IT-konsulten Kim erbjöds anställning efter en tids konsultuppdrag. Kim tackade ja, skrev på anställningsavtalet och hann jobba för företaget i ett knappt halvår – innan hen fick höra att hen inte alls varit anställd och att lönen betalats ur närmaste chefens ficka.
Bli medlem här!
- När jag fick det här ärendet på mitt bord upplevde jag det som hemskt konstigt. Min spontana reaktion var: Det här borde inte kunna ske!
Det säger Unionens förbundsjurist Elisabet Ohlsson, som valt att driva IT-konsultens ärende till Arbetsdomstolen , AD, då konsulten är medlem i förbundet.
Det här borde inte kunna ske!
Så här gick det till: IT-konsulten, som vi kallar Kim i den här texten, erbjöds anställning efter att ha jobbat för företaget på konsultbasis en tid.
Av anställningsavtalet framgick att Kim skulle tillträda anställningen i samband med att konsultuppdraget upphörde - en i praktiken sömlös övergång.
Kim fortsatte att jobba under arbetsledning av samma chef som hen tidigare fått uppdraget från – mestadels på distans från hemmet men med företagets utrustning (dator, mobil) precis som tidigare Det flöt alltså på.
Däremot blev lönen försenad. Första lönen kom en månad senare än vad Kim förväntat sig, och även den andra lönen blev sen. När Kim ifrågasatte detta och avsaknaden av lönespecifikation skyllde chefen på administrativa problem. Kim litade på sin chef och förutsatte att detta skulle lösa sig. Men det gjorde det inte.
- Lön som kommer sent och uteblivna lönebesked är varningssignaler som är viktigt att reagera på, konstaterar Elisabet Ohlsson.
Läs mer: Agera skyndsamt när lönen uteblir
När Kim jobbat i ett knappt halvår fick hen veta att anställningen upphört. Och inte bara det - den hade formellt aldrig funnits.
Ingenting har gått rätt till här.
Enligt företaget var det anställningskontrakt som Kim skrivit på nämligen falskt. Hens närmaste chef skulle ha förfalskat en högre chefs underskrift, sades det.
Den lön som betalats ut hade inte kommit från företaget utan från den närmaste chefen, som hade betalat ur egen ficka.
- Ingenting har gått rätt till här. Kim har blivit lurad av sin chef och inte fått lön på rätt sätt och inte med rätt belopp, säger Elisabet Ohlsson och fortsätter:
- Jag hävdar dessutom att avslutandet av anställningen är att betrakta som ett avskedande, inte en uppsägning , då de avbrutit Kims möjligheter att jobba genom att arbetsverktygen togs tillbaka redan innan uppsägningstiden skulle ha gått ut.
Unionen menar att anställningen visst varit att betrakta som giltig då Kim inte haft anledning att ifrågasätta förfarandet och också löpande har utfört de arbetsuppgifter hen ålagts.
Unionen menar att företaget därmed är skyldiga att ersätta Kim för hens arbete, inklusive pensionsavsättning och semesterersättning , under hela den tid Kim varit anställd.
I stämningsansökan till Arbetsdomstolen kräver Unionen att företaget kompenserar medlemmen för utebliven lön och andra ersättningar såväl under anställningen som efter uppsägningen, samt betalar skadestånd till ett totalt värde av flera hundra tusen kronor.
Nästa artikel
En medlem, som vi här kallar Robert, anställdes strax före sommaren för att hantera växter på ett odlingsföretag någonstans i södra Sverige.
Växterna krävde ett visst slags kylanläggningar, som dock krånglat under försommaren. De gamla kylarna hade skickats iväg och det hade ännu inte levererats några nya. Problemet var känt i ledningen.
I mitten av juni drog företagsledningen på semester, fast det fortfarande inte fanns några fungerande kylanläggningar på plats. Strax därpå började växterna bli dåliga och inför midsommar hade flera gett upp helt. Roberts arbetsledare rapporterade det till ledningen, men inga åtgärder vidtogs.
Strax efter midsommarhelgen gick Robert till jobbet, men dörren var låst.
Den enda som inte gått på semester än, utöver Robert, var hans arbetsledare - som tydligen stannat hemma i protest mot att inte ha fått ut sin juni-lön. Roberts lön var också sen. Och inte kom han in på jobbet.
Först i början av juli kom företagsledarna tillbaka från sina semesterresor – och meddelade då Robert att han ”kunde gå” eftersom växterna, som han ansvarat för, dött.
Filip Vujcic är förbundsjurist på Unionen och den som nu driver Roberts ärende i tingsrätten, då Robert är medlem i Unionen.
Så här gick det till: När Robert fått veta att han inte var välkommen tillbaka till jobbet ringde han till Unionens fackliga rådgivning för att få stöd och råd. Där insåg den rådgivare som tog emot samtalet direkt vad det handlade om och agerade snabbt
- Man har bara två veckor på sig för att ogiltigförklara ett felaktigt avskedande, så det är viktigt att det ageras snabbt, förklarar Filip Vujcic.
Ärendet skickades från rådgivningen till en regional ombudsman som i sin tur kunde kalla arbetsgivarna till förhandling . När ombudsmannen inte fick något svar skickades ärendet vidare till Unionens juridiska enhet – och hamnade på Filip Vujcics bord.
Hur agerade du när ärendet hamnade på ditt bord?
- Först tog jag del av den utredning som redan fanns och fick en bild av hur avskedandet gått till. Redan där kunde jag konstatera att arbetsgivaren lagt skulden på vår medlem för problemet med kylanläggningarna.
Filip Vujcic konstaterar att verksamheten i fråga var beroende av fungerande kylanläggningar och tycker det är anmärkningsvärt att arbetsgivaren valde att åka i väg på semester fast de uppmärksammats på att några nya kylar inte anlänt. De bara lämnade allt och drog.
Kunde Robert ha agerat på något annat sätt?
- Nej, jag kan inte se att han skulle ha agerat på något annat sätt. Han anställdes just inför sommaren och ställdes under en arbetsledare som gjorde sig otillgänglig. Robert stod till arbetsgivarens förfogande men han fick inte tillgång till arbetet. Att växterna dog var inte Roberts fel.
Därför stämmer Unionen nu företaget på förfallen lön, inklusive semesterersättning , för den tid Robert inte fått sin lön och även stått utan anställning och ända fram till huvudförhandling och det att dom avkunnas i tingsrätten.
- Jag yrkar på att avskedandet är ogiltigt, därmed kommer Robert anses vara anställd ännu om tingsrätten går på vår linje.
Dessutom kräver Unionen ett allmänt skadestånd på 190 000 kr för brott mot avskedandeparagrafen i LAS samt att arbetsgivaren betalar 30 000 kr i skadestånd för formaliabrott, då avskedandet bland annat inte levererades skriftligen.
Tingsrätten gav Unionen rätt och har nu dömt företaget att betala 200 000 kronor i skadestånd samt utebliven lön till Unionen-medlemmen.
