AI har gjort phising-attacker farligare

Det finns gott om digitala ficktjuvar som tar sikte på dig och mig. Ofta fiskar de efter känslig information. Och de har blivit ännu skickligare sedan AI:s intåg. Här berättar vi vad du ska se upp med.

Lyssna

Fiskekrok som fiskar efter lösenord.

Phishing är en form av cyberattack där en angripare försöker lura dig att dela med dig av känslig information eller klicka på skadliga länkar. Lite som en digital ficktjuv. Det görs via bedrägliga meddelanden som låtsas komma från legitima källor. Genom att väcka rädsla, panik och nyfikenhet, försöker de få dig att bli stressad och agera snabbt – dela lösenord, affärshemligheter eller bankkontonummer.

Traditionellt har många av dessa attacker ändå gått att se igenom på grund av stavfel, grammatiska fel, märkliga namn och underliga e-postadresser. Men sedan AI:s intåg har bedragarna blivit ännu vassare då AI har löst många av dessa problem, bland annat genom att använda ett bättre språk eller snyggare layout.
Attackerna har också en tydligare nu-känsla. AI fångar upp aktuell information från nyhetskällor och företags sajter och väver in aktuella detaljer, vilket gör meddelandena mer trovärdiga.
AI-chatbots kan också användas för att sprida meddelanden i en mycket snabbare takt än mänskliga bedragare.
Men låt dig inte luras av dessa fula fiskare!

Läs också: Se upp för deep fake-chefen

Så funkar phishing:

Lockbete: Angriparen skickar ett meddelande som ofta spelar på känslor som rädsla, brådska, eller nyfikenhet, som:
"Ditt konto har blivit låst. Klicka här för att återställa ditt lösenord."
"Du har fått ett paket som inte kunde levereras. Uppdatera din adress här."
"Viktig säkerhetsuppdatering. Logga in för att skydda ditt konto."
Falsk sajt eller länk: Du ombeds klicka på en länk som leder till en webbplats som ser ut som den riktiga sidan till exempel för en myndighet eller bank, men som kontrolleras av angriparen.
Insamling av information: När du fyller i dina uppgifter på den falska sidan, skickas informationen direkt till angriparen.
Utnyttjande av information: Angriparen använder de stulna uppgifterna för att logga in på offrets konton, stjäla pengar eller utföra andra bedrägerier.

Så fiskas det efter info:

E-postphishing: Angriparen skickar falska e-postmeddelanden som ser ut att komma från legitima avsändare som banker, myndigheter eller arbetsgivare.
Spear phishing: En riktad attack där angriparen anpassar meddelandet till dig eller annan person i organisationen.
Smishing: Phishing via sms, där meddelandet innehåller en länk eller instruktioner om att uppge känslig information.
Vishing: Du får ett telefonsamtal där angriparen låtsas vara en representant från en bank, ett företag eller en myndighet och försöker lura dig att lämna ut känsliga uppgifter.
Clone phishing: En kopia av ett tidigare legitimt e-postmeddelande skickas, men med en falsk länk eller bilaga.

Så skyddar du dig:

Lär dig se varningstecken. Leta efter klassiska misstag, som stavfel, felaktiga e-postadresser, misstänkt innehåll som skapar brådska eller som verkar komma från en bedragare.
Klicka inte på länkar och ladda inte ner bilagor från okända källor.
Så bråttom är det inte. Försöker någon stressa dig så lita på din intuition, och om något känns fel, kontakta avsändarens organisation för att bekräfta e-postmeddelandet.
Använd multifaktorsautentisering, MFA. Även om dina uppgifter stjäls, kan detta förhindra obehörig åtkomst.
Använd säkerhetsprogramvara. Verktyg som e-postfilter, antivirus, brandväggar och webbläsartillägg kan fånga många phishingförsök.

Hjälp oss göra Unionen bättre

Hjälpte informationen på denna sida dig?

Betyg

1

2

3

4

Nästa artikel

Digitalt övervakad: ”Chefen sa att han har ögonen på mig”

En chef kan idag se när du loggar in, ut och pausar, kolla din mejl och vad du skriver på sociala medier. Men får hen verkligen övervaka dig digitalt? Jonas hörde av sig och frågade.

Man bakifrån, kollar på datorskärm.

”Bara så du vet har jag ögonen på dig.”

Jonas kände hur chefen riktigt spände blicken i honom när han sa det.

– Det kändes hotfullt.

Jonas, 33, jobbar på IT-avdelningen på ett medelstort svenskt företag i Mellansverige. På deras månatliga möte gick de som vanligt igenom högt och lågt. Precis innan mötet skulle avslutas sa chefen att han hade en ytterligare grej att ta upp.

– Han påpekade att jag ofta går tidigt från kontoret. Sedan visade han en lista med exakta tider på när jag loggat in och ut från datorn, när jag tagit pauser etcetera. Han hade övervakat mig digitalt.

Jonas berättar att han normalt går in på datorn redan klockan sju på morgonen, för att kolla om det är något akut han behöver ta tag i eller om mejl behöver besvaras. Chefen hade noterat att Jonas sedan loggar ut kring halv åtta för att dyka upp på kontoret kring åttatiden. ”Vad gör du däremellan?”

– Saken är den att min arbetstid inte börjar förrän vid åtta.

Ibland lämnar Jonas kontoret vid fyratiden, vilket chefen också påpekade, varpå Jonas förklarade att han jobbar på tåget hem och en stund på kvällen. Eftersom de har så kallad förtroendearbetstid (betyder att du har förtroende att själv disponera din arbetstid med hänsyn till arbetsuppgifter) trodde Jonas att detta var okej.

– På det svarade min chef att antingen jobbar vi hemma eller på kontoret.

Läs mer: Företag har aldrig haft större möjlighet att övervaka sina anställda.

Övervakning leder till olust och oro

Hur kändes det att få veta att du är övervakad på det här sättet?

– Det kom som en chock, och sedan dess har en oro grott i mig. Jag tänker ofta på saker som: Vågar jag gå hem nu? Vågar jag ens gå och hämta kaffe? Eller måste jag sitta på min plats? Och går jag på toaletten vill jag helst ta datorn med mig för att se till att skärmsläckaren inte går igång och jag därmed inte längre är tillgänglig på teams.

Jonas säger att det även påverkar hans arbetsinsats och engagemang.

– Jag har alltid varit väldigt engagerad i mitt arbete, men nu bryr jag mig mindre.

– Jag har i flera år regelbundet fått jobberbjudanden från andra, man skriker ju efter folk inom IT, men alltid svarat att jag inte är intresserad då jag trivs bra på mitt jobb. Men nu känner jag mig plötsligt öppen för att byta arbetsgivare.

Får chefer övervaka sina anställda digitalt?

Jonas undrar om chefer verkligen får övervaka sina anställda på det här sättet. Unionens förbundsjurist Susanna Kjällström säger att som utgångspunkt får man inte övervaka anställda i realtid, vare sig enligt Dataskyddsförordningen eller Europakonventionen.

– Att kartlägga personens dag så här ingående innebär att man kränker personens rätt till privatliv. Arbetsgivaren kan få övervaka anställda om det exempelvis handlar om att mäta produktivitet för att kunna betala ut bonus , eller om den anställda är ute på ett farligt uppdrag.

Att Jonas nu tycker det känns olustigt att åka till jobbet och möta chefen kan Susanna Kjällström förstå. Hon tycker också att den här chefen tydliggöra vissa saker.

– Som arbetsgivare behöver man vara tydlig med vad som menas med förtroendearbetstid. Får man förlägga arbetstiden själv eller förväntas man arbeta vissa tider? Och spelar det roll var arbetet utförs? Det kan ju ibland faktiskt spela roll, om man arbetar med sekretess kanske det inte är lämplig att arbeta på tåget.

Läs mer: Hjälp, chefen läser mina mejl.

Ju mer du vet om övervakningen, desto bättre

Tipset till Jonas och andra i liknande situation är att ta upp frågan med sina fackliga representanter, som klubben på arbetsplatsen, eller ringa den fackliga rådgivningen. Och om möjligt ställa nyfikna frågor till chefen kring hur du övervakas och vad arbetsgivaren vill med detta.

– Ju mer information du har desto lättare är det att ta ställning till vad det här handlar om. Sedan ska du alltid rådgöra med facket. Du ska inte på eget initiativ stänga av olika program eller inte gå till jobbet, för då riskerar du att hamna i trubbel, att anklagas för arbetsvägran eller att bryta mot någon policy.

Snälltolka – ett sätt att undvika konflikter

Ett generellt tips som Susanna Kjällström vill skicka med till både anställda och chefer är annars att snälltolka. Det vill säga om du som chef får veta något och reagerar med ett ”Varför fuskar han?” kanske du ska ta ett steg tillbaka och fundera på om du missförstått något. Och om du som anställd tycker att chefen hotar dig, så fundera på om du läser in mer i detta än vad som egentligen menas.

– Om vi alla snälltolkade i högre grad skulle många konflikter kunna undvikas, säger hon.

Jonas heter egentligen något annat. Vi har bytt namn för att skapa utrymme att berätta.

Att tänka på innan du övervakar dina anställda
– Tips till chefer

Är detta förenligt med lagar, regler och kollektivavtal ?
Vad ska du ha uppgifterna till? Behöver du dem verkligen? Du kan ta upp frågor som varför någon går hem klockan fyra utan att första ha övervakat personen digitalt.
Ha en tydlig plan. Vad vill du göra med informationen? Vad är den tänkta konsekvensen?