Så mycket tjänar du på kollektivavtal
När kollade du senast hur mycket du tjänar på att det finns ett kollektivavtal på din arbetsplats? Omkring åttio tusen tusen kronor per år är det vanliga. Läs vidare får du se.
Inte medlem än?När kollade du senast hur mycket du tjänar på att det finns ett kollektivavtal på din arbetsplats? Omkring åttio tusen tusen kronor per år är det vanliga. Läs vidare får du se.
Inte medlem än?Publicerad 28 sept. 2017
Många som hör av sig till Unionens medlemsrådgivning blir förvånade när de får höra hur mycket de har att tacka avtalen mellan fack och arbetsgivare. Det är kanske inte så konstigt att man tar vanliga anställningsvillkor och förmåner för givet men lyssna nu:
Nämnda förmåner är istället exempel på sådant som regleras i kollektivavtalen och som du har rätt till som anställd på en arbetsplats som omfattas av kollektivavtal .
Saknar din arbetsplats kollektivavtal kan det alltså innebära att du inte har rätt till en mängd anställningsförmåner som andra har. Som att få högre lön!
Beräkningarna i exemplen nedan bygger på månadslöner som inte är uppdaterade utifrån 2019 års gällande lönestatistik - räkna själv hur mycket MER du har att tjäna utifrån de senaste marknadslönerna som du hittar här.
Kajsa Lind är 32 år och ekonom på en internationell organisation som jobbar med bistånd. Hon har 29 500 kronor i månadslön och en heltid på hennes arbetsplats är 37,5 timmar i veckan. Det är en överenskommen arbetstidsförkortning som inte innebär att Kajsa jobbar mindre än heltid - utan att 37,5 timmar i veckan är heltid - och därmed ersätts med en heltidslön. Det regleras i kollektivavtalet mellan Unionen och IDEA, idéburna organisationers arbetsgivarorganisation .
Vi kan ta ett annat exempel; Max Bergh är 27 år och jobbar som projektledare på en mediabyrå. Han har en månadslön på 43 000 kronor i månaden och jobbar heltid också han. Plus en del övertid. Vissa projekt kräver också att Max jobbar på kvällar och helger.
Tack vare kollektivavtalet mellan Unionen och Media- och informationsarbetsgivarna, som gäller på hans arbetsplats, har han rätt till övertidsersättning och ersättning för obekväm arbetstid. Och därutöver semesterersättning , försäkringsförmåner, tjänstepension och årliga löneökningar.
Ett exempel till? Okej. Farideh Svensson, 29 år, jobbar som konstruktionsingenjör på ett mellanstort industriföretag. Hon jobbar heltid, 40 timmar i veckan, och tjänar 42 000 kronor i månaden.
Hennes arbetsplats omfattas av kollektivavtal mellan Unionen och Teknikarbetsgivarna, och tack vare det avtalet får Farideh utöver en årlig löneökning (som legat på 2 procent de senaste åren), arbetstidsförkortning, övertidsersättning , föräldralön som kompletterar ersättningen från Försäkringskassan under mammaledigheten, ett antal försäkringar och dessutom tjänar Farideh ihop till tjänstepension.
Ett kollektivavtal är en överenskommelse mellan arbetsgivare och fack, det vill säga arbetstagarnas representanter, där villkor och förmåner regleras för alla som jobbar på den arbetsplatsen (även de anställda som inte är medlemmar i facket omfattas).
När det finns kollektivavtal är i princip det enda du själv behöver förhandla fram din egen ingångslön. Alla de andra förmånerna, liksom en grundläggande årlig löneökning (vilket inte hindrar en snabbare individuell löneutveckling om du och din arbetsgivare kommer överens om det), har vi redan förhandlat fram åt dig.
Att en så stor del av anställningens villkor regleras i kollektivavtal istället för i nationell lag, som i många andra länder, innebär att den svenska arbetsmarknaden är både flexiblare och stabilare än många andra.
Flexiblare eftersom förutsättningarna kan skilja sig väldigt mellan olika branscher och konjunkturer, vilket branschspecifika avtal kan ta hänsyn till på ett helt annat sätt än nationell lagstiftning. Stabilare då avtalsperioderna innebär fredsplikt, alltså att parterna förbinder sig att inte gå ut i strejk eller blockad under avtalets period. Det är det som kallas den svenska modellen !