Korttidsarbete innebär att gå ner i arbetstid med en högre andel bibehållen lön och är något som använts på många arbetsplatser runt om i landet under coronapandemin. Men hur räknas den nedkortade arbetstiden de veckor då det infaller röda dagar?
En vanlig fråga - om korttidsarbete och röda dagar
Under pandemin har många arbetstagare fått lov att gå ned i arbetstid, men med större delen av sin heltidslön bibehållen. Avtalen om korttidsarbete är något Unionen har jobbat för intensivt både under och före pandemin.
Under våren 2020 beslöt regeringen att stötta företagen genom att stå för en större del av den lönekostnaden, och många företag tog tacksamt den chansen.
Men vad gäller röda dagar för den som har korttidsarbete?
Nyårsdagen, 1 januari (lördag)
Trettondagen, 6 januari (torsdag)
Långfredagen 15 april (fredag)
Påskdagen 17 april (söndag)
Annandag påsk 18 april (måndag)
Första maj (söndag)
Kristi himmelfärdsdag 26 maj (torsdag)
Pingstdagen 5 juni (söndag)
Sveriges nationaldag 6 maj (måndag)
Midsommardagen den 25 juni (lördag)
Alla helgons dag 5 november (lördag)
Juldagen 25 december (söndag)
Annandag jul 26 december (måndag)
Hur räknas arbetstiden vid korttidsarbete?
- Det beror på hur den lokala överenskommelsen ser ut, på din arbetsplats, säger Jenny Balotis som är en av medlemmarnas rådgivare på Unionen.
Om den lokala överenskommelsen om korttidsarbete innebär att arbetstiden minskar med exempelvis 40 procent för den som annars jobbar heltid så görs minskningen i arbetstid utifrån en ordinarie heltidsvecka, förklarar hon.
Enligt regeringens förslag om korttidsarbete med statligt stöd kan man komma överens om att dra ned arbetstiden med 20, 40 eller 60 procent (av genomsnittlig veckoarbetstid). De anställda får ändå behålla drygt 90 procent av lönen, med hjälp av statligt stöd, som visas i grafiken ovan.
- Jobbar man vanligtvis 40 timmar i veckan och kommer överens med arbetsgivaren om att gå ner med 40 procent av sin vanliga arbetstid, för så kallat korttidsarbete, så blir den nya korttidsarbetstiden 24 timmar i veckan per helgfri vecka.
Om en helgdag infaller på en vardag…
”Helgfri vecka” innebär en vanlig vecka utan röda dagar måndag till fredag och det är det man utgår ifrån när man räknar på full arbetstid. I april och maj är det dock flera röda dagar som infaller på vardagar, till exempel Annandag påsk (måndag), Första maj (fredag) och Kristi Himmelfärdsdagen den 21 maj (torsdag).
Hur ska man räkna veckoarbetstiden då?
- På Unionen anser vi att man ska dra av en femtedel av veckoarbetstiden om en av veckans fem arbetsdagar är röd – det vill säga åtta timmar av en 40-timmars heltid, förklarar Jenny Balotis och fortsätter:
- Då ser vi alltså att det bör dras en femtedel också från en veckoarbetstid om 24 timmar, det vill säga en reduktion med 4,8 timmar. Den veckans totala arbetstid blir då 19,2 timmar.
Hur de timmarna sedan fördelas över veckan beror på om man har gjort särskilda regleringar om det på arbetsplatsen eller inte. Om inte så gäller reglerna i det centrala kollektivavtalet eller
arbetstidslagen
. Hitta rätt kollektivavtal här!
Fler frågor och svar kring följderna av coronaviruset