I en tid där cyberattacker och dataintrång ökar i både antal och komplexitet är det viktigare än någonsin att stärka sitt digitala självförsvar. Här är tipsen som skyddar både dig och din organisation. Börja säkra din digitala vardag redan nu!
Bonustips: Säkerhetskopiera ditt arbete regelbundet enligt företagets policy så att inget viktigt går förlorat om systemfel eller attacker inträffar!
Nästa artikel
I dagens informationsflöde är det inte alltid lätt att veta vad som är sant. Det finns krafter som aktivt vill lura oss , och ibland går vi själva vilse i en snårskog av artiklar, tweets och tvärsäkra påståenden. Men vad är egentligen skillnaden mellan desinformation, vilseledande information och informationspåverkan. Vi reder ut.
Det handlar om falsk eller vilseledande information som sprids medvetet, i syfte att manipulera eller lura. Det kan till exempel vara en påhittad nyhet som sprids för att skada ett företag eller påverka en opinion. Här finns alltså ett tydligt uppsåt att vilseleda.
Detta är falsk eller felaktig information som sprids utan att den som delar den vet att den är osann. Personen tror ofta att den delar något sant, som när en kollega skickar en artikel som verkar trovärdig men som i själva verket bygger på felaktiga uppgifter.
All desinformation är vilseledande – men all vilseledande information är inte desinformation.
Detta är ett samordnat försök att påverka en viss målgrupp, till exempel befolkningen i en stad eller anställda i en organisation. Målet är ofta att underminera förtroende eller tillit, ytterst kanske till och med för att försvaga ett lands försvarsförmåga.
"Alternativa fakta" låter kanske som ett kreativt sätt att tolka verkligheten, men är i praktiken ofta rena osanningar paketerade som sanning. Uttrycket blev känt när Donald Trumps rådgivare Kellyanne Conway 2017 försvarade ett felaktigt påstående om publikstorleken vid Trumps presidentinstallation med just orden "alternativa fakta". Trots att uppgiften kunde motbevisas med bilder och statistik vägrade hon erkänna felet.
Falska nyheter ser ut som vanliga nyhetsartiklar men bygger på påhittat eller manipulerat innehåll. De sprids ofta i sociala medier, där rubriker och känsloladdade budskap snabbt får spridning. Studier visar att falska nyheter delas mer än sanna – för att de helt enkelt väcker starkare känslor: förvåning, ilska, oro eller upprördhet. Saklig fakta får sällan samma genomslag. Fenomenet exploderade inför det amerikanska valet 2016, men lever vidare i alla möjliga sammanhang.
Begreppet faktaresistens beskriver när människor vägrar ta till sig fakta som går emot deras egen uppfattning. Oavsett hur starka bevis som presenteras, står känslor, identitet och grupptillhörighet i vägen. Istället för att omvärdera sin ståndpunkt avfärdar man källor, ifrågasätter experter – eller väljer helt enkelt att tro på något annat som ”känns rätt”. Faktaresistens gör det extra svårt att bekämpa desinformation, eftersom den stänger dörren till diskussion innan den ens har börjat.
