Norra Sverige är bäst på att skillgissa

Få politiker i regionala utvecklingsnämnder i norra Sverige har funderat på den egna kompetensutvecklingen och de tror inte att de behöver kompetensutveckling för att kunna ta ett nytt jobb. Det visar en ny undersökning från Unionen.

Arbetsmarknaden i Norrbotten och Västerbotten förväntas växa med tiotusentals nya jobb fram till år 2035. Samtidigt hotar den alarmerande bristen på kompetens att bromsa in expansionen. 

– Kompetensbristen är ett mörkt moln på den annars ljusa himlen för den gröna expansionen i norra Sverige. Det är allvarligt att politikerna själva inte prioriterar sin kompetensutveckling och är med på vikten av att vi alla utvecklar våra ”skills” under hela arbetslivet, säger Peter Hellberg. 

Unionen har med hjälp av undersökningsföretaget Verian tagit reda på hur ledamöter i regionala utvecklingsnämnder i norra Sverige ser på omställning och kompetensutveckling i arbetslivet, om deras egen kompetensutveckling och hur de tror den egna kompetensen står sig, den dag de slutar vara politisk förtroendevalda. 

Undersökningen visar att åtta av tio av ledamöter i norra Sverige inte har funderat på om de ska kompetensutveckla sig. Två av tre svarar att de inte har behov av kompetensutveckling vid eventuell återvändo till deras tidigare yrkesroll den dag de eventuellt slutar att vara politiskt förtroendevalda. 

Åtta av tio ledamöter anser att arbetsgivare bör ta ett större ansvar för att kompetensutveckla sin personal. 

– Det är positivt att politiken har insett att även företagen måste ta ansvar för sin personals kompetensutveckling . Redan yrkesverksamma som är mitt i arbetslivet är en viktig del av lösningen för att fylla kompetensgapet, säger Peter Hellberg. 

Så fyller vi Sveriges kompetensgap
och slutar att skillgissa:


 

• Förbättrad handläggning av omställningsstudiestödet: Ge CSN och Försäkringskassan de resurser de behöver för att effektivt handlägga ansökningar om omställningsstudiestöd . Yrkesverksammas väntan på besked är orimlig. 
   

• Reformera ersättningsmodellen för högre utbildning: Nuvarande system för resurstilldelning ger svaga incitament för lärosäten att satsa på utbildning för yrkesverksamma. Skapa ett nytt system som ger universitet och högskolor stabila förutsättningar att erbjuda relevant och flexibel utbildning anpassad för lärande mitt i arbetslivet. Tillför nya resurser till högskolan. 

• Inför öronmärkta resurser för yrkesutbildningar: Ge universitet och högskolor öronmärkta pengar för utbildningar riktade till yrkesverksamma, utöver befintliga takbelopp.
   

• Ge KK-stiftelsen statliga medel för att förnya högskolornas utbildningsutbud: I väntan på ett nytt resurstilldelningssystem tilldela Stiftelsen kunskap- och kompetensutveckling , KK-stiftelsen, medel för att hantera en ny modell där samtliga universitet och högskolor kan söka pengar för att i samarbete med näringslivet utveckla och testa nya utbildningar för yrkesverksamma. 

• Genomför Valideringsdelegationens förslag om högskolan: Ett effektivt system för lärande mitt i livet kräver att förmåga att validera reell kompetens. Genomför Valideringsdelegationens förslag i utredningen om högskolan.  

• Fortsatt utbyggnad av yrkeshögskolan: Fortsätt bygg ut yrkeshögskolan för att möta utbildningsbehovet hos förstagångsstuderande och yrkesverksamma. Inför fördjupningsutbildningar som ger en kvalificerad yrkeshögskoleexamen på ett i stället för två år.