Begära tjänstledigt vid omorganisation?

Kul men smart/osmart?

Häromdagen fick Louie mejl från antagning.se. Han hade blivit antagen till kursen på högskolan han sökt! Jippie!

Men han hann bara vara lycklig över beskedet fram till enhetsmötet några minuter senare, då chefen meddelade att det troligen var en smärre omorganisation på gång.

Enheten hade fått ett sparbeting, berättade chefen. Louie räknade med att det skulle innebära uppsägningar, även om inget sådant sas uttryckligen.

Han var inte sist in och trodde nog att han var uppskattad i gruppen, så egentligen borde väl inte ett så pass otydligt besked oroa. 

Men han var ju på väg att be sin chef om tjänstledigt. Om han inte ens var närvarande då nedskärningarna började... skulle det vara så smart?

Var det läge att gå in och be om den där tjänstledigheten – eller vore det smartare att tacka nej till studieplatsen och bara sitta still i båten på jobbet?

Han behövde bolla det här med någon, och ringde till medlemsrådgivningen på Unionen.

Läs mer: Ansök om tjänstledighet för studier i god tid

- Först och främst ska det sägas att tjänstlediga inte på något sätt ska missgynnas i relation till övriga vid en nedskärningssituation, konstaterar Agnes Wevel, som är en av medlemmarnas rådgivare på Unionen.

Turordningsregler och förhandlingsplikt gäller alltså för den som är tjänstledig från sin anställning precis på samma sätt som för andra anställda.

- Så det finns ingenting för Louie att oroa sig för vad gäller det.

"Out of sight - out of mind"

Men Louie tyckte det kändes olustigt att tappa kontakten med arbetsplatsen just under en omorganisation. Kanske skulle arbetsgivaren och klubben komma överens om en turordningslista, spekulerade han.

”Out of sight - out of mind, du vet”, sa han. 

- Jag föreslog att Louie började med att prata med de förtroendevalda i klubben; se till att de hade hans privata mejladress och telefonnummer och be dem att hålla honom underrättad om vad som hände under frånvaron. Alltså förutsatt att han bestämde sig för att börja utbildningen, säger Agnes Wevel.  

- I nästa steg tyckte jag att han skulle prata med sin chef, förklara varför han ville ta den här utbildningen just nu och hur han kände kring beskedet om omorganisation. Jag påminde också om att han kunde be en förtroendevald följa med till det mötet, om det kändes jobbigt att ta det själv.  

Agnes Wevel rekommenderade också Louie att fundera över i vilken omfattning han egentligen behövde ta ut tjänstledighet för kursen, kanske kunde det räcka med en deltid? I så fall skulle han ju ändå kunna ha kvar närvaro kvar på arbetsplatsen under omorganisationen.

Louie heter egentligen något annat.