Att hoppa på en femårig utbildning i 40-årsåldern var inget Jane Tufvesson tvekade inför. Inte när hon väl hittade sin livsdröm. "Dessutom är det rena föryngringskuren att umgås med 20-plussare", säger hon.
Jane Tufvesson har nu i 40-årsåldern börjat läsa till arkitekt, och säger att det är fantastiskt rolig att studera.
– Dels är det rena föryngringskuren att umgås med 20-plussare hela dagarna. Men också för att jag som ung student mest ville bocka av kurser, få godkänt och skaffa mig ett yrke, nu tycker jag det är lyxigt att jag får lära mig nya saker varje vecka, säger Jane Tufvesson.
Jane, 40 år från Lund, är redan högutbildad. Minst sagt. Hon är civilingenjör som har disputerat i medicinsk bildanalys. Men efter en utmattning 2017 började hon omvärdera livet och karriären. Hon startade eget företag som stilcoach och jobbade som det i några år innan hon tyckte att det blev lite ensamt. Då började hon arbeta 80 procent i forskargruppen på Lunds universitet igen, med ganska många administrativa uppgifter.
– Men när vår professor sa att han inte alls ville pensionera sig, han älskade ju att jobba, insåg jag att så kände inte jag.
Hon började leka med tanken: Vad vill jag? Vad går jag igång på? Och insåg att hon tycker om att drömma kring och planera boenden. Allra helst skulle hon själv vilja rita hus.
– Jag blev riktigt förälskad i idén om att bli arkitekt.
Hon insåg dock att de gamla gymnasiebetygen inte räckte till. Och högskoleprovet hade hon inte skrivit på typ 20 år, så hennes enda chans att komma in på utbildningen var att klara arkitektprovet.
– Efter andra dagens prov kändes det inte alls bra. Men när jag fick tillbaka resultatet hade jag toppoäng. Kanske har jag nu för tiden lite högre krav på mig själv.
Hösten 2023 började hon studera till arkitekt vid Lunds universitet – och lyckades få omställningsstudiestöd från och med vårterminen 2024.
– Egentligen kan man söka det först vid 40 för så här långa utbildningar, och då var jag 39. Men jag kontaktade CSN för att höra om jag kunde börja utbildningen och sedan söka studiestödet på vårterminen. Jag läste också hela lagen för att se att jag kunde få studiestödet trots att jag redan hade en forskarexamen, samt kollade med min omställningsorganisation så att arkitekt verkligen är en av de utbildningar som de anser gör mig mer attraktiv på arbetsmarknaden, vilket är ett krav för att få studiestödet. Sedan var det bara att lämna in ansökan och hoppas på det bästa.
Hade du fortsatt om du inte fått omställningsstudiestöd ?
– Ja, systemet kommer säkert att förbättras, men just nu med de långa väntetiderna fungerar det framförallt för de redan privilegierade, där studierna inte står och faller med om man får studiestödet eller inte.
– Jag jobbar 20 procent, tar studielån, får lite bidrag från min omställningsorganisation och så har min man en bra inkomst. Allt löser sig. Även om det är svårare att förklara för 12-åringar än små barn varför vi inte kan åka utomlands på semestern som ”alla andra.”
Som vuxen kan man annars vara orolig för att det ska vara svårt att studera, ”tänk om jag har glömt hur man gör.” Hur tänker du där?
– Visst kan en 22-årings hjärna säkert vara snabbare på ett plan, men fördelen i den här åldern är att man har mer med sig i bagaget, vilket gör det lättare att sålla bland information och reflektera över uppgifter på olika sätt. Sedan har jag nu fördelen att jag inte behöver lära mig vara vuxen samtidigt som jag studerar. Studentlivet tar heller ingen tid och energi, jag kommer inte till skolan bakfull, skrattar Jane.
Visst har hon funderat på hur det kommer att kännas att vara 45 år och nybörjare i ett yrke när hon väl har tagit examen. Karriärmässigt kommer hon att ligga flera steg bakom många andra i samma ålder.
– Men jag är stolt över att jag vågat vända min karriär 180 grader. För mig handlar det inte främst om status eller lön, utan om att må bra och vara stimulerad. Jag vill känna som den där professorn när det är dags; att jag har så roligt att jag inte vill gå i pension.
Nästa artikel
Var det här allt? Ska det vara så här nu?
Har du också känt så relaterat till karriären? Då har du kanske hamnat i vad man på engelska brukar kalla mid-career crisis, alltså en mittlivskris i karriären. För precis som på de flesta långa resor här i livet kan mitten på din
karriär
kännas tuff. Maratonlöpare pratar om de svåra mittenmilen, när smärtan börjar sätta in men man ännu inte kan se slutet av loppet. Kanske har du nu jobbat i en 15–20 år, nyhetens behag har försvunnit, du är inte längre ung och hungrig, samtidigt som pensionens fria dagar känns långt bort.
– Ofta har jobbet rullat på av bara farten, men mitt i livet får man tid att reflektera. Många ifrågasätter då det liv de lever, man vill ha en förändring. Krisen är alltså en sorts sökande efter något nytt, något annat, säger Nicolas Jacquemot, som nyligen gett ut boken ”Meningen med arbetslivet. Handbok för dig som vill vidare.”
Det är en bok för dig som vill styra in arbetslivet på en ny bana. Det kan handla om att byta jobb, göra arbete av sin hobby eller sätta sig i skolbänken igen. Eller så vet du inte riktigt vad man vill, du vet bara att det skaver. Inte sällan sker det just i medelåldern när funderingar på vad man vill göra av tiden som är kvar dyker upp – även kring karriären.
– Många känner ånger för val de gjorde och inte gjorde, vägarna de inte tog. Drömmar man innerst inne har gör sig påminda, säger han. 
Det är heller inte så konstigt att du hamnar här, för mitt i livet kanske man värderar helt andra saker än för 20 år sedan när du valde högskoleutbildning.
– Kanske är balans, fokus och fördjupning viktigare för dig idag.
Till skillnad från när du var 23 och stora delar av livet låg framför dig är det dock lätt att tänka att det är för sent. För sent att börja plugga. För sent att bli något helt nytt. Men här vill Nicolas Jacquemot säga stopp och belägg till tankegångarna.
– Det kan kännas som att tåget har gått. Men det går fler tåg. Det är aldrig för sent att bli den du vill vara.
Och även om förändring ofta innebär en viss dos osäkerhet så erbjuder den här fasen också en möjlighet till förnyelse och fokusering.
De flesta tycker att det är viktigt att hitta ett jobb där man kommer till sin rätt, då utvecklas man.
– Därför är det bra att veta vad man vill ha mer och mindre av framöver, säger Nicolas Jacquemot och tipsar att det är bra att göra en självinventering:
Kanske var det länge sedan du hade drömmar kring livet och karriären. Men drömmarna är viktiga. Så ge dig själv en lugn timme i veckan, gärna i en rofylld eller inspirerande miljö, där du får tid att tänka.
– Vi är ofta snabba på att begränsa oss, säga det går inte, men att tillåta sig att drömma är att leda in tankarna på andra banor.
Var vill du vara om ett, tre eller fem år? Vad jobbar du med då? Hur vill du jobba (på egen hand, i ett stort team, på plats eller distans?) Hur ser det ut när du jobbar? Föreställ dig, skriv ner eller rita din önskade framtid – alltså hur det ser ut och känns när du gör detta nya.
Många i medelåldern tvekar inför att studera. Är det ens någon idé? Här gör du smart i att tänka om. Istället för att räkna åren som gått, fokusera på den tid som ligger framför dig. Du kanske är 45 år och har minst 20 år kvar att jobba. Är det då inte värt att lägga ett halvår på en kurs, eller kanske 2–3 år på en utbildning som tar dig dit du vill?
Det finns fler möjligheter än det vanliga studiestödet från CSN, som du kan få när du vill kompetensutveckla dig eller rent av byta
karriär
.
Här kan du läsa om de okända studiestöden från TRR.
Vill du få omställningsstudiestöd? Häng på låset.
När du skapat dig en målbild är det dags att göra en plan för hur du ska nå dit. En god hjälp är att formulera ett SMART mål, där SMART står för:
S – specifikt
Målet ska vara avgränsat och tydligt, som i ”jag ska bli lokförare.” Att säga ”jag vill avancera” är däremot inte specifikt.
M – mätbart
Ett mätbart mål kan vara att söka fem jobb i månaden, till skillnad från ”jag ska söka jobb.”
A – accepterat
Du ska själv vara motiverad att uppnå målet.
R – realistiskt
Målet ska vara realistiskt att uppnå. Att vilja bli president eller säga åt alla sina medarbetare att jobba 60 timmar i veckan känns inte särskilt realistiskt.
T – tidsbestämt
Det ska finnas en tidsram för när målet ska vara uppnått.
För att uppnå ditt huvudmål är det bra att sätta delmål på vägen. Och här har Nicolas Jacquemot ett tips för att snabbare komma framåt:
– Blunda inte för hindren, men fokusera på hur du kan ta dig över dem istället för att låta dem begränsa dig.
