Desinformation, fejknyheter och klonade sajter är inte bara politik – de riktar sig även mot svenska företag. Rykten, cyberattacker och vilseledande info kan slå hårt. Men det finns sätt att stå emot.
Det kanske låter som en dålig Bond-film, men det finns utländska makter som använder desinformation och vilseledande information för att skada Sverige. Och inte bara samhället och våra myndigheter, utan även företag.
– Det kan handla om alltifrån ett skadat rykte till ekonomiska förluster och störningar i verksamheten, säger Ola Svenonius, som forskar om informationspåverkan hos Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.
Falska nyheter kan också användas vid cyberattacker där illvilliga aktörer sprider vilseledande information.
– Då kan det handla om att man försöker lura anställda att klicka på skadliga länkar eller ladda ner skadligt material.
Så vad är då skillnaden på desinformation och vilseledande information?
– Desinformation är framtagen för att manipulera mottagaren. Och syftet är att skada – annars kan det vara reklam.
Informationen måste dock inte vara helt igenom falsk, påpekar Ola Svenonius.
– Man säger ibland att den bästa lögnen är den som innehåller en del sanning. Om någon försöker kolla upp saken, så kan delar verifieras och då är det svårare att se vad som är osant.
Han tar ett exempel från pandemin, där ett annat land hämtade hem en man från Sverige och högljutt berättade att mannen minsann inte fått vård i Sverige. Saken var den att man hade gjort en medicinsk bedömning i Sverige och kommit fram till att mannen bäst vårdades i hemmet.
– Sakfrågan var alltså sann, men man uttryckte sig på ett sätt som undergrävde förtroendet för svensk sjukvård.
Vilseledande information däremot måste inte vara falsk.
– Det är information som i efterhand visade sig inte stämma. En kollega kanske delar en artikel som verkar trovärdig men visar sig vara felaktig. Avsikten är inte att skada. All desinformation är alltså vilseledande, men all vilseledande information är inte desinformation.
Nu kanske du tänker att det är lätt att se igenom påverkansförsök från främmande makt, men faktum är att de flesta av oss överskattar den egna förmågan att känna igen falsk information, och ju mer självsäkra vi är desto sämre blir vi. Det här kallas Dunning–Kruger-effekten. Första steget till att bli bättre är helt enkelt att inse att vi alla har svårigheter att genomskåda desinformation.
– Det pågår sedan flera år tillbaka en kampanj där ryssar klonar nyhetssajter och lägger ut falska nyheter. Även stora nyhetsmedier har drabbats, som Le Monde och Die Welt. Så om du läser en artikel där en politiker har sagt något helt bisarrt, kolla att webbadressen verkligen stämmer och fråga dig om detta verkligen är helt rimligt. Framförallt om politikern börjar uttala sig på ett sätt som stöder Ryssland. Även om vi nu har Trump-administrationen som i vissa fall stöder Ryssland på riktigt…, säger Ola Svenonius.
Nästa artikel
Chattbottar med artificiell intelligens, som ChatGPT, har de senaste åren tagit världen med storm då de verkar ha något som vi upplever som riktig intelligens. Du kan ju med hjälp av chattbottarna enkelt översätta saker till engelska, skapa engagerande inlägg till sociala medier, skriva kod, barnböcker… Ja, möjligheterna tycks oändliga.
– Redan idag ser vi många fördelar i vardagen, och det är tydligt att i framtiden kommer vi att kunna få än mer hjälp av de här systemen. Det är inte alls uppenbart var detta tar slut, säger Pontus Johnson, professor i nätverk och systemteknik på KTH och föreståndare för Centrum för cyberförsvar och informationssäkerhet.
Samtidigt finns en rädsla för att de ska kunna ersätta oss på våra jobb. Ligger det något i rädslan?
– Det är inte uteslutet, men heller inte givet, säger Pontus Johnson.
Eftersom AI-verktygen tränas via data, blir de bättre ju fler som använder dem. Så när du laddar upp en utredning och ber AI:n sammanfatta den, eller vill ha hjälp med att formulera ett avtal, kan det hända att du med data som kan förbättra systemet.
– På så sätt blir du och din data en del av produkten, men det beror på språkmodell och abonnemang. Exempelvis lovar ChatGPT Enterprise att inte träna på din data, säger Pontus Johnson.
Som vanligt finns det alltså ingen gratis lunch. Och riktigt vad som händer med din personliga eller ditt företags data är inte helt klart. Det saknas insyn i många av de större AI-företagen.
– Ett företag kan absolut känna oro över att intellektuella egendomar hamnar på avvägar.
Nyligen blev det exempelvis känt att plattformen X låter sin AI nyttja användarnas innehåll för att träna upp sig. Det går visserligen att välja bort funktionen, men då måste man ju först vara medveten om att detta pågår.
Så hur ska man förhålla sig mellan risk och nytta vad gäller AI?
– För det första ska vi vara medvetna om att det här redan sker. När du googlar eller surfar på webben finns det företag där bakom som är intresserade av vad du gör, tycker, klickar på, handlar och så vidare. De använder eller säljer informationen.
Pontus Johnson påpekar också att många företag har mycket data i molnet, och istället för egna mejlservarar använder man Microsoft Exchange.
– Microsoft har därmed tillgång till allt som snurrar där. Det gäller även Teams och Word. De har visserligen lovat att inte kika på data annat än i undantagsfall. Men amerikanska signalspaningsmyndigheten kan kräva tillträde till data, och myndigheten har rätt att kräva tystnadsplikt, vilket innebär att Microsoft då inte får informera företaget i fråga om att detta pågår.
Vad gäller den generativa AI:n tycker Pontus Johnson därför att man behöver diskutera detta på företaget, och tydligt informera sina anställda.
– Om du ska behandla all data som oerhört värdefull får du en ineffektiv organisation. Om du å andra sidan behandlar all data som om den inte har ett värde, så kan du råka illa ut. Så det är viktigt att veta vilken information och vilka funktioner som är skyddsvärda, vilka kronjuvelerna i din verksamhet är.
Och ställ dig gärna samma fråga vad kring vad i ditt privatliv som är extra skyddsvärt innan du fortsätter laddar upp saker på ChatGPT.
