En arbetsplats där kompetensutveckling är centralt blir mer attraktiv och lockar till sig drivna medarbetare. Som chef blir du också mer uppskattad när du ständigt uppmuntrar och driver kompetensutveckling hos dina medarbetare. Det här menar Pär Lager, en av Nordens ledande innovatörer och experter inom lärande och utveckling.
Publicerad 17 jan. 2022
Pär har en bred och unik erfarenhet inom omvärldsanalys, ledarskap, utbildning och kommunikation. Han har nyligen gett ut boken Upskill och Reskill. Upskill handlar om att uppdatera den kunskap och kompetens man redan har med Reskill handlar om att skaffa helt ny kunskap och kompetens för en helt ny roll.
Du vill vara företagsledaren som är med på tåget
- I det här sammanhanget kan man även nämna begreppet Noskill, som talar sitt egna språk. 80% av oss tycker att den kunskap vi har idag är ok men det räcker inte, säger han. Med den snabba förändringstakt som samhället har idag går det inte att vara fast, varken vad gäller medarbetarnas kompetensnivå eller verksamhetens utveckling som helhet. Det är helt enkelt en dålig idé. Du vill inte vara den företagsledare som står med dina medarbetare på perrongen när tåget går – du vill vara med på tåget.
Pär har en lika bred som unik erfarenhet inom ledarskap, utbildning, omvärldsanalys och kommunikation. Han är aktuell som författare till boken Upskill och Reskill. (Fotograf: Carl-Magnus Fagerholm)
Pär beskriver en tydlig trend av en stigande sense of urgency.
- Alla pratar om att lära sig och det handlar om all typ av kunskap. Kompetens handlar kort sagt om färdigheter för att lösa de utmaningar som finns idag och i morgon. Du som chef behöver alltså se till att dina medarbetare har tillräckligt med kunskap för det ni gör idag. Du behöver också vara en katalysator för att de ska utvecklas och ha tillräcklig kompetens även för den verksamhet som ditt företag kommer driva i framtiden.
I Svenska Akademins ordlista beskrivs begreppet kompetens som ”tillräcklig skicklighet; behörighet”, en förklaring som Pär refererar till.
- Kompetens om vad du behöver kunna för att göra det du vill uppnå. Man kan lösa samma sak på många olika sätt. Någon löser sin uppgift genom att ta hjälp av kollegor eller medarbetare. Andra löser det genom att göra det själv. Tredje vägen skulle kunna vara att automatisera det du ska göra, exempelvis genom att programmera.
Koppla den egna kompetensutvecklingen till omvärlden
Ett tips Pär har är att ständigt koppla den egna kompetensutvecklingen till omvärlden och den egna rollen idag.
- Genom omvärldsbevakning får du indikationer vilka framtida kunskapsbehov en roll behöver idag, om den ens kommer finnas kvar i framtiden. Med det som utgångspunkt i samtalet med dina medarbetare kan ni gemensamt skapa en bild av behovet för den enskilda individen. Det här är nog något som jag också tycker att du som chef kan kräva av dina medarbetare – att ha koll på hur omvärlden utvecklas för den egna rollen och identifiera behov i den egna kunskapen. Men du som chef behöver vara där och uppmuntra och kanske ibland även ställa krav.
Det största hindret för att lägga tid på kompetensutveckling är tid. Det blir tydligt vid de många föreläsningar om lärande som Pär håller, både för ledare och medarbetare i olika organisationer.
- Du som chef behöver vara en förebild i ett nyfiket och lärande förhållningssätt. Vill du verkligen skapa en framgångsrik verksamhet så behöver du prioritera lärandet och göra det till en naturlig del i din arbetsgrupp, menar Pär. Skapa enkla möjligheter till lärandet i arbetsgruppen. Ställ frågan vid möten om vad medarbetarna har lärt sig under veckan som gått. Be medarbetarna berätta om intressanta artiklar, referera till poddar och digitala föreläsningar. Det finns hur mycket som helst som kan bidra till lärandet. Och självklart även vanliga kurser och utbildningar.
Du som chef behöver belöna lärandet
Pär trycker också på vikten av att belöna lärandet och att hela tiden vara en stöttande chef.
- Fråga hur det går, om de har tagit till sig den nya kompetens som ni kom överens om. Bejaka och återkoppla!
Sammanfattningsvis förklarar han att det i all enkelhet handlar om att identifiera vad man behöver lära sig där omvärldsbevakning är viktigt, hur man vill lära, att prioritera lärandet och helt enkelt bara göra det. Ett konkret tips han vill skicka med är öppna nätbaserade utbildningar som finns hos många av världens universitet och går under namnet MOOC (Massive Open Online Courses).
Nästa artikel
2024-11-12
Förändring bygger på ett ibland svårförenligt motsatsförhållande. Å ena sidan är utveckling och nya inriktningar nödvändiga för att undvika stagnation, å den andra kan förändring också kännas osäkert och skrämmande. Satus quo är tryggt, i förändring finns inga garantier för att det kommer gå bra.
Det gäller i såväl vardag som arbetslivet. En omstrukturering, en ny inriktning, ett annorlunda arbetssätt, teknisk utveckling som tvingar fram nya metoder, allt är saker som kan skapa oro.
För cheferna som ska kommunicerar kring eventuella förändringar är det av högsta vikt att inkludera medarbetarna i processen så tidigt som det bara går.
jag kan ju se att våra medlemmar och deras arbetsplatser skulle må så himla mycket bättre om arbetsgivarna var lite bättre på förändringsledarskap
– Merparten av de förhandlingar jag är inblandad i kommer från att arbetsgivarna vill göra en förändring, berättar Marianne Rozman, chefsombudsman på Unionen. Och jag kan ju se att våra medlemmar och deras arbetsplatser skulle må så himla mycket bättre om arbetsgivarna var lite bättre på förändringsledarskap.
Att tidigt presentera förändringens syfte, mål och bakomliggande orsaker är grundläggande när man kommunicerar den till medarbetarna.
– Varför ska man över huvud taget göra en förändring? Vad är det tänkt att vi ska vinna? Vad är målet? Och när ska vi nå målet? Det är superviktigt för alla förändringar att ha svar på de frågorna. Med otydligt syfte och mål finns risken att det ser ut som att man bara vill förändra för sakens skull.
Varför ska man över huvud taget göra en förändring?
Nyckelordet är delaktighet
Inkludering av medarbetarna kan bli centralt för att öka acceptansen för förändringen i fråga. En tumregel är ”ju tidigare desto bättre”.
– Medarbetare har så gott som alltid bra synpunkter, säger Marianne. De känner verksamheten, de känner sig själva, de vet hur det dagliga arbetet går till. De kunskaperna och erfarenheterna vore det bara dumt att bortse från.
Det är också, i slutändan, medarbetarna som förändringarna verkligen påverkar. En justering som framstår som minimal ur ledningens helikopterperspektiv kan få stor effekt i medarbetarnas vardag.
Nyckeln för att öka chanserna för acceptans är att låta medarbetarna göra sina åsikter hörda. Även om inriktningen av beslutet redan är taget och att en förändring är nödvändig, så är det viktigt att medarbetarna känner sig delaktiga.
Ofta räcker det att man blir tillfrågad om sina synpunkter för att känna att man är en del av förändringen.
– Arbetsgivaren behöver ofta bestämma VAD som ska göras, men de kan ofta låta medarbetarna påverka HUR. Ofta räcker det att man blir tillfrågad om sina synpunkter för att känna att man är en del av förändringen.
Just känslan av att vara inkluderad i beslut är något Marianne Rozman trycker på.
– Om inte annat så har man i alla fall fått säga vad man tycker och blivit lyssnad på. Ledningen visar att de förstår att medarbetarna är viktiga för företaget och kan och förstår sina uppgifter.
Ödmjukhet, ärlighet, öppenhet
Motsatsen till att inkluderas är att presenteras för ett redan fastslaget faktum – ”här är förändringen, den kommer genomföras med start nästa vecka” – vilket lätt skapar en känsla av att inte vara viktig för företaget.
För att göra processen så bra som möjligt är i stället medbestämmande för medarbetarna och närvaro från chefen viktigt. Som ledare får man inte rygga tillbaka, dra sig undan eller slå ifrån sig.
Risken är annars att cheferna bara skyller på att beslutet togs högre upp och då framstår chefen som ganska svag och ledningen blir ifrågasatt.
– Den närmsta chefen måste vara beredd på och öppen för att ta emot medarbetarnas frågor och synpunkter. Många gånger när jag har förhandlat kring organisationsförändringar så har cheferna försökt fly undan lite. För de vet att beslutet är tufft och kommer påverka många. Har man då förankrat beslutet blir det också lättare att bemöta kritik.
Vikten av förankring gäller också i flera nivåer. Ledningsgruppen behöver ha en förankringsprocess också med mellanchefer.
– Ska de underställda cheferna kunna motivera och argumentera för ledningens beslut behöver de också gå igenom en förankringsprocess. Risken är annars att cheferna bara skyller på att beslutet togs högre upp och då framstår chefen som ganska svag och ledningen blir ifrågasatt. Man behöver kunna stå upp för förändringen i alla led.
I de flesta företag sker förändringsprocesser kontinuerligt. Hur man har hanterat den senaste förändringen påverkar självklart också hur acceptansen bland medarbetarna är för nästa och nästnästa. Även i det hänseendet efterlyser Marianne prestigelöshet från arbetsgivaren.
Den här gången vill vi att ni ska vara med oss
– Om man tidigare har gjort en förändring som inte blev bra, börjar man nästa förändringsprocess i rejäl uppförsbacke. Då behöver man som chef vara öppen med det. Man behöver säga: ”förra gången tänkte vi fel, vi lyssnade inte på er och förankrade inte beslutet tillräckligt. Vi är medvetna om det. Den här gången vill vi att ni ska vara med oss”. Den typen av ärlighet från chefen är a och o.