Korttidsarbetet ger tid över - kan Katrin jobba extra i vården?
Katrin är utbildad undersköterska men har jobbat inom fordonsindustrin de senaste tio åren. Nu har hennes arbetsgivare infört korttidsarbete till följd av coronakrisen, och hon jobbar bara två dagar i veckan. Kan hon jobba extra i vården de andra dagarna i veckan?
Katrin kände att hon ville ge något tillbaka, och hade med korttidsarbetet fått tid över. Men det var inte bara att hoppa på vilket vick som helst.
Publicerad 30 april 2020
Det råder hårt tryck på sjukvården under pågående coronakris. Katrin som utbildade sig till undersköterska en gång i tiden har flera kompisar inom vården och vet att de går på knäna. Inom hennes nuvarande bransch, fordonsindustrin, har det däremot stått still i veckor.
Katrin kände att hon ville ge något tillbaka.
Efter att Katrins arbetsgivare infört korttidsarbete med statligt stöd har hon bara jobbat två dagar i veckan - men hon får ändå ut över 90 procent av lönen, tack vare det sistnämnda. Staten står alltså för den del av lönen som arbetsgivaren arbetsbefriat Katrin.
Nu kände hon att hon ville ge något tillbaka och att hon kunde göra en insats genom att rycka in som undersköterska under den arbetsbefriade tiden.
- Hon ringde för att kolla om hon kunde hoppa på ett vick direkt, berättar Elisabeth Lind, som är en av medlemmarnas rådgivare på Unionen.
Vad kunde du rekommendera?
- Först och främst att hon skulle prata med sin arbetsgivare.
När man blir arbetsbefriadfrån sitt arbete på grund av korttidsarbete innebär det nämligen inte att man är fri att göra precis vad man vill, förklarar hon.
Som anställd måste du fortfarande stå till arbetsgivarens förfogande under en period med korttidsarbete – och även vara beredd att förutsättningarna kan förändras. Nivån på korttidsarbetet kan ändras och det kan också upphöra helt - då måste du återgå till att arbeta din ordinarie arbetstid.
- Därför kan arbetsgivaren ha synpunkter på vad du gör under den arbetsbefriade tiden, säger Elisabeth Lind.
Lojalitetsplikten gäller
Att starta en egen verksamhet vid sidan av korttidsarbete kan i vissa fall bedömas strida mot lojalitetsplikten och att ta ett vikariat kan försvåra för arbetsgivaren att dra igång verksamheten igen om ordrar eller leveranser börja rulla in igen.
- Om Katrin skulle ta ett tremånaders vikariat inom vården och schemaläggas för jobb under den tiden, så är hon ju faktiskt inte fri att gå tillbaka till den verksamhet där hon är anställd. Då står hon inte till arbetsgivarens förfogande.
Under permitteringen är arbetstagarna skyldiga att infinna sig på arbetsplatsen...
PåTillväxtverkets sajt (den myndighet som beviljar statligt stöd vid korttidsarbete) står det:
”Under permitteringen är arbetstagarna skyldiga att infinna sig på arbetsplatsen när arbetsgivaren beordrar detta. I övrigt förfogar de fritt över ej arbetad tid, såvida inget annat är bestämt i lokala avtal till exempel avseende kompetensutvecklande insatser eller bisysslor.”
I det
kollektivavtal
som gäller på Katrins arbetsplats kan det också finnas regler om bisyssla som då kan behöva diskuteras med arbetsgivaren. Det kan också hända att det gjorts lokala överenskommelser om
kompetensutveckling
som ska äga rum under tid med arbetsbefrielse - då blir det inte så mycket tid över för annat.
Katrin ville fortfarande använda sin arbetsbefriade tid till att stötta upp inom vården, men insåg nu att det inte bara var att hoppa på första bästa vick.
Först måste hon komma överens med sin ordinarie arbetsgivare för att det ska vara ok att jobba extra under den arbetsbefriade tiden.
Sedan måste hon också komma överens med arbetsgivaren inom vården om att arbetet där är flexibelt, så att hon kan styra över i vilken omfattning hon ska jobba och vilka arbetspass hon tackar ja eller nej till. Om avtalet om korttidsarbete sägs upp måste hon ganska omgående kunna återgå till sitt ordinarie arbete på heltid.
*Katrin heter egentligen något annat.
Hur kan du använda den arbetsbefriade tiden?
I månadsskiftet april-maj är det över 300 000 anställda i Sverige som har blivit permitterade för korttidsarbete med statligt stöd. Sammantaget blir det många arbetstimmar som skulle kunna användas på olika sätt. Men vad är tillåtet att göra med den arbetsbefriade tiden?
Plugga? Absolut, det uppmuntras! Bara det inte krockar tidsmässigt med eventuell
kompetensutveckling
som arbetsgivaren vill att du ska ta, efter överenskommelse i lokalt avtal. Du måste också ha flexibilitet i dina studier ifall det blir förändringar i korttidsarbetet. (Om du vill plugga något på din fritid, som kvällar och helger, är det såklart fritt fram)
Starta eget? Kan vara ett bra läge, men du bör först diskutera saken med din arbetsgivare och helst få ett skriftligt godkännande. Här är det nämligen viktigt att hålla koll på lojalitetsplikten som bland annat innebär ett direkt förbud mot att jobba med konkurrerande verksamhet. Se till att du får ett godkännande från din arbetsgivare innan du drar igång något.
Om du vill driva din verksamhet som bisyssla, bör du också kolla hur det regleras i kollektivavtalet som gäller på din arbetsplats. Men även då - se till att få ett skriftligt godkännande från din arbetsgivare.
Jobba extra? Kan gå, men precis som ovan, prata först med din ordinarie arbetsgivare. Och tänk på att du ska vara tillgänglig för att återgå i full arbetstid på arbetsgivarens begäran, eller en gradvis återgång – så var försiktig med att boka upp din tid i en annan verksamhet..
Vad man får och inte får göra vid en korttidspermittering regleras dels i lagen kom korttidsarbete men också, mer detaljerat, i olika
kollektivavtal
. Du som jobbar som tjänsteman inom det privata kan söka ditt kollektivavtal här.
Fler frågor och svar kring följderna av coronaviruset
Det blir allt vanligare att jobba på distans och hålla möten online. Men hur håller man ett bra och inkluderande möte när några av deltagarna, eller alla, sitter på olika håll?
Det sociala kittet är ännu lite viktigare när man jobbar och har möten på distans. Men det är även mötesstrukturen, med utförlig dagordning, förutsägbarhet och tydliga svarsalternativ.
Var lite trevligare än vanligt!
För att skapa och upprätthålla en trivsam arbetsmiljö och en bra gemenskap på distans krävs ofta lite mer aktiv socialisering – särskilt om det gäller kollegor och samarbetspartners som inte känner varandra så väl.
Alla som har suttit vid köksbordet hemma och deltagit i ett möte via länk vet att det är lätt att känna sig osedd, att tappa tråden, bli oengagerad, att missförstå och att bli missförstådd - när man inte kan läsa av varandras kroppsspråk och blickar.
Därför krävs ofta lite mer uttalad trevlighet, mer hänsyn och kanske också lite mindre fräcka skämt, när man jobbar och har möten på distans.
Som arbetsledare eller mötesledare krävs ofta en större noggrannhet att allt gått fram och alla fått möjlighet att förbereda sig, att informationen är transparent och att var och en har får tala till punkt och så vidare. Det vill säga, det krävs lite mer struktur.
Men se också till att ge utrymme för lite mer informellt prat, det kittet kan vara än viktigare för sammanhållningen när man inte sitter i samma rum.
5 tips för bra möten på distans
Inkluderande möten online
Det är sällan roligt att vara den ende som inte sitter med i rummet, vid ett viktigt möte.
För att alla ska känna sig involverade kan det vara en god idé att alla deltar via länk. Då har alla samma förutsättningar och ofta blir förståelsen större för vikten av hänsyn, att låta var och en tala till punkt och inte börja prata om annat ifall ljudet tillfälligt hackar. Annars bör de som sitter i ett gemensamt rum ta extra ansvar för att ge utrymme åt den som deltar via länk.
Inled med några minuters småprat – med var och en!
Det kan kännas avigt att småprata med en skype-profil eller en mobil med högtalarfunktionen igång, men du som håller i mötet kan avhjälpa det genom att inleda mötet med att aktivt ställa några frågor till var och en. Hur ser det ut där hen sitter? Men obs, småprata en kort minut med en i taget, så att alla får tillfälle att höra och höras. (Funkar också för att testköra tekniken, ljudnivåer osv.)
Undvik ensidiga monologer genom tydlig och delad struktur
Det finns mängder av verktyg för digitala möten och skärmdelning, välj det som funkar bäst i er IT-miljö. Men välj gärna ett som möjliggör delning av skärm samtidigt som man kan se sina möteskollegors ansikten, så att alla deltagare kan följa med i den mötesstruktur du vill hålla. Det kan också vara en fördel att ha en ännu tydligare dagordning än annars. Dela gärna ut dagordningen inför mötet för att ge deltagarna möjlighet att förbereda det man vill säga. Ge ordet till en deltagare i taget, och tacka för inlägget när det är dags för nästa person/steg.
Avkräv tydliga svar!
När man inte har tillgång till kroppspråk blir det än viktigare att avkräva tydliga svar på viktiga frågor, helst i ja/nej-form, för att undvika missförstånd. ”Anta” inte att alla hörde och hängde med och håller med i det föreslagna. Om inte ja/nej från varje deltagare i varje fråga är funktionellt, kom överens innan mötet drar igång om en symbol/emoji som snabbt kan chattas in för att bekräfta medhåll eller inte. Med några av nedanstående verktyg kan chatten eller de delade dokumenten fungera som protokoll över det förda samtalet.
Arbetsmöte? Chatta och dela dokument!
Är det ett arbetsmöte där deltagarna förväntas jobba fram det ni ska prata om under tiden? Använd en chatfunktion! De flesta digitala mötesrum erbjuder chatfunktioner internt, där man kan chatta med en i taget eller med alla. Vissa chattfunktioner har specialverktyg, som Stride med funktioner som ”beslutsfattande” och ”fokusläge”. Praktiskt kan också vara att kunna dela dokument, och kanske jobba i samma dokument. De funktionerna finns hos såväl Skype som Zoom och Google Meet.
Slack – chattverktyg för att snabbt kunna bolla frågor
Stride – ännu ett chattverktyg, men med specialfunktioner som "fokusläge" och "beslutsläge".
Zoom – populärt i undervisningssyften, funkar med de flesta olika typer av internetanslutningar och är särskilt användbart när det är stora möten, upp till flera hundra deltagare.
Skype – videosamtalsverktyg för enskilda samtal, grupp- och möten, chattar och även uppringning till/från vanliga telefonabonnemang. Stödjer även dokumentdelning.
Google Meet – webbaserat videosamtalsverktyg med skärmdelningsfunktion, chatt och dokumentdelning.
Appear.in – skapa ett virtuellt kontor där du och din närmaste kollega i princip kan sitta som vid skrivborden mitt emot varandra, fast på distans. Praktiskt för mindre arbetsmöten och för känslan av att jobba ihop, fast på distans.
Google Docs – jobba i samma dokument, producera, redigera, kommentera och ställ in tillgång för användares olika behörigheter.
Trello – för tex mötesstruktur, action points och så vidare.
Som medlem i Sveriges största fackförbund har du stöd från 670 000 andra anställda och frilansare runt om hela landet. Jobbar du som tjänsteman (typ: på kontor) inom privat eller ideell sektor är Unionen förbundet för dig. Kan du också bli medlem?
Här kan du räkna på vad du skulle få ut med Unionens
inkomstförsäkring
som komplement till
a-kassan
, i fall du hamnade mellan jobb.
Obs! Unionens
inkomstförsäkring
ingår i medlemskapet utan extra kostnad.
Optimera din CV och din Linkedinprofil: Som medlem i Unionen får du utan kostnad professionell hjälp att optimera din Linkedinprofil och vässa ditt CV för att matcha de jobb du drömmer om.
Avtalsgranskning och lönecoachning: När du fått jobbet du vill ha hjälper vi dig att kolla avtalen innan du skriver under. Genom vår lönecoachning får du också hjälp att förhandla till dig den lön du ska ha.
Inflytande på arbetsplatsen: Som medlem i Unionen har du alltid någon att vända dig till om du hamnar i en knivig situation på jobbet. Rådgivarna finns tillgängliga för att svara på dina frågor, ombudsmännen hjälper dig att ta förhandlingen och juristerna kan ta ditt fall ända till domstol om det skulle behövas. Med en Unionenklubb på din arbetsplats har du hjälpen nära, och kan få stöd att driva de frågor du brinner för.
Balans i arbetslivet: I dag är det vanligt att inte ha fasta arbetstider. Med teknikens hjälp går vi istället omkring med kontoret på fickan, dygnet runt. Samtidigt vet vi att den största orsaken till sjukskrivning bland
tjänstemän
är stress. Som medlem får du hjälp med allt från att stänga av mobilen och yoga på kontoret till politisk påtryckning för ett hållbarare arbetsliv.
Trygg mellan jobb: Det händer alla någon gång, att bli uppsagd. Ibland är det kanske du själv som väljer att lämna en arbetsplats där du inte trivs. Unionens
inkomstförsäkring
gäller även om du säger upp dig själv (efter den obligatoriska karensen) – och ger dig upp till 80 procent av din lön i upp till 150 dagar, eller närmare sju månader. Och du får den utan extra kostnad – den ingår i medlemskapet. Med Unionens
inkomstförsäkring
som komplement till
a-kassan
kan du gå rakryggad genom arbetslivet.