De amerikanska ägarna tyckte inte personalen hade presterat tillräckligt bra, och sa därför nej till löneökningar. Då plockade klubben fram kollektivavtalet och sa "tough luck, så gör vi inte i Sverige."
För något år sedan fick översättnings- och språkteknikföretaget Semantix nya amerikanska ägare. 2023 var de inte nöjda med hur företaget hade presterat, och meddelade därför att det inte skulle bli några löneökningar. Alls. Noll kronor.
– Vi i klubben fick då förklara att tough luck, i Sverige kan man inte göra så. Våra medlemmar får 4,1 procent och inte ett öre mindre – helt enligt
märket
. Vi fick det tack vare vårt
kollektivavtal
, medan våra kollegor i både Norge, Danmark och Finland blev utan. De som jobbar på företaget här i Sverige men inte är medlemmar i Unionen fick viss löneökning men inte ens i närheten av
märket
, andra blev helt nollade, eftersom löneavtalet bara gäller Unionens medlemmar, säger David Karlsson, klubbordförande på Semantix.
Inte heller 2024 fick kollegorna i övriga Norden något lönepåslag – men i Sverige var det ingen diskussion.
– Företaget förstod att vårt löneavtal gäller.
David Karlsson konstaterar att sedan dess har fler förstått vikten av att vara med i facket. Nu är 82 procent av alla deras anställda medlemmar.
– Det här är väl sådana gånger det blir tydligt för folk vad facket gör, och vad kollektivavtal är bra för, säger David Karlsson.
I tech-branschen pågår det sedan något år tillbaka diskussioner om kollektivavtalens vara eller icke vara. Hösten 2023 meddelade Klarna till slut att de tecknar kollektivavtal . Spotify med flera ställer sig fortfarande tveksamma. Bolagen hävdar ofta att de redan har så bra förmåner för sina anställda. Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, säger att Semantix är ett utmärkt exempel på varför kollektivavtal är en bra trygghet att ha – även när företaget lovat dig guld och gröna skogar.
– Ska man koka ner det så är skillnaden mellan att ha och inte ha ett kollektivavtal att förmåner inte är upp till arbetsgivarens välvilja, säger Martin Wästfelt.
Med ett kollektivavtal kan företaget alltså inte plötsligt ändra sig, och dra tillbaka godispåsen man lockat med.
– Det som är avtalat gäller. Utan kollektivavtal kan förmåner däremot dras in.
En löneökning kan vara en sådan förmån, tjänstepension är en annan.
– Många arbetsgivare tecknar frivilligt tjänstepensionen för sina anställda, men ibland får företag ekonomiska problem och har inte råd att fortsätta betala premien. I det läget är du som individ skyddad om företaget har kollektivavtal . Då finns det ett gemensamt system som gör att du ändå får pengar till tjänstepensionen.
Många anställda på de här techbolagen har relativt höga löner, och det sägs ju ibland att kollektivavtal främst är bra för personer med låga löner. Stämmer det?
– Nej. För den med en svag ställning är avtalet kanske viktigare eftersom kollektivavtalet sätter en gräns för hur låga löner arbetsgivare får betala. Men det är en bottenplatta och ett skydd. Däremot finns det inget tak för hur höga löner eller bra förmåner företaget får ge sina anställda.
Martin Wästfelt tillägger att kollektivavtalet även handlar om rätten att bli behandlad på ett schysst och rättvist sätt – något som kanske blir viktigare i en värld där arbetsgivare som Klarna och Tesla testar gränserna.
– Det är lätt hänt att vi tar det för givet här i Sverige eftersom nio av tio svenskar har kollektivavtal , men jag tror att det börjar gå upp för folk att utan kollektivavtal kan arbetsgivare göra som exempelvis Klarna gjorde när de skickade ut en förinspelad video där vd:n meddelade att tio procent av styrkan skulle få gå, man bad anställda stanna hemma (för att inte kunna prata ihop sig), och några timmar senare var folk nedkopplade från IT-systemet. För många gick de då över gränsen för vad vi kan acceptera, säger Martin Wästfelt.
Read the article in english: Owners withdrew the pay raise – but the union said "tough luck"
Nästa artikel
First it was Klarna, now it’s Tesla, Spotify and a range of other companies that the trade unions are pressing to obtain collective agreements. But isn’t this just the “business idea” of the unions? Do all companies really have to do the same? Can’t some do their own thing and come up with new, better ways of working? We pose these questions to Unionens chief negotiator Martin Wästfelt.
Why do trade unions nag so much about collective agreements?
- Partly because when you become a member of Unionen, we promise to work towards collective agreements in the interest of the members. And in all the companies I’ve come across, there are members who want them.
In what way would it be better for me? Say that I work at a company that is very generous and offers perks like fully paid parental leave and a yearly health week with the family. Why would I want a collective agreement?
- Because conditions not protected by collective agreements are a snapshot. Right now, you get all these nice benefits, but there is no guarantee you’ll have them in a week. Without a collective agreement, companies can withdraw benefits with a simple email, without first negotiating with their employees about it. One could say that as an employee at a company without a collective agreement, you are more exposed to the employer’s whim.
Martin Wästfelt emphasizes that we are all different, and that should be respected.
- The more you value flexibility over stability, the less you might value a collective agreement. The more you value security, the more important it becomes.
Right now, you get all these nice benefits, but there is no guarantee you’ll have them in a week.
He says that when you scratch the surface of, for example, the more talked about tech companies, it turns out that not all employees have such favorable contracts.
- We want everyone, even those who are not as good at negotiating themselves, to have fair conditions. With a collective agreement employees also get more influence. Without it employers can make major changes without informing the staff in advance.
But why must all companies have these agreements? Isn’t it okay to be different?
- We value and encourage companies to be innovative and to come up with new business models and tech solutions. A collective agreement is not an obstacle to that. On the contrary, it can contribute to the flexibility and adaptability of companies, because if a large proportion of companies in Sweden don’t have them, more things would need to be regulated by laws, and that in turn reduces companies’ flexibility. So, in reality, it should be in the interest of more tech companies to join the model.
Many companies are chasing talent and want to be able to outbid other companies. Could that be the reason they say no to collective agreements?
- Our agreements do not prevent that. They are a minimum level, not an upper limit.
Then why do so many companies resist collective agreements?
- Often it boils down to the fact that they infringe on the employer’s right to unilaterally decide on the operations in the short term. You can make any decision you want, without first consulting the employees (via union representatives). You might also have had some successful years and genuinely believe that the company will continue to grow. But almost all companies will encounter problems at some point, which then hit the employees without collective agreements harder.
- We shouldn’t underestimate that there are some legal advisers who recommend companies not to sign these agreements, where the recommendation is in their own interest. As a business leader you might not have time to negotiate with a thousand employees, so you let the legal adviser do it instead.
