Att hoppa på en femårig utbildning i 40-årsåldern var inget Jane Tufvesson tvekade inför. Inte när hon väl hittade sin livsdröm. "Dessutom är det rena föryngringskuren att umgås med 20-plussare", säger hon.
Jane Tufvesson har nu i 40-årsåldern börjat läsa till arkitekt, och säger att det är fantastiskt rolig att studera.
– Dels är det rena föryngringskuren att umgås med 20-plussare hela dagarna. Men också för att jag som ung student mest ville bocka av kurser, få godkänt och skaffa mig ett yrke, nu tycker jag det är lyxigt att jag får lära mig nya saker varje vecka, säger Jane Tufvesson.
Jane, 40 år från Lund, är redan högutbildad. Minst sagt. Hon är civilingenjör som har disputerat i medicinsk bildanalys. Men efter en utmattning 2017 började hon omvärdera livet och karriären. Hon startade eget företag som stilcoach och jobbade som det i några år innan hon tyckte att det blev lite ensamt. Då började hon arbeta 80 procent i forskargruppen på Lunds universitet igen, med ganska många administrativa uppgifter.
– Men när vår professor sa att han inte alls ville pensionera sig, han älskade ju att jobba, insåg jag att så kände inte jag.
Hon började leka med tanken: Vad vill jag? Vad går jag igång på? Och insåg att hon tycker om att drömma kring och planera boenden. Allra helst skulle hon själv vilja rita hus.
– Jag blev riktigt förälskad i idén om att bli arkitekt.
Hon insåg dock att de gamla gymnasiebetygen inte räckte till. Och högskoleprovet hade hon inte skrivit på typ 20 år, så hennes enda chans att komma in på utbildningen var att klara arkitektprovet.
– Efter andra dagens prov kändes det inte alls bra. Men när jag fick tillbaka resultatet hade jag toppoäng. Kanske har jag nu för tiden lite högre krav på mig själv.
Hösten 2023 började hon studera till arkitekt vid Lunds universitet – och lyckades få omställningsstudiestöd från och med vårterminen 2024.
– Egentligen kan man söka det först vid 40 för så här långa utbildningar, och då var jag 39. Men jag kontaktade CSN för att höra om jag kunde börja utbildningen och sedan söka studiestödet på vårterminen. Jag läste också hela lagen för att se att jag kunde få studiestödet trots att jag redan hade en forskarexamen, samt kollade med min omställningsorganisation så att arkitekt verkligen är en av de utbildningar som de anser gör mig mer attraktiv på arbetsmarknaden, vilket är ett krav för att få studiestödet. Sedan var det bara att lämna in ansökan och hoppas på det bästa.
Hade du fortsatt om du inte fått omställningsstudiestöd ?
– Ja, systemet kommer säkert att förbättras, men just nu med de långa väntetiderna fungerar det framförallt för de redan privilegierade, där studierna inte står och faller med om man får studiestödet eller inte.
– Jag jobbar 20 procent, tar studielån, får lite bidrag från min omställningsorganisation och så har min man en bra inkomst. Allt löser sig. Även om det är svårare att förklara för 12-åringar än små barn varför vi inte kan åka utomlands på semestern som ”alla andra.”
Som vuxen kan man annars vara orolig för att det ska vara svårt att studera, ”tänk om jag har glömt hur man gör.” Hur tänker du där?
– Visst kan en 22-årings hjärna säkert vara snabbare på ett plan, men fördelen i den här åldern är att man har mer med sig i bagaget, vilket gör det lättare att sålla bland information och reflektera över uppgifter på olika sätt. Sedan har jag nu fördelen att jag inte behöver lära mig vara vuxen samtidigt som jag studerar. Studentlivet tar heller ingen tid och energi, jag kommer inte till skolan bakfull, skrattar Jane.
Visst har hon funderat på hur det kommer att kännas att vara 45 år och nybörjare i ett yrke när hon väl har tagit examen. Karriärmässigt kommer hon att ligga flera steg bakom många andra i samma ålder.
– Men jag är stolt över att jag vågat vända min karriär 180 grader. För mig handlar det inte främst om status eller lön, utan om att må bra och vara stimulerad. Jag vill känna som den där professorn när det är dags; att jag har så roligt att jag inte vill gå i pension.
Nästa artikel
Läs på. Om möjligt, skumma igenom kursmaterialet innan, eller googla på ämnet som är i fokus. När du är bekant med ämnet kan du lättare följa med och ställa relevanta frågor under föreläsningen.
Tänk ut några frågor. Det hjälper dig att vara mer engagerad och uppmärksam under tiden.
Se till att du är mentalt förberedd. Om du är trött eller stressad är det svårare att koncentrera sig och förstå vad som sägs. Att sova ordentligt och ta hand om din hälsa gör dig mer mottaglig för ny information.
Om det är en IRL-föreläsning, sitt långt fram. Det gör det lättare att höra och se vad som sägs och visas. Minskar också distraktioner från andra i rummet.
Fokusera på huvudpunkterna. Istället för att anteckna allt som sägs ord för ord, lyssna efter huvudpunkter och viktiga begrepp.
Skapa visuella anteckningar. Om det hjälper dig att minnas bättre, kan du rita diagram, flödesscheman eller mindmaps för att illustrera samband mellan begrepp.
Ställ frågor. Om det är möjligt, tveka inte att ställa frågor om något är oklart. Det hjälper dig att bearbeta informationen djupare.
Föreläsare ger ofta ledtrådar till vad som är viktigt genom betoning, kroppsspråk och tonfall. Om hen upprepar något eller betonar en viss punkt, är det troligtvis något du ska notera.
Om det är tillåtet kan du spela in föreläsningen, och på så sätt lyssna på den igen vid behov, kanske plocka upp detaljer som du missade första gången.
Skriv en snabb sammanfattning efter föreläsningen. Detta hjälper till att befästa informationen i minnet.
Diskutera. Snacka med klasskamrater om föreläsningen. Att diskutera ämnet förstärker ditt minne och ger dig olika perspektiv.
