Att hoppa på en femårig utbildning i 40-årsåldern var inget Jane Tufvesson tvekade inför. Inte när hon väl hittade sin livsdröm. "Dessutom är det rena föryngringskuren att umgås med 20-plussare", säger hon.
Jane Tufvesson har nu i 40-årsåldern börjat läsa till arkitekt, och säger att det är fantastiskt rolig att studera.
– Dels är det rena föryngringskuren att umgås med 20-plussare hela dagarna. Men också för att jag som ung student mest ville bocka av kurser, få godkänt och skaffa mig ett yrke, nu tycker jag det är lyxigt att jag får lära mig nya saker varje vecka, säger Jane Tufvesson.
Jane, 40 år från Lund, är redan högutbildad. Minst sagt. Hon är civilingenjör som har disputerat i medicinsk bildanalys. Men efter en utmattning 2017 började hon omvärdera livet och karriären. Hon startade eget företag som stilcoach och jobbade som det i några år innan hon tyckte att det blev lite ensamt. Då började hon arbeta 80 procent i forskargruppen på Lunds universitet igen, med ganska många administrativa uppgifter.
– Men när vår professor sa att han inte alls ville pensionera sig, han älskade ju att jobba, insåg jag att så kände inte jag.
Hon började leka med tanken: Vad vill jag? Vad går jag igång på? Och insåg att hon tycker om att drömma kring och planera boenden. Allra helst skulle hon själv vilja rita hus.
– Jag blev riktigt förälskad i idén om att bli arkitekt.
Hon insåg dock att de gamla gymnasiebetygen inte räckte till. Och högskoleprovet hade hon inte skrivit på typ 20 år, så hennes enda chans att komma in på utbildningen var att klara arkitektprovet.
– Efter andra dagens prov kändes det inte alls bra. Men när jag fick tillbaka resultatet hade jag toppoäng. Kanske har jag nu för tiden lite högre krav på mig själv.
Hösten 2023 började hon studera till arkitekt vid Lunds universitet – och lyckades få omställningsstudiestöd från och med vårterminen 2024.
– Egentligen kan man söka det först vid 40 för så här långa utbildningar, och då var jag 39. Men jag kontaktade CSN för att höra om jag kunde börja utbildningen och sedan söka studiestödet på vårterminen. Jag läste också hela lagen för att se att jag kunde få studiestödet trots att jag redan hade en forskarexamen, samt kollade med min omställningsorganisation så att arkitekt verkligen är en av de utbildningar som de anser gör mig mer attraktiv på arbetsmarknaden, vilket är ett krav för att få studiestödet. Sedan var det bara att lämna in ansökan och hoppas på det bästa.
Hade du fortsatt om du inte fått omställningsstudiestöd ?
– Ja, systemet kommer säkert att förbättras, men just nu med de långa väntetiderna fungerar det framförallt för de redan privilegierade, där studierna inte står och faller med om man får studiestödet eller inte.
– Jag jobbar 20 procent, tar studielån, får lite bidrag från min omställningsorganisation och så har min man en bra inkomst. Allt löser sig. Även om det är svårare att förklara för 12-åringar än små barn varför vi inte kan åka utomlands på semestern som ”alla andra.”
Som vuxen kan man annars vara orolig för att det ska vara svårt att studera, ”tänk om jag har glömt hur man gör.” Hur tänker du där?
– Visst kan en 22-årings hjärna säkert vara snabbare på ett plan, men fördelen i den här åldern är att man har mer med sig i bagaget, vilket gör det lättare att sålla bland information och reflektera över uppgifter på olika sätt. Sedan har jag nu fördelen att jag inte behöver lära mig vara vuxen samtidigt som jag studerar. Studentlivet tar heller ingen tid och energi, jag kommer inte till skolan bakfull, skrattar Jane.
Visst har hon funderat på hur det kommer att kännas att vara 45 år och nybörjare i ett yrke när hon väl har tagit examen. Karriärmässigt kommer hon att ligga flera steg bakom många andra i samma ålder.
– Men jag är stolt över att jag vågat vända min karriär 180 grader. För mig handlar det inte främst om status eller lön, utan om att må bra och vara stimulerad. Jag vill känna som den där professorn när det är dags; att jag har så roligt att jag inte vill gå i pension.
Nästa artikel
Förhandsgranska texten: Börja med att bläddra igenom boken, läs rubriker, underrubriker, sammanfattningar, inledningar och slutsatser för att få en överblick.
Fokusera på nyckelord: Träna dig på att läsa genom att fokusera på substantiv, verb och andra nyckelord snarare än att läsa varje enskilt ord. Din hjärna kan ofta fylla i de "mindre" orden utan att du förlorar förståelsen.
När du läser ställ dig frågor som: Vad handlar boken om? Vad är författarens huvudpoäng? Hur stödjer hen sitt argument? Detta hjälper dig att fokusera på det viktigaste och undvika att fastna i detaljer.
Markera viktiga meningar eller avsnitt och gör korta anteckningar i marginalen. Då kan du lättare gå tillbaka och hitta relevanta delar.
Efter att ha läst en del av boken, skapa en mindmap eller skiss över de viktigaste begreppen. Genom att visualisera informationen kan du lättare förstå och memorera den.
Om du har tillgång till en ljudversion av boken kan du lyssna på den i högre hastighet. Det är ett snabbt sätt att få en helhetsbild av boken. Dessutom kan du stå och gå samtidigt som du ”läser.” Kombinera lyssning med att läsa utvalda delar som verkar särskilt viktiga.
Efter varje kapitel eller del av boken, skriv en kort sammanfattning på 3–5 meningar eller punkter. Det hjälper dig få fram essensen av det du har läst.
Det finns appar, som Blinkist, som ger snabba sammanfattningar av böcker. Bra att ha när du ska skaffa dig ett hum om boken.
