En provanställning kan sägas upp utan närmare motivering, men det innebär inte att det kan göras hur som helst. Småbarnsföräldrar måste till exempel kunna vabba eller gå ned i arbetstid. Nu driver Unionen ytterligare ett ärende om avslutad provanställning till rätten.
Eftersom man inte behöver motivera ett avslut av en provanställning är det tyvärr vanligt att arbetsgivare missbrukar möjligheten. Unionens förbundsjurist Cecilia Arklid har fått alltför många sådana ärenden på sitt bord.
– Det är tyvärr ett återkommande problem att arbetsgivare avslutar en provanställning på felaktiga grunder, som att det visat sig att den anställda är gravid eller behöver vabba. Då är det diskriminering, och det är aldrig okej.
Så var det i ett aktuellt fall, som Cecilia Arklid just nu driver för prövning i tingsrätten.
Läs mer: Vad räknas som diskriminering?
Den här gången rör det en småbarnsförälder – medlem i Unionen - som behövde gå ned något i arbetstid under sin provanställning. Detta har man rätt till enligt Föräldraledighetslagen, tills barnet är åtta år gammalt. Medlemmen hade också varit tydlig med behovet redan innan provanställningen inleddes, då var arbetsgivaren okej med det och hen anställdes på de premisserna.
Senare menade arbetsgivaren att medlemmen inte fick förkorta sin arbetstid. När medlemmen förklarade att hen måste kunna hämta på förskolan senast 17.30 ett par dagar i veckan, menade arbetsgivaren att det inte funkade att lämna arbetsplatsen före klockan 18.15.
Medlemmen hade då hunnit höra av sig till Unionen och fått rådet att skicka ett mejl till arbetsgivaren där hen med stöd av just Föräldraledighetslagen begärde nedsatt arbetstid. Detta ledde till en mejlväxling fram och tillbaka, där medlemmen gav olika förslag på hur schemaläggningen skulle gå att lösa – tills beskedet kom att provanställningen skulle avbrytas i förtid.
Det motiverades inte på annat sätt än att det inte fungerade med arbetstiderna.
– Skälet var alltså att medlemmen inlett dialog om arbetstidsförkortning. Avbrytandet av provanställningen är ett uppenbart missgynnande och vi menar att det har samband med att medlemmen försökte utnyttja sina rättigheter enligt Föräldraledighetslagen, konstaterar Cecilia Arklid som därför valt att kräva ekonomiskt och allmänt skadestånd för medlemmen.
Läs mer: Missgynnande av föräldralediga (tco.se)
Det finns en särskild lärdom att dra av den här historien. Tack vare att medlemmen ringde till sina fackliga rådgivare på Unionen och då fick rådet att mejla begäran om arbetstidsförkortning med stöd av Föräldraledighetslagen – finns skriftliga bevis.
Vanligt är annars att det inte finns något så konkret att peka på och att ord står mot ord. Då är det inte självklart att ärendet går att driva i domstol, säger Cecilia Arklid.
– Vi måste säkerställa att vi har rimliga förutsättningar att vinna en process, inte minst för medlemmens skull. Många underskattar hur dränerande det är att vara i en rättsprocess.
Då Föräldraledighetslagen är en social skyddslagstiftning – småbarnsföräldrar får inte diskrimineras på arbetsmarknaden! – kräver Unionen företaget på ett allmänt skadestånd på 120 000 kronor plus ersättning i form av förlorad lön plus semesterersättning . Ärendet avgörs i tingsrätten.
Läs mer: Var tredje kvinna har missgynnats under föräldraledigheten (pressmeddelande 5 mars 2024)
