Bli medlem

10 ord att ha koll på – för din digitala säkerhet

Digital säkerhet är ett hett ämne just nu, där folk slänger sig med ord som malware, spyware och tvåfaktorsautentisering. Men vad betyder det egentligen? Här är tio termer att ha koll på.

Detta är ett innehåll från Unionen Opinion.
Hur bra är din digitala integritet?

Publicerad 01 juni 2022

10 ord om digital säkerhet – och vad de betyder: 
 

  1. Malware
    Malware är ett samlingsnamn för olika typer av sabotageprogram. Syftet skiftar. Ibland vill man få kontroll över datorn eller mobiltelefonen som man har infekterat med filen, ibland stjäla information eller skicka skräppost från enheten till annat utsatt mål. Och så vidare.

  2. Spionprogram/Spyware
    Programvara som används på en enhet utan användarens vetskap eller godkännande, som vidarebefordrar information till annan part, som lösenord, kreditkortsnummer och liknande. Det finns olika sorters spionprogram med olika mål och funktioner.
  3. Ransomware
    Är en form av malware (skadlig programvara) som syftar till utpressning. Viruset tar sig in i program och filer och låser dem tills dess att lösensumman är betald. Den drabbade ska betala en lösensumma för att få tillbaka sina filer. Kallas även utpressningsvirus.
  4. Bakdörr
    Ett program som tillåter obehörig fjärråtkomst till en dator, ett datorsystem eller algoritm. Används både av tillverkare, för att kunna uppgradera olika operativsystem och enheter, och av spioner för företagsspionage.
  5. Tvåfaktorautentisering
    Förkortas 2FA. Den som vill logga in på en tjänst måste styrka sin identitet två gånger, inte bara genom att kunna lösenordet. Det kan exempelvis ske genom att det skapas en engångskod i en app, eller att en kod skickas till din mobil.
  6. Keylogger
    Registrerar alla dina tangenttryckningar för att på så sätt få dina inloggningsuppgifter. 
  7.  Social manipulation/social engineering
    Här utnyttjar hackaren mänskliga svagheter, snarare än svagheter i det digitala systemet. Med hjälp av falska mejl, telefonsamtal och övertygande argumentation kan hen lura människor att lämna ut känslig information. Kallas även ”human hacking”, alltså att hacka människor.
  8. Phishing
    Det här är en populär metod som går ut på att lura offer att lämna ifrån sig känslig information eller installera skadlig programvara via falska mejl. Från början försökte angriparna fånga in så många som möjligt. Nästa steg i utvecklingen är spear-phishing, där mer välformulerade mejl riktas till specifika personer.
  9. Whaling
    Är en bedrägerimetod där angriparna riktar in sig på de största fiskarna i sjön; beslutsfattarna. Personer som sitter på känslig information, har mandat att betala ut pengar eller höga behörigheter i IT-system. Angriparen kan åsamka stor skada om hen lyckas.
  10. VD-bedrägerier
    Vid VD-bedrägerier låtsas hackaren istället vara en högt uppsatt chef eller beslutsfattare, för att få dig att känna tilltro och lämna ut personuppgifter, koder eller betala ut pengar. Om ”chefen” ber dig att fixa något lite snabbt är chansen större att du känner press att göra det.

E-kurs: GDPR för förtroendevalda

E-kursen innehåller allt du som förtroendevald behöver veta för att klara av GDPR i ditt uppdrag.

IT-experten: ”Du vet inte idag vad du vill dölja i framtiden”

Detta är ett innehåll från Unionen Opinion.

Ett förstoringsglas ovanpå en öppen laptop

Just nu pratar (= tjatar) en massa experter om den digitala integriteten. Och det är säkert toppen, men inget som riktigt berör mig, för jag har inget att dölja.

Känner du igen tanken?

Det gör även Anne-Marie Eklund Löwinder, en av Sveriges främsta experter inom informationssäkerhet.

– Absolut, men ska jag vara ärlig tycker jag att det är en väldigt naiv kommentar. Det finns många potentiella risker och konsekvenser med att dela personlig information, säger hon.

Hon hänvisar till en intervju som Dagens Nyheter gjorde med Edward Snowden 2015, där han sa att:

”Att säga att du inte bryr dig om rätten till integritet för att du inte har något att dölja är som att säga att du inte bryr dig om yttrandefriheten för att du inte har något att säga. Det är som att säga att du inte bryr dig om den fria pressen för att du inte är journalist. Eller religionsfriheten för att du inte är kristen.”

Så ja, på ett samhälleligt plan är det viktigt för alla och envar att vi bryr oss, men det är det även för dig personligen.

Vi ska vara medvetna om att internet aldrig glömmer.

– Alla har något att dölja, annars skulle informationen inte vara av så stort intresse. Det är också så att du vet inte idag vad du kan komma att vilja dölja i framtiden. För vi ska vara medvetna om internet aldrig glömmer, att det vi lägger ut på nätet finns där för all framtid. Och det du tycker känns harmlöst idag, kanske en framtida arbetsgivare reagerar negativt på när du söker jobb om tio år. 

Ann-Marie Löwinder

Anne-Marie Eklund Löwinder

Hon påminner också om att en mer totalitär regim kan vara ett val bort även här i Sverige.

– Har du skyltat med dina politiska åsikter, din sexuella läggning eller religionstillhörighet kan det ligga dig till last och missbrukas.

Stora företag håller inte vad de lovat

En anledning till att många ändå hemfaller till ”jag har inget att dölja” kan vara att det är svårt att greppa vad det egentligen är man ska skydda. Att du inte ska lämna ut bankuppgifter känns självklart, men sedan... Ska du skydda din surfhistorik, och i så fall varför? Inte platsdela på mobilen så att 42 appar vet exakt var du befinner dig? Inte ladda upp bilder på dig själv och dina barn?

– Huruvida vi oroar oss eller inte handlar om två saker: risk och tillit. Det är bra att fundera på vilka risker du utsätter dig för när du delar en viss information. Och vilken tillit du har till att informationen som samlas in om dig hanteras på ett korrekt sätt. Där vet vi visserligen att stora företag som Meta (Facebook) gång på gång har blivit ertappade med att inte använda informationen som utlovat.

Så varför fortsätter vi lita på dem?

– Vi människor låter ofta bekvämlighet och nytta gå före säkerhet och integritet, säger Anne-Marie Eklund Löwinder.

Vi bryr oss när någon i närheten drabbas

En annan orsak till att man gärna viftar bort integritetsfrågan kan vara att det är så många saker man ska godkänna hela tiden, som man bara klickar i utan att läsa, man har liksom redan gett upp det där med att ha koll på integriteten.

– Men min erfarenhet är att så snart du själv eller någon i din närhet drabbas av ett intrång så börjar du bry dig, säger Anne-Marie Eklund Löwinder.

Tjänstemän mer oförsiktiga än arbetare

Även i arbetslivet finns det all anledning att tänka till. En Novus-undersökning som Unionen gjort visar att 9 av 10 har hög tilltro till sina arbetsgivare. Och det är fint. Men samtidigt vet vi att många företag öppet eller i smyg övervakar sina anställda: vad som händer på skärmen, vad som står i chattar, vad man surfar på… 

Peter Hellberg, Unionens förbundsordförande

Peter Hellberg, Unionen   FOTO: PETER JÖNSSON

– Många av oss har varit alldeles för aningslösa. Både anställda och vi som fackförbund behöver bli mer medvetna om vilken data arbetsgivare faktiskt kan samla in. För en dag kan den datan vändas mot dig, säger Unionens förbundsordförande Peter Hellberg och lägger till att:

– Tyvärr visar vår undersökning också att tjänstemän är mer oförsiktiga i fråga om digital integritet än arbetare.

Integritet i arbetslivet är avgörande för att upprätthålla förtroendet mellan arbetsgivare och anställd. Balansen mellan behov av information och integritet är en viktig och komplex fråga som kräver tydliga riktlinjer och respekt för lagar och regler. Bara tanken på att information en dag kan vändas mot dig borde få vem som helst att låta bli att använda jobbets resurser till privata ärenden, säger Anne-Marie Eklund Löwinder.

– Jag skulle inte använda jobbets mejl, mobil eller dator privat. Klart du kan surfa in på Dagens Nyheter på lunchen utan att någon skada är skedd, men säg att du är engagerad i någon förening som inte ligger i linje med arbetsgivarens åsikter. Den informationen kanske du inte vill att din chef ska ha, säger hon.

3 tips för ökad integritet i jobbet

  1. Håll det privata privat. För din egen och verksamhetens skull.
  2. Lär dig mer om vilken data som samlas in och varför – även på företaget du jobbar. Vad av det du gör på jobbet loggas? Och hur länge sparas datan?
  3. Minns att: Även om du inte tycker att du har något att dölja idag, så vet du inte vad du vill dölja i framtiden.