Under torsdagen antog kongressen förslaget till en ny arbetsmiljöpolitisk plattform för Unionen. Ambitionen är att den ska kunna bidra till samsyn och riktning för hela Unionen under en längre tidsperiod, samtidigt som den ska utgöra en grund för mer specificerad arbetsmiljöpolitik när behovet uppstår. Christina Balder och Martin Johansson från Unionens förbundsstyrelse berättar vad som är nytt i plattformen.
Publicerad 12 okt. 2023
– Det är klart att det är en utmaning att skapa en plattform som ska hålla flera år med tanke på hur mycket som händer på arbetsmarknaden och hur stort arbetsmiljöområdet är. Distansarbete, AI, och olika anställningsformer, allt påverkar arbetsmiljöarbetet. Men erfarenheten från plattformen som togs 2015 är att de grundprinciper och riktningar som den innehöll har fungerat väl för att utveckla ställningstaganden och mer detaljerad politik – även när stora och oförutsedda händelser skapar snabba förändringar, till exempel när distansarbetet ökade under pandemin, säger förbundsstyrelsens Christina Balder, som har ingått i arbetsgruppen för en ny arbetsmarknadspolitisk plattform.
I plattformen lyfts sju trender som påverkar arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet, och därför är extra viktiga att följa. Det handlar bland annat om hur arbetets gränser flyttas och suddas ut, användandet av fler och andra anställningsformer än tillsvidareanställning och den parallella utveckling vi ser med friare arbetstider för vissa medan andra får hårdare reglering.
det har funnits ett politiskt ifrågasättande av den fackliga kopplingen till arbetsmiljöombuden och de regionala arbetsmiljöombuden
Innehåller plattformen några nyheter när det gäller Unionens politik på arbetsmiljöområdet?
– Ja, det har funnits ett politiskt ifrågasättande av den fackliga kopplingen till arbetsmiljöombuden och de regionala arbetsmiljöombuden. Där har vi skärpt formuleringarna om vikten av arbetsmiljöombudens roll, mandat och förutsättningar. Arbetsmiljöombuden ska kunna vara en hyfsat jämnstark samverkanspart till arbetsgivaren och kunna kanalisera arbetstagarinflytande på alla beslutsnivåer och i ett mycket tidigt skede i beslutsprocesser. Den fackliga kopplingen är en bärande del i att det finns många men också starka och trygga arbetsmiljöombud som kan företräda arbetstagarna – såväl som för partsmodellen, säger Martin Johansson, som också han har ingått i arbetsgruppen som tagit fram förslaget.
– Vi har uppdaterat plattformens trendavsnitt och tydligare fångat in den ökade rörlighet i tid, plats och organisation som vi ser. Dessutom formulerar vi oss starkare kring vikten av att arbeta förebyggande. Arbetsmiljöarbetet är inte något som ska starta när ohälsa redan är ett faktum, organisatoriska problem ska inte heller individualiseras. Samband mellan ohälsa och brister i arbetsmiljön måste alltid utredas och arbetsmiljöbristerna hanteras, säger Christina Balder.
Martin, hur ser du på trenden för arbetsmiljöarbetet i stort? Blir det bättre eller sämre för tjänstemännen?
– Det kommer att finnas utmaningar på arbetsmiljöområdet framöver, men även om det uppstår nya arbetsmiljöproblem, så kan förändringarna också bidra till att en del tidigare arbetsmiljörisker minskar eller försvinner. Arbetsmiljön är variationsrik och ständig föränderlig. Det kräver ett löpande systematiskt arbete. Med regelverk, tillsyn, forskning, företagshälsovård och inte minst partssamverkan finns en bra struktur för det arbetet.
Det kommer att finnas utmaningar på arbetsmiljöområdet framöver
Christina, vad upplever du som mest positivt på arbetsmiljöområdet?
– OSA-föreskriften är något som tillkommit sedan förra plattformen antogs. Arbetet utifrån den har bidragit till att öka medvetenheten och att lyfta viktiga risker. Något som verkligen är glädjande och hoppfullt för dagens och framtidens arbetsmiljöarbete är att antalet arbetsmiljöombud har ökat kraftigt de senaste åren. Det är i samverkan på arbetsplatsen som lejonparten av arbetsmiljöarbetet sker, det är också där verkligt arbetstagarinflytande kan skapas. Nu är det viktigt att Unionen finns där i ryggen, att arbetsmiljöombuden känner att de har både trygghet, kunskap och stöd för att kunna agera i sitt uppdrag.
En slutversion av den arbetsmiljöpolitiska plattformen tas nu fram och kommer att publiceras på unionen.se inom den närmaste tiden.
Nästa artikel
Beslutet att påbörja ett arbete för att fördjupa Unionens demokrati togs redan på kongressen 2015, och efter en förstudie drog själva projektet igång tre år senare. Det har involverat förtroendevalda på flera olika nivåer och även många vanliga medlemmar.
För mig handlar demokrati om personliga möten, dialog och nyfikenhet för varandra.
– Vi finns på plats under kongressen, dels för att vi nu slutrapporterar projektet, dels för att det är viktigt att hålla demokratifrågorna levande. För mig handlar demokrati om personliga möten, dialog och nyfikenhet för varandra. Flera av de förtroendevalda som varit involverade finns på kongressen och fungerar som ambassadörer för en fortsatt diskussion. Vi har också en digital arbetsyta i verktyget HowSpace där vi lyfter det arbete som har gjorts och kongressdeltagarna har möjlighet att komma med sina inspel kring olika demokratifrågor, processen fortsätter säger Annika Johansson som har jobbat med demokratiprojektet.
Fackförbunden är viktiga demokratibärare
En av de förtroendevalda som varit med under hela demokratiresan är Birgitta Holmlund.
– För mig är fackförbunden viktiga demokratibärare i samhället, och jag brinner för att även de medlemmar i Unionen som inte har klubb ska få möjlighet att påverka förbundet.
Birgitta berättar om en av de delar av demokratiprojektet där hon var involverad. Med hjälp av det digitala dialogverktyget Howspace bjöd de in medlemmar på små företag inom forskning och utveckling i Stockholms- och Uppsalaregionen för att diskutera frågor kring distansarbete och deras arbetsmiljö.
– Det blev en fantastisk dialog mellan deltagarna, där de kunde dela erfarenheter med varandra. Jag känner att jag för egen del fick en djup insyn i den förändrade arbetsvärld som många lever med, där deras inlägg i vissa fall kunde komma kl 2 på natten. Och för mig blev det också tydligt att intresset för att kunna vara med och påverka är större än vad vi många gånger tror.
Jag känner att jag för egen del fick en djup insyn i den förändrade arbetsvärld som många lever med
Dialog med medlemmarna
Ytterligare två förtroendevalda som har varit drivande i demokratiprojektet är Helena Åsell från Mälardalen och Anders Karlsson från
region
Bergslagen.
– Inom projektet hade vi digitala möten med medlemmar som nyligen tagit ett förtroendeuppdrag . Det kändes som en positiv erfarenhet att kunna berätta om regionernas roll och diskutera kring hur medlemmarna kunde påverka frågor inom Unionen, säger Helena Åsell.
Även Anders Karlsson ser positivt på de möjligheter som projektet har gett att föra en dialog med medlemmarna kring hur de kan vara med och påverka.
– En viktig sak som jag har lärt mig är att demokrati inte kan tas för givet. Och för att demokratin ska fungera behöver det finnas förutsättningar för att fler röster än min egen kan höras, säger Anders.
Är du nyfiken på att läsa mer om erfarenheterna från demokratiprojektet? Läs om slutrapporten här.
