Det blir allt vanligare att arbetsgivare väljer att drogtesta sina anställda. Men var går gränsen för vilka illegala aktiviteter en arbetsgivare ska få utreda även om du sköter ditt arbete? Unionen vill se en samlad lagstiftning som värnar arbetstagares integritet.
Publicerad 25 maj 2023
I en debattartikel som publicerades i Arbetet 25 maj skriver Unionen om integritet i arbetslivet.
Vi belyser att det i dagsläget inte finns någon sammanhållen och heltäckande lagstiftning som skyddar landets över tre miljoner privatanställda löntagares integritet i arbetslivet.
Vi menar att det är helt orimligt.
Människans rätt till integritet, både fysisk, digital och mental, anses vara en så viktig rättighet att den skyddas genom FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, Europeiska Unionens stadga, Europakonventionen och Sveriges grundlag.
Om du jobbar inom stat och myndighet är din integritet skyddad av dessa förordningar. Men för privatanställda tjänstemän är verkligheten och rättsläget ett helt annat.
Till exempel kan en arbetsgivare göra slumpmässiga drogtester bland medarbetarna, utan misstanke om ett pågående missbruk eller varningstecken i form av misskötsel av jobbet. Det är svårt för privatanställda att tacka nej till drogprovtagning eftersom det saknas möjlighet att i förhand pröva om arbetsgivarens skäl för testningen är giltigt. Vägrar du gå med på testet kan du riskera att bli omplacerad eller i värsta fall förlora jobbet.
Möjligheterna att agera förebyggande när arbetsgivaren genomför integritetskänsliga åtgärder är med andra ord väldigt begränsade. I nuläget är vi hänvisade till flera olika lagar för att finna skydd för arbetstagaren och kunna ifrågasätta till exempel drogtestning.
Vi har inga rättsmedel att angripa åtgärden med förrän en medlem faktiskt har vägrat genomföra det arbetsgivaren kräver, och drabbats på ett sådant vis att vi kan påstå brott mot
lagen om anställningsskydd
eller diskriminering.
Det är dags för en samlad lagstiftning som värnar arbetstagares integritet och gör det möjligt att få prövat om ett drogtest är motiverat - utan att en person riskerar sin anställning genom att vägra.
Nästa artikel
Nyligen upptäckte it-företaget Tietoevry att hackare hade tagit sig in i deras system. Attacken drabbade en mängd myndigheter och företag, som Systembolaget, Granngården, Rusta och Stadium samt lönesystemet Primula. Tietoevry menade att det inte var deras säkerhet och system det var fel på, utan att hackarna hade kommit in på annat sätt.
– Än verkar ingen veta exakt vad som hände, men man har hintat om att den skadliga programvaran kan ha kommit in via den mänskliga faktorn. Många företag jobbar mycket med it-säkerhet och är noga med vem man släpper in i byggnaden, men glömmer vad jag kallar den mänskliga brandväggen som är mottaglig för desinformation och falska uppgifter, säger Andreas Jahrehorn Önnerfors, professor i idéhistoria vid Linnéuniversitetet, samt projektleder Faktajouren vid medieinstitutet Fojo.
Ja, i jobbet gäller det nu för tiden att vara vaksam på desinformation och angrepp utifrån.
– Det kan vara något så enkelt som att du får ett mejl om en försenad leverans med en uppmaning om att klicka här.
Ett sätt är att använda sig av en vilseledande identitet, där bedragaren påstår sig vara någon annan – och eftersom fifflaren har skapat en trovärdig Linkedin-profil så kan lögnen vara svår att se igenom.
– Eller så låtsas någon komma från en legitim organisation eller myndighet. Får man mejl från dem, och går in på deras sajt, kan man tro att informationen är vederhäftig, säger Andreas Jahrehorn Önnerfors om att vi alla är del av en större spelplan.
Bedragarna kan sprida uppgifter om att din chef har tagit emot mutor, för att undergräva personens trovärdighet. Eller så förtalar man en kvinna i din organisation genom att säga att hon är en ”kompisrekrytering”, och därmed saboteras hennes kredibilitet.
– Ett annat känt exempel är från Frankrike, där man skulle byta ut gamla elmätare hos folk till nya, fjärrstyrda. Då dök det upp en konspirationsteori om att mätarna innehöll mikrofoner så att elbolaget, ja, till och med presidenten, skulle kunna avlyssna familjer. Även om få trodde på detta så såddes det tvivel, bolaget tappade tillförlitlighet. Och vissa trodde på konspirationen fullt ut och kunde säga saker som ”försöker du komma in hemma hos mig skjuter jag skallen av dig.”
Andreas säger att det finns en överlappning mellan hat, hot och desinformation.
– De som förut skrev insändare kan vara riktigt obehagliga personer på sociala medier, vilket drabbar många tjänstemän .
Informationspåverkan kan även användas för att komma åt affärshemligheter.
– Absolut, såväl budgetdokument som forskningshemligheter kan vara eftertraktade. Eller som nu när Sverige ska satsa på försvarsindustrin. Då finns det information som är superattraktiv för aktörer utanför våra landsgränser, säger Andreas Jahrehorn Önnerfors.
Så vad kan du göra för att skydda dig? Jo, lär dig mer om hur desinformation och informationspåverkan. Och bli en god källkritiker. Det är viktigt att kunna skilja på sant och falskt, och att förstå att vissa källor är bättre än andra.
– Men jag vill även slå ett slag för källtilliten. Det vill säga att också våga lita på källor och varandra. För vi vill inte ha ett samhälle som drivs av misstänksamhet. Ofta är det just vad våra antagonister vill; att vi alla ska bli misantroper som börjar misstro varandra.
Att vara källkritisk är ett sätt att värna både det öppna fria samhället och din arbetsgivare.
(Källa: Fojo och Myndigheten för psykologiskt försvar)
Välkommen till källkritikens dag 2024 och ett kostnadsfritt digitalt eftermiddagsevent om informationspåverkan och desinformation på digitala plattformar. Arrangör är Internetstiftelsen.
Anmäl dig här: Desinformation, propaganda och lögner – så sprids falska berättelser på nätet
Lär dig om hur falska berättelser om verkligheten sprids på nätet, vem som sprider dem och varför.
Eventet riktar sig till alla som jobbar för att öka informationskunnigheten och bygga motståndskraft mot informationspåverkan, både hos befolkningen och i den egna verksamheten.
Ett perfekt tillfälle att få nya kunskaper och omvärldsbevakning för dig som är lärare, bibliotekarie, anställd inom offentlig förvaltning, verksamhetsansvarig, beslutsfattare, eller arbetar med kommunikation, säkerhet och beredskap.
Anmäl dig här: Desinformation, propaganda och lögner – så sprids falska berättelser på nätet
