Tala är silver, skriva avtal är guld. Så skulle man kunna sammanfatta Advokatfirman Fylgias jurist Aron Linnell Zytos råd när det gäller att göra överenskommelser med kunder, partners eller leverantörer utanför Sverige.
Publicerad 05 sept. 2023
Det viktigaste när man som svensk egenföretagare skriver avtal med en kund, leverantör eller partner utomlands är att man faktiskt gör det. Skriver, alltså.
– Skriftliga avtal är så klart ännu viktigare när man skriver avtal med en utländsk motpart än en svensk, säger Aron Linnell Zyto, jurist på Fylgia. En muntlig överenskommelse eller en mejlväxling räcker inte, utan det måste till ett skrivet avtal. Har man inte det ökar riskerna för missförstånd eller tvister för ens företag.
Nyckelordet är tydlighet.
Nyckelordet när man väl fäster överenskommelsen på papper är inte helt oväntat – tydlighet.
– Det är inte automatiskt så att synen på vad ett avtal är och innebär är densamma i olika länder, fortsätter Linnell Zyto. Det måste man göra klart, exempelvis genom att ha tydliga definitioner av centrala begrepp i avtalet.
Centrala begrepp kan till exempel handla om att definiera vilka parterna är, vilken vara som ska produceras eller tjänst som ska utföras, hur de ska prissättas och vilka tidsramarna är för leverans av varan eller tjänsten. Om man ska sälja en vara kan det vara viktigt att nå en överenskommelse kring vilken kvalitet som förväntas och hur den kontrolleras. Handlar det snarare om en tjänst är det centralt att precisera vad som ingår i tjänsten och inte.
Skulle man verka i en bransch där immateriella rättigheter som patent eller varumärken är särskilt viktiga behöver det tillåtna användandet av dessa också beskrivas i avtalet.
– Det kan handla om till exempel programvara. Säg att man har upphovsrätten till en programvara som man låter kunden nyttja, då behöver man begränsa hur det får brukas, så man inte riskerar att bli av med sin rättighet till det värdefulla dataprogrammet.
Risken för missförstånd, misstag eller fel ökar självklart när man kommunicerar på olika språk, dessutom med kanske annorlunda företagskultur och lagstiftning. Ju mer man då kan reglera i avtal desto mindre riskerar man att hamna i tvister eller konflikter i ett senare skede.
– Det är inte säkert att ett avtal förhindrar att en tvist uppstår ändå, men med ett avtal på plats finns det i alla fall något att hänvisa till när man argumenterar för sin uppfattning.
En av de centrala frågorna kring avtalsskrivning med utländska kunder eller partners är den kring vilket lands lagstiftning som ska gälla vid tvist om avtalet.
En av de centrala frågorna kring avtalsskrivning med utländska kunder eller partners är den kring vilket lands lagstiftning som ska gälla vid tvist om avtalet. Kan man få motparten att gå med på det är det en fördel att avtala att svensk lagstiftning gäller och att tvisten ska lösas i svensk domstol.
– Det är så klart bättre att lösa en tvist inom ett domstolssystem man känner till, säger Linnell Zyto. Skulle man bli instämd i ett helt annat land behöver man ett lokalt ombud som kan processa i just det landet. Om avtalet behöver tolkas är det också fördelaktigt om svensk rätt tillämpas.
Innehåller avtalet känsliga uppgifter, som behöver hållas utanför offentligheten, kan man överväga att skriva in en skiljeförfarandeklausul i avtalet. Det innebär att man avsäger sig rätten att väcka talan i allmän domstol och i stället bedöms avtalet av en tvistenämnd i en separat process, som inte är offentlig.
– Det är snabbare och säkrare ur företagshemlighetsperspektiv, men också dyrare. Man måste inte bara betala ombudskostnader utan också för själva skiljenämnden. Skriver man på ett sådant avtal bör man vara medveten om vad det innebär och vilka möjligheter man väljer bort.
I och med att skiljedomsförfarande är just dyrare är det för många egenföretagare inte ett tänkbart alternativ. Särskilt inte om man riskerar att förlora mot en mer resursstark motpart. Väljer man som egenföretagare skiljedomsförfarande bör man därför ha räknat ordentligt för att säkerställa att man skulle ha råd med ett negativt utfall.
Väljer man som egenföretagare skiljedomsförfarande bör man därför ha räknat ordentligt för att säkerställa att man skulle ha råd med ett negativt utfall.
Oavsett vilket tillvägagångssätt man väljer för att lösa tvisten bör man också vara beredd på att själva verkställandet av utfallet kan ta tid.
– Du behöver hjälp av myndigheter för att driva igenom ditt krav, säger Linell Zyto. I Sverige går du till kronofogdemyndigheten, men ska man söka verkställighet i till exempel ett annat EU-land så är det inte säkert att processen är lika snabb, effektiv och billig som om Kronofogdemyndigheten gör den här hemma. Det blir en extra dimension, för lyckas man vinna en tvist, men sen inte får domen verkställd är det inte till någon större nytta.
Nästa artikel
Det är i hög utsträckning samma procedur som förra året som gäller när det är dags att deklarera för egenföretagare 2024. Har du digital brevlåda har deklarationen redan skickats till dig. Inlämningsdatumen för deklarationen (2/5) och helårsredovisning av moms (12/5) är dessutom desamma som vanligt.
Även i övrigt är nyheterna få. Alem Resulovic, sektionschef för Skatteverkets skatteavdelning, lyfter fram två. Den första kan man spåra tillbaka till förra årets elkris
– Det var långt ifrån alla egenföretagare som beviljades statligt elstöd under förra året, men om man fick det behöver det redovisas i deklarationen. Både om du har enskild firma eller driver aktiebolag, säger han.
Den andra stora nyheten riktar sig till de (många) egenföretagare som anlitar redovisningskonsulter för att göra deklarationen. Där har reglerna blivit enklare.
– Skatteverkets e-tjänst har utvecklats på den punkten. Förut kunde redovisningskonsulter eller andra ombud bara fylla i bilagorna, men nu kan de ta hand om och fylla i hela deklarationen. Även om det är du som ansvarar för innehållet och ska underteckna.
I övrigt understryker Resulovic vikten av att skilja på företagets ekonomi och den privata, om man har enskild firma.
– Det gäller inte minst inköp och avdrag. Det är inte alltid lätt att göra den gränsdragningen, att veta när man kan göra avdrag för något man köpt in och inte, men det är viktigt att veta om det man köpt in och vill göra avdrag för verkligen är något man behöver för att driva sin verksamhet.
För att underlätta hur enskilda näringsidkare ska tänka kring avdrag har Skatteverket skapat ett digitalt ”avdragslexikon”, där man kan enkelt kan navigera sig fram till vad som gäller. Resulovic lyfter generellt fram Skatteverkets digitala hjälpmedel som bra verktyg om man är osäker eller behöver hjälp.
– Skatteverket erbjuder till exempel webbseminarier för egenföretagare och de riktar sig främst till de som väljer att göra deklarationen själv, utan att anlita redovisningskonsulter. Seminarierna är kostnadsfria och man kan gå flera gånger, om man känner att man behöver repetera och fräscha upp sina kunskaper.
För de egenföretagare som driver sitt företag som aktiebolag är det viktigt att via K10-blanketten räkna ut hur stor del av företagets eventuella utdelning, eller vinst eller förlust från försäljning av aktier, som ska beskattas som kapital respektive tjänst.
– Aktiebolag är ett eget skattesubjekt, förklarar Resulovic. Du som ägare räknas som anställd och om du tar ut lön kommer den redovisas din personliga deklaration.
En del egenföretagare, så kallade kombinatörer, kombinerar sitt företagande med en anställning, inte sällan på del- eller halvtid. Där gäller det att skilja de olika verksamheterna åt.
– Är du registrerad för F-skatt och har anställning kommer uppgifterna om din anställning finnas förtryckta i din deklaration, men du kommer behöva komplettera med uppgifter om din företagsverksamhet.
