Nästan hälften av Europas högutbildade migranter är överkvalificerade för sina jobb. Och Sverige är bland de sämsta på att ta hand om kompetensen. ”Vi pratar mycket om kompetensbrist och kompetensutveckling, men lite om kompetensslöseri”, säger Lucy Larsson.
Sverige skriker efter kompetens, men frågan handlar inte bara om livslångt lärande och vidareutbildning. Den handlar också om att ta vara på den kompetens som redan finns i landet. För nära hälften av Europas högskoleutbildade migranter är överkvalificerade för sina jobb, och Sverige är bland de sämsta på att ta vara på denna kompetens. Det visar en undersökning från EU:s statistikmyndighet Eurostat, Lighthouse Reports och Financial Times.
En som kan vittna om denna brain waste, alltså ”hjärnslöseri”, är Midhun Narayanan.
– Jag har sökt över 1000 jobb. Jag skojar alltså inte när jag säger det. 800 i Sverige och 200 i nordiska grannländer. Men det har inte lett till mer än fyra fem intervjuer och än så länge inget jobb, säger Midhun.
Måste alla verkligen prata perfekt svenska?
Midhun Narayanan och hans fru flyttade från Indien till Sverige 2021, då båda var sugna på att uppleva den balans mellan jobb och fritid som de hört talas om finns här. Hon, utbildad engelskalärare, började studerade nordisk välfärd. Han, utbildad och erfaren inom HR, sökte till att börja med extrajobb i Halmstad. Det gick trögt, därför flyttade paret småningom till Göteborg där Midhun fick jobb inom HR och rekrytering på ett indiskt företag verksamt i Sverige.
– Men efter några år lade de ner sin verksamhet här, så våren 2024 blev jag uppsagd. Sedan dess har jag nätverkat, skapat kontakter och sökt jobb, men utan resultat.
Varför har det varit så svårt att få napp, tror du?
– I många jobbannonser står det att företaget är engelskspråkigt, men i realiteten vill de ändå ha någon som pratar svenska flytande. Jag önskar att de var ärligare med sina intentioner. Det skulle spara tid för både mig och dem.
Midhuns fru väntar nu på att få lärarlegitimation. Under tiden jobbar hon på tre olika hotell.
– Det är slitiga jobb och osäkra anställningar där hon rings in vid behov.
Han säger att situationen tär på både självkänslan och humöret.
– Jag är inte lika hoppfull och glad som när jag kom. Att inte kunna bidra till försörjningen är tufft.
De hjälper högutbildade talanger hitta jobb
Lucy Larsson bestämde sig för några år sedan för att göra något åt problematiken och startade den icke vinstdrivande organisationen Garden of Talents. Redan innan hade hon jobbat med karrärcoachning och hjälpt arbetssökande att som hon säger ”levla upp.” Garden of Talents coachar högutbildade personer från andra länder för att de ska närma sig arbetsmarknaden. De erbjuder en åtta veckors intensivkurs, där man bland annat går igenom presentationsteknik, nätverkande i praktiken, personal brandig, och att återupptäcka sina styrkor. De hjälper också arbetsgivare med att hitta kompetens på nya sätt och onboarding av nya talanger.
– Allt för att stoppa denna brain waste. Som land har vi inte råd att inte bli bättre på detta, säger Lucy.
Kostnaden för kompetensslöseriet är enorm
Ja, kostnaden för detta slöseri är enorm. Om dessa personer arbetade på motsvarande jobb och hade motsvarande inkomst som resten av invånarna skulle den europeiska ekonomin växa med nästan 400 miljarder kronor, enligt Lighthouse Reports. Problemet med brain waste är störst i Italien och Grekland, men Sverige kommer faktiskt på en femteplats (är alltså femte sämst) av 22 länder.
Kände sig som en liten myra
Lucy, som själv flyttade hit från Samoaöarna på grund av kärleken för 20 år sedan, vet hur det känns att bli avpolletterad utan att ens ha getts en chans. Hon kom hit med en IT-utbildning i bagaget och tänkte ”toppen, Sverige är ett högutbildat land.”
– Men jag fick börja jobba som städerska på en biograf. Det kändes värdelöst, som att förvandlas till en liten myra.
Så småningom fick hon en tjänst som HR-administratör. Alltså långtifrån det hon var utbildad till, men ändå mer självstärkande. Hon kom senare även att jobba inom hos MSB.
– För några år sedan ville jag byta jobb, och insåg då att inget hade förbättrats sedan sist. Vi pratar mycket om kompetensbrist och
kompetensutveckling
, men väldigt lite om kompetensslöseri.
Vad är tipset till företag som söker efter kompetens?
– Svara på mejl. Många talanger försöker nå ut, men får inga svar. Ett ja eller nej är bättre än inget svar alls. Se också över kraven i rekryteringsannonserna. När jag började jobba på MSB kunde jag inte flytande svenska, men det gick bra ändå. Där fanns en öppenhet inför personer med andra erfarenheter, och jag växte som människa, ”wow, jag är värd något”. Alla vann på upplägget, säger Lucy.
Stora fördelar med kulturell mångfald
Ja, fördelarna med kulturell mångfald är stora, visar olika studier.
– Företag med kulturell mångfald är mer lönsamma. Man blir också mer kreativ i en mångkulturell miljö, säger Unionens vice ordförande Victoria Kirchhoff.
Hon menar att individer som inte får möjlighet att nyttja sin kompetens är en förlust både för den enskilde och samhället.
– Vi är alla förlorare så länge vi inte tar tag i frågan. Vi behöver bryta dessa barriärer, integrera fler utrikesfödda på arbetsmarknaden och ta vara på deras kompetens, säger Victoria Kirchhoff.
På frågan om hur Midhun ser på sin och andra migranters framtid här i Sverige, svarar han att:
– Det här är erfarna, kompetenta personer som vill använda sina hjärnor och bidra, så många flyttar nog så småningom till andra länder. Vi vill få internationell erfarenhet, säger Midhun.
Det är inte bara CSN som erbjuder studiestöd. Även TRR kan hjälpa till att finansiera din utbildning. Du behöver inte ens betala tillbaka pengarna efter avslutad kurs.
Om du är medlem i Unionen och jobbar på ett företag med
kollektivavtal
är du med stor sannolikhet knuten till TRR. En
omställningsorganisation
med syfte att hjälpa dig att komma vidare under karriären. Det här gör de bland annat genom att erbjuda tre olika studiestöd.
– Många tror att det bara är personer som blivit uppsagda som kan få hjälp av TRR. Men vi kan stötta även dig som vill se om ditt hus och uppdatera dina kunskaper, säger Anders Boman, chef för den nationella funktionen på TRR.
Ett krav för att TRR ska vara intresserade av att sponsra utbildningen är att den så fint formulerat ska stärka din ställning på arbetsmarknaden, alltså göra det lättare för dig att behålla eller få ett jobb.
– Och om det är något du behöver för att kunna utföra ditt nuvarande jobb, så är det ju arbetsgivarens sak att fixa det. Men annars är du välkommen att söka stöd hos oss, säger Anders Boman.
Här är TRR:s olika studiestöd. Vilket passar dig?
1. Det kortvariga studiestödet
Gäller för kurser som är kortare än fem dagar. TRR kan täcka upp till 70 procent av din lön – upp till en månadslön på 74 300 kronor. Vad finns det då för kurser du kan gå? Jo, TRR har signat över 120 utbildningsleverantörer som erbjuder kurser inom allt från teknik till ekonomi, juridik, kommunikation och ledarskap. Kanske vill du lära dig mer om AI, eller bli en stjärna på marknadsföring på sociala medier.
– Är detta intressant, så boka ett samtal med en rådgivare hos oss, som kan hjälpa dig att hitta intressanta och lämpliga kurser, säger Anders Boman.
Det går till och med att få detta stöd mer än en gång.
– Men självklart är en så här kort kurs främst tänkt att vässa dig inom något, inte omskola dig till något helt nytt.
2. Betald utbildning av TRR
Vill du gå en utbildning som kostar pengar. Då kan TRR pröjsa för hela eller delar av den. Även den här utbildningen ska finnas i TRR:s så kallade utbildningskatalog. Men misströsta inte, för där finns tusentals spännande alternativ. Exempelvis kan du gå kurser inom projektledning, digital marknadsföring, entreprenadbesiktning – eller varför inte satsa på att lära dig redovisningsekonomi? (I undantagsfall kan de även köpa in andra kurser.) Så hur får jag tillgång till utbildningskatalogen och kan börja botanisera?
– Registrera dig som kund hos oss och boka en tid med en rådgivare, så får du tillgång till utbildningskatalogen digitalt, säger Anders Boman.
3. Kompletterande studiestöd
Kanske finns utbildningen du vill gå inom det reguljära utbildningssystemet, alltså hos Yrkeshögskolan, Högskolan eller Vuxenutbildningen. Då kan du sedan något år tillbaka få det så kallade omställningsstudiestödet, som förenklat innebär att du kan plugga med lön i upp till 44 veckor. Genom att söka studiestöd både hos CSN och TRR kan du få upp till 80 procent av din lön under tiden du pluggar.
– Både personer som är uppsagda och de som själva vill utveckla sin kompetens är välkomna att söka, säger Anders Boman.