör; du kanske känner dig osäker på vad som förväntas av dig. Allt det ska chefen kunna hjälpa till med.
- Men även sådant som att du saknar kontakt och utbyte med kollegorna är något du ska kunna ta upp med din chef. Det handlar om din sociala arbetsmiljö.
Nu är det ju myndigheterna som ber oss att hålla avstånd och jobba hemifrån - vad kan då chefen göra åt det om man saknar kontakt med andra människor?
- Din chef kan skapa förutsättningar för regelbunden möjlighet till kontakt med kollegor i form av exempelvis en schemalagd gruppfika över Skype eller annat videokonferensverktyg. Det kan minska känslan av isolation och stärka sammanhållningen och samtidigt påminna om vikten av pauser i arbetet, vilket kan vara en stor fördel just nu.
När det finns ett arbetsmiljöombud på arbetsplatsen, AMO (eller skyddsombud ), går det förstås bra att vända sig dit också, för att få hjälp att ta frågan vidare, påminner Annica Hedbrant.
Både organisatoriska och sociala risker med distansarbete ska också tas upp i den riskbedömning som arbetsmiljöombudet bör göra tillsammans med ansvarig chef, när man står inför förändrade omständigheter på arbetsplatsen - som när man flyttar kontorsarbete till hemmet.
Riskbedömningen ska sedan kopplas till en handlingsplan och följas upp efter en tid.
- Men det är alltid chefens ansvar att se till att åtgärderna genomförs.
AMO eller inte, vad kan man göra om man tror att en kollega är ensam?
- Som
arbetsmiljöombud
kan det vara bra att kommunicera ut att man finns där, vilken roll man har och hur man kan nås. Se till att öppna kontaktvägar och verka för delaktighet och dialog. Och det gäller också som kollega, ring, prata.
- Tillit och omtanke blir inte mindre viktigt när jobbsammanhang och därmed arbetsmiljön förändras, som den gjort för många nu.
1. Sätt gränser mellan jobb och fritid!
2. Skapa en arbetsplats som funkar
3. Variation och rörelse är viktigt
4. Skapa sammanhang, samarbete och kontakt - för dig och dina kollegor!