En vecka efter att lönen skulle ha varit utbetald kallades de anställda till ett informationsmöte. Det var tuffa tider i byggbranschen, men snart skulle nya affärer vara på ingång, lovade chefen. Direkt efter mötet ringde Johan till Unionen. Det var så han räddade sin och sina kollegors löner.
En medlem, vi kan kalla honom Johan, jobbade sedan många år som projektledare på en byggfirma. Under det senaste året hade antalet uppdrag störtdykt. Och därmed företagets ekonomi, samtidigt som inflationen rusade och allt blev dyrt.
Förra lönen kom lite senare än vanligt. Det var lite oroande, men den kom ändå. Hela branschen hade hamnat i en svacka, sa de också på nyheterna. Så stämningen på jobbet var redan spänd, när maj månads lön också tycktes bli försenad. Det började snackas.
Snart kallades alla anställda till ett digitalt möte, med både VD och ekonomichef. Frågan om lönerna ställdes. Det var hårda tider, men ”det såg ljust ut med några större projekt på väg in. Håll ut!”, uppmanade VD:n.
Vad var det som var på väg in? Johan hade inte sett något i planeringen. Det här kändes inte bra.
”Viktigt agera skyndsamt”
Direkt efter mötet ringde Johan till sina rådgivare på Unionen. Där fick han höra att det var väldigt viktigt att agera skyndsamt. Vid en konkurs skulle de anställda riskera att deras innestående löner inte skulle omfattas av den statliga lönegarantin, om de inte agerade kvickt.
Rådgivaren skickade därför genast Johans ärende till en
ombudsman
, som både bekräftade och skärpte rådgivarens budskap. Om inte majlönen kom inom ett par dagar efter att Unionen skickat ett formellt kravbrev borde Johan vidta inkassoåtgärder, var rekommendationen.
Ombudsmannen skulle förstås hjälpa till med det, men Johan kände sig ändå kluven. Han gillade sin arbetsgivare och fattade ju att det var tuffa tider. Samtidigt hade han inte råd att jobba gratis.
- Det här är tyvärr vanligt, konstaterar Björn Alquist, förbundsjurist på Unionen, och den som också hjälpte Johan och hans kollegor att få ut sina löner.
Lön - ett vanligt ärende för rättshjälpen
Lönetvister är bland de vanligaste av alla juridiska ärenden på Unionen. Björn Alquist har hjälpt många medlemmar att få ut sina löner. Men ibland går det inte att göra något, förklarar han, då medlemmen har väntat för länge, hoppats på att det ska lösa sig.
- Jag har varit med om att folk har väntat i upp till ett halvår på att få ut sin lön.
Varför väntar folk så länge?
- Ibland kan det handla om ägarandelar i företaget eller så ägs företaget av en närstående. Det händer också att anställda på ideella organisationer jobbar på, utan lön, för att de känner så starkt för verksamheten.
- Men regelverket med den statliga lönegarantin bygger på att du, som anställd, reagerar direkt. Det är viktigt att ha koll på.
Unionens jurister driver årligen in miljoner åt medlemmarna
Under år 2022 drev Unionens förbundsjurister in ca 25 miljoner kronor (25 000 000 kr) till medlemmar i fordringsärenden. Under år 2021 var siffran ca 15 miljoner kronor.
Unionens förbundsjurister handlägger varje år över 350 fordringsärenden (ärenden där Unionen bistår medlemmar med rättslig hjälp att driva in utebliven lön,
semesterersättning
, provision m.m.)
Långt många fler ärenden handläggs varje år på regional nivå av Unionens ombudsmän som driver in uteblivna löner, förhandlar fram överenskommelser avseende fordringstvister och hanterar en lång rad andra arbetsrättsligt relaterade tvister.
De flesta ärenden går tack och lov att lösa innan de behöver gå till domstol - vilket alltid är en krävande process för alla parter.
Lönefordringar är en av de vanligaste ärendetyper som handläggs inom organisationen.
Den statliga lönegarantin omfattar lön intjänad tre månader bakåt i tid från det att konkursansökan ges in till tingsrätten. Den eventuella löneskuld som uppstått tidigare än så riskerar därmed att inte omfattas av lönegarantin och aldrig bli betald.
Med tanke på att lönegarantin också har ett takbelopp (4 x prisbasbeloppet) samt att processen kan dra ut på tiden - kan det bli ganska så kännbart för den enskilda löntagaren, om man inte agerar snabbt.
I vissa branscher är det vanligt med eftersläpande lön, det vill säga att om man jobbar i februari får man lönen utbetald i slutet av mars. Då är det extra viktigt att man håller reda på när den första intjänandedagen inträffade, alltså första februari.
- Om en anställd då ska få ut sin lön genom den statliga lönegarantin måste konkursansökan vara inlämnad före första maj, fast man kanske inte saknade lönen förrän i slutet av mars. Det där är det många som missar.
Ärendets bråda väg till tingsrätten
Ombudsmannen på Unionen insåg brådskan och skickade snarast möjligt ett lönekrav till byggföretaget där Johan var anställd, med lydelsen att lönen skulle finnas på Johans konto inom en vecka. Den veckan gick utan att det kom några pengar till Johans konto.
- I ett sådant läge går det inte att rekommendera en medlem att fortsätta avvakta, konstaterar Björn Alquist.
Istället kommer då ärendet till honom och hans kollegor på juridiska sektionen. Och så var det bråttom igen. Konkursansökan behövde vara inlämnad på tingsrätten senast den 1 augusti för att Johan skulle kunna omfattas av full lönegaranti, eftersom den lön som uteblivit tjänats in sedan den 1 maj.
- Det var verkligen bra att Johan hörde av sig till Unionen så snabbt. Hade han väntat bara ett par veckor till hade det kunnat vara för sent. Inte bara för honom själv, men också för hans kollegor.
Nu hann de alla omfattas fullt ut av den statliga lönegarantin.
Rättshjälp gav 37 miljoner kronor till medlemmarna
Unionens jurister drev in drygt 37 miljoner kronor åt medlemmarna genom olika rättsprocesser under 2023. Det som sticker ut i årets statistik är antalet konkurser.
Unionens förbundsjurist Malin Wulkan. Unionens rättshjälp har drivit ärenden som gett medlemmarna 37 miljoner kronor i ersättning under 2023, bland annat i Arbetsdomstolen.
Under 2023 kunde Unionens rättshjälp konstatera en markant ökning av företagskonkurser. I landet som helhet deklarerade 8 868 företag konkurs under året, enligt analysmyndigheten Tillväxtanalys. Det är den högsta nivån sedan 1998.
Konkurserna drabbade alla sektorer men särskilt bygg- och finansbranschen.
- Vi har haft fler konkurser än vanligt. Det är ett tecken på dåliga tider, konstaterar Unionens chefsjurist Malin Wulkan i en intervju med medlemstidningen Kollega.
Unionens rättshjälp har under året avslutat 403 arbetsrättsliga ärenden, som bland annat involverade tvister om löner, uppsägningar och avskedanden, med resultat att medlemmarna fick ersättning med cirka 25 miljoner kronor.
Ytterligare stöd gavs medlemmarna i 156 försäkringsrättsärenden, vilket gav 11,5 miljoner kronor i ersättning för arbetsskador och arbetslöshetsersättningar.
Reducerade krav på medlemmarna
Unionen representerade även medlemmar som stämts av sina arbetsgivare för påstådda brott mot lojalitetsplikten, inklusive anklagelser om att ha röjt företagshemligheter eller brutit mot konkurrensklausuler.
I de fall där anklagelserna hade fog kunde Unionen ändå reducera kraven till betydligt lägre summor.
- När det gäller företagshemligheter och lojalitetsplikt är summorna ofta höga. Men ofta lyckas vi hjälpa till så att det slutgiltiga beloppet som medlemmen behöver betala även i ärenden där brott bedöms vara begångna blir väsentligt lägre än det krav som arbetsgivare ställt från början, säger Malin Wulkan till Kollega.
Sammantaget fick medlemmarna genom Unionens rättsliga representation under 2023 ersättningar på 37 miljoner kronor under 2023.
Det är en hög summa, men lägre än rekordnivåerna 2022. Variationen beror bland annat på att rättsprocesser tar tid och färre ärenden kom in åren innan.
Avskedandet ogiltigförklaras - medlemmen får skadestånd