Anställningen var "falsk" – och lönen kom ur chefens ficka
IT-konsulten Kim erbjöds anställning efter en tids konsultuppdrag. Kim tackade ja, skrev på anställningsavtalet och hann jobba för företaget i ett knappt halvår – innan hen fick höra att hen inte alls varit anställd och att lönen betalats ur närmaste chefens ficka.
Medlemmen skrev under på ett anställningsavtal - som arbetsgivaren i efterhand menar var förfalskat av den närmaste chefen. Nej, det håller inte, menar Unionens jurist. (Bilden ovan är en illustration, ej ett porträtt av medlemmen.)
- När jag fick det här ärendet på mitt bord upplevde jag det som hemskt konstigt. Min spontana reaktion var: Det här borde inte kunna ske!
Det säger Unionens förbundsjurist Elisabet Ohlsson, som valt att driva IT-konsultens ärende till
Arbetsdomstolen
, AD, då konsulten är medlem i förbundet.
Det här borde inte kunna ske!
Nu stämmer Unionen företaget i AD
Så här gick det till: IT-konsulten, som vi kallar Kim i den här texten, erbjöds anställning efter att ha jobbat för företaget på konsultbasis en tid.
Av anställningsavtalet framgick att Kim skulle tillträda anställningen i samband med att konsultuppdraget upphörde - en i praktiken sömlös övergång.
Kim fortsatte att jobba under arbetsledning av samma chef som hen tidigare fått uppdraget från – mestadels på distans från hemmet men med företagets utrustning (dator, mobil) precis som tidigare Det flöt alltså på.
Däremot blev lönen försenad. Första lönen kom en månad senare än vad Kim förväntat sig, och även den andra lönen blev sen. När Kim ifrågasatte detta och avsaknaden av lönespecifikation skyllde chefen på administrativa problem. Kim litade på sin chef och förutsatte att detta skulle lösa sig. Men det gjorde det inte.
- Lön som kommer sent och uteblivna lönebesked är varningssignaler som är viktigt att reagera på, konstaterar Elisabet Ohlsson.
När Kim jobbat i ett knappt halvår fick hen veta att anställningen upphört. Och inte bara det - den hade formellt aldrig funnits.
Ingenting har gått rätt till här.
Ett "falskt kontrakt" - menar arbetsgivaren
Enligt företaget var det anställningskontrakt som Kim skrivit på nämligen falskt. Hens närmaste chef skulle ha förfalskat en högre chefs underskrift, sades det.
Den lön som betalats ut hade inte kommit från företaget utan från den närmaste chefen, som hade betalat ur egen ficka.
- Ingenting har gått rätt till här. Kim har blivit lurad av sin chef och inte fått lön på rätt sätt och inte med rätt belopp, säger Elisabet Ohlsson och fortsätter:
- Jag hävdar dessutom att avslutandet av anställningen är att betrakta som ett avskedande, inte en
uppsägning
, då de avbrutit Kims möjligheter att jobba genom att arbetsverktygen togs tillbaka redan innan uppsägningstiden skulle ha gått ut.
Unionen begär ersättning och skadestånd
Unionen menar att anställningen visst varit att betrakta som giltig då Kim inte haft anledning att ifrågasätta förfarandet och också löpande har utfört de arbetsuppgifter hen ålagts.
Unionen menar att företaget därmed är skyldiga att ersätta Kim för hens arbete, inklusive pensionsavsättning och
semesterersättning
, under hela den tid Kim varit anställd.
I stämningsansökan till
Arbetsdomstolen
kräver Unionen att företaget kompenserar medlemmen för utebliven lön och andra ersättningar såväl under anställningen som efter uppsägningen, samt betalar skadestånd till ett totalt värde av flera hundra tusen kronor.
Visste du att...
Under 2022 fick medlemmar i Unionen sammanlagt cirka 75 miljoner kronor utbetalt efter att Unionens jurister har drivit deras ärenden till domstol. Det gäller bland annat indrivning av lön, lönegaranti, skadestånd och ersättning för försäkringsärenden.
Under 2022 avslutades 650 arbetsrelaterade tvister i domstol där medlemmar företräddes av Unionens jurister.
Under 2022 avslutades 178 försäkringsärenden i domstol (gällande ersättning vid arbetsskada och arbetslöshet) där medlemmar företräddes av Unionens jurister.
Långt många fler ärenden handläggs varje år på regional nivå av Unionens ombudsmän som driver in uteblivna löner, förhandlar fram överenskommelser avseende fordringstvister och hanterar en lång rad andra tvister.
De flesta konflikter går att lösa innan de kommer till domstol.
Med styrkan hos Sveriges största fackförbund i ryggen
Dryga 695 000 medlemmar från hela det privata näringslivet ger Unionen kraft och tyngd i förhandlingar, i juridiska tvister och i arbetsmarknadspolitiken. Ta del av kraften - bli medlem du med.
Unionen stämmer nätapoteket Apotea för att ha beordrat över 19 000 timmar övertid under våren 2023. I Arbetsdomstolen väntar också en annan stämning mot samma nätapotek på avgörande.
Unionen stämmer nätapoteket Apotea på tio miljoner kronor i Arbetsdomstolen.
Gång på gång har medarbetare beordrats jobba övertid, på Apoteas anläggning i uppländska Morgongåva, inte sällan på kvällar och helger. Enligt Unionenklubben har situationen nu eskalerat till en punkt som påverkar personalens hälsa.
Så sent som i fjol stämde Unionen Apotea för brott mot
förtroendemannalagen
, sedan två chefer trängt sig in på ett fackligt medlemsmöte och röjt de anställdas fackliga medlemskap. Den tvisten väntar ännu på avgörande i
Arbetsdomstolen
.
Drygt 19 000 timmar övertid
Mellan januari och juli 2023 beordrades Apoteas 300 logistikmedarbetare till 19 064 otillåtna timmar övertid, enligt Unionenklubbens uträkning.
– Det handlade om sjuka mängder övertid och det sliter på folk. Vi fick inget gehör när vi påpekade det för arbetsgivaren därför var vi tvungna att agera, säger Camilla West, klubbordförande, till Kollega, och hon får stöd av Unionens förbundsjurist David Hellman, som nu driver ärendet till rättslig prövning:
– Vi hävdar att det inte är oförutsedda händelser utan att arbetsgivaren har valt att inte anpassa verksamheten utifrån befintlig bemanning på ordinarie arbetstid.
– Allmän övertid ska endast användas undantagsvis och inte kontinuerligt för att utöka arbetstiden, som arbetsgivaren gjort här, i stor omfattning, tillägger David Hellman.
Tio miljoner i skadestånd
Därför har Unionen nu åter stämt Apotea i
Arbetsdomstolen
och yrkar den här gången på ett rekordstort skadestånd på drygt tio miljoner kronor.
– Det handlar om ett så stort antal övertidstimmar att det blir en hög kostnad, konstaterar David Hellman.
Apotea bestrider Unionens påståenden och hävdar att övertiden endast beordrades vid absolut nödvändiga tillfällen och att endast sex procent övertid genomfördes under 2023.
Juristen: Att växterna dog är inget skäl för avskedande