Desinformation, fejknyheter och klonade sajter är inte bara politik – de riktar sig även mot svenska företag. Rykten, cyberattacker och vilseledande info kan slå hårt. Men det finns sätt att stå emot.
Det kanske låter som en dålig Bond-film, men det finns utländska makter som använder desinformation och vilseledande information för att skada Sverige. Och inte bara samhället och våra myndigheter, utan även företag.
– Det kan handla om alltifrån ett skadat rykte till ekonomiska förluster och störningar i verksamheten, säger Ola Svenonius, som forskar om informationspåverkan hos Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.
Falska nyheter kan också användas vid cyberattacker där illvilliga aktörer sprider vilseledande information.
– Då kan det handla om att man försöker lura anställda att klicka på skadliga länkar eller ladda ner skadligt material.
Så vad är då skillnaden på desinformation och vilseledande information?
– Desinformation är framtagen för att manipulera mottagaren. Och syftet är att skada – annars kan det vara reklam.
Informationen måste dock inte vara helt igenom falsk, påpekar Ola Svenonius.
– Man säger ibland att den bästa lögnen är den som innehåller en del sanning. Om någon försöker kolla upp saken, så kan delar verifieras och då är det svårare att se vad som är osant.
Han tar ett exempel från pandemin, där ett annat land hämtade hem en man från Sverige och högljutt berättade att mannen minsann inte fått vård i Sverige. Saken var den att man hade gjort en medicinsk bedömning i Sverige och kommit fram till att mannen bäst vårdades i hemmet.
– Sakfrågan var alltså sann, men man uttryckte sig på ett sätt som undergrävde förtroendet för svensk sjukvård.
Vilseledande information däremot måste inte vara falsk.
– Det är information som i efterhand visade sig inte stämma. En kollega kanske delar en artikel som verkar trovärdig men visar sig vara felaktig. Avsikten är inte att skada. All desinformation är alltså vilseledande, men all vilseledande information är inte desinformation.
Nu kanske du tänker att det är lätt att se igenom påverkansförsök från främmande makt, men faktum är att de flesta av oss överskattar den egna förmågan att känna igen falsk information, och ju mer självsäkra vi är desto sämre blir vi. Det här kallas Dunning–Kruger-effekten. Första steget till att bli bättre är helt enkelt att inse att vi alla har svårigheter att genomskåda desinformation.
– Det pågår sedan flera år tillbaka en kampanj där ryssar klonar nyhetssajter och lägger ut falska nyheter. Även stora nyhetsmedier har drabbats, som Le Monde och Die Welt. Så om du läser en artikel där en politiker har sagt något helt bisarrt, kolla att webbadressen verkligen stämmer och fråga dig om detta verkligen är helt rimligt. Framförallt om politikern börjar uttala sig på ett sätt som stöder Ryssland. Även om vi nu har Trump-administrationen som i vissa fall stöder Ryssland på riktigt…, säger Ola Svenonius.
Nästa artikel
Cyberbrotten ökar, och visst finns det avancerade antivirusprogram. Men inte ens den bästa programvaran kan stoppa bedragare som riktar sig mot människans psyke.
Många tänker nog ”lilla jag är det väl ingen som bryr sig i”, och Pontus Johnson, professor på KTH och föreståndare för Centrum för cyberförsvar och informationssäkerhet säger att det ligger något i åsikten.
– Alla är inte lika högprioriterade måltavlor för cyberkriminella och statsaktöer. Statsaktörerna ägnar sig i hög grad åt spionage, så om du sitter på en tjänst som kan vara relevant för utländska underrättelsemyndigheter ska du dra öronen åt dig. Jobbar du med kritisk infrastruktur, exempelvis telekomsektorn, kan du ha tillgång till information som är av intresse för dem, säger Pontus Johnson.
Varför? Jo, för att i händelse av kris eller krig kan exempelvis vilja slå ut el- eller telenätet.
– Och jobbar du med nyhetsmedier kan de vilja påverka den information som sprids i Sverige.
Men betydligt vanligare är det att cyberkriminella ägnar sig åt ransomware, alltså utpressning. Man krypterar någons filer och begär pengar för att återställa åtkomsten till dem.
– De är intresserad av alla som kan betala en lösensumma.
Förenklat kan man säga att sitter du vid en dator på jobbet så kan du bli utsatt för ett cyberangrepp som gör det möjligt för angriparna att ta sig innanför den brandvägg som skyddar nästan alla nätverk.
– Har de kommit in på en maskin, så betyder det inte att de sedan genast kan kryptera hela företaget, men det är ett väldigt viktigt steg. Och det kan vara just din maskin, säger Pontus Johnson.
Så hur kommer de då in? Jo, det kan vara att du får ett mejl där du ombedes klicka på en länk eller ladda ner en fil. Eller att du har ett lösenord man kan gissa sig till.
– Det är till och med är bättre att ha en papperslapp som du lägger under tangentbordet på jobbet än att ha ett och samma lösenord överallt, säger Pontus Johnson.
Genom att sköta sin cyberhygien ökar man säkerheten, menar Pontus Johnson.
– Precis som vid vanlig hygien, där du duschar och borstar tänderna, är det enkla steg som ska vara en del av vardagen.
Det är inte svårt, inte särskilt tidskrävande, men superviktigt.
