Policy för distansarbete

Unionen har i grunden en positiv syn på att anställda får möjlighet att jobba på distans. Men det ska bygga på ömsesidig frivillighet mellan arbetstagare och arbetsgivare och ses som ett komplement till arbete i arbetsgivarens lokaler. 

På många arbetsplatser pågår nu diskussioner kring vad som är en fungerande lösning när det gäller distansjobbande.

Vem beslutar om distansarbete och på vilka grunder fattas beslutet?

Här är några punkter att diskutera som hjälper er att hitta en lösning som många är nöjda med.:

Frågor för en distansarbetspolicy

• I vilken omfattning är distansarbete tillåtet? Finns det särskilda dagar, eller ett visst antal dagar, som arbete ska ske på det gemensamma kontoret.
• Finns det tider när den anställde ska vara tillgänglig för kommunikation?
• Vem beslutar om distansarbete och på vilka grunder fattas beslutet?
• Vilken slags kontorsutrustning erbjuder arbetsgivaren vid distansarbete? Hur installeras och underhålls den?
• Finns det krav från arbetsgivaren för att godkänna en distansarbetsplats (till exempel säkerhetskrav för att hindra stöld, cyberattacker eller förstörelse)?
• Vilka arbetsuppgifter får respektive får inte, utföras på distans?
• Hur säkerställs pauser och raster?
• Hur ska kommunikationen med kollegor och chefer ske på distans?
• Vilken utbildning ska den anställde få?
• Vart kan den anställde vända sig för att få hjälp och stöd eller rapportera brister?

Vem ska ta fram policyn?

Policyn bör tas fram av arbetsgivaren, arbetsmiljöombuden, förtroendevalda och anställda i samverkan . Förutom policyn för distansarbete kan också arbetsmiljöpolicyn på arbetsplatsen behöva uppdateras för att beskriva hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska bedrivas för att hantera risker i distansarbetet.