Flera stora företag har planer på att övervaka sina anställda, exempelvis genom att spela in deras datorskärmar. Syftet sägs ofta vara att öka produktiviteten. Men forskning visar att det kan få motsatt effekt. "Övervakning tenderar att minska motivationen", säger professor Magnus Svartengren.
Publicerad 02 feb. 2024
Unionen har fått till sig att flera stora företag på olika sätt vill övervaka sina anställda digitalt. Bland annat genom screen recording, där en programvara spelar in allt som händer på en medarbetares datorskärm – utan att personen förvarnas eller vet om att detta sker. Det kan handla om att man kollar när folk är på kontoret, genom att följa när man kopplar upp sig mot nätverket. Övervakningen kan också ske genom hemliga medlyssningar av telefonsamtal, att man kollar hur många samtal du ringer, hur många klick du gör på tangentbordet, och när du loggar in eller ut från datorn. Syftet är att hitta sätt att öka produktiviteten, brukar arbetsgivarna säga. Men medarbetare har hört av sig till Unionen med funderingar och oro.
– De känner stress och obehag över att bli övervakade, säger Ia Hamn, central ombudsman på Unionen.
Ia Hamn påpekar att det kan finnas tillfällen då övervakning är motiverat, exempelvis ur ett säkerhetsperspektiv, eller att ett taxibolag vill ha koll på var bilar befinner sig för att kunna planera körningar.
– Men hos privata arbetsgivare handlar det ofta om kontrollbehov. Här bör man väga in individens rätt till sin personliga integritet, och det finns mindre kränkande sätt att använda sig av än digital övervakning, som en dialog och täta avstämningar med anställda, säger Ia Hamn.
Och om det på riktigt handlar om att öka produktiviteten, så är övervakning ändå sällan rätt väg att gå, visar forskning. Magnus Svartengren, överläkare och professor i arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet säger att det är en sak att vi människor vill bli sedda och uppmärksammade för vad vi gör.
– Det är trist om du jobbar som en bäver, och chefen aldrig noterar det.
Men den här typen av övervakning, där du kanske inte ens vet när det sker, gör snarare människor osäkra.
– Den minskar människors motivation och kreativitet. Jag skulle själv tycka att det var väldigt obehagligt, och få svårare att fokusera, säger Magnus Svartengren.
Dels handlar det om stress som uppstår när man inte vet om man är övervakad eller avlyssnad.
– Men risken är också att det blir som vid det löpande bandet; folk gör precis bara det som krävs, eller det man mäts på. Man blir osjälvständig och slutar ta egna initiativ, så kvaliteten på jobbet sjunker. Arbetsgivaren får inte heller tillgång till medarbetarnas idéer och kreativitet. En annan effekt kan bli att folk drar in på pauserna för att visa att man presterar, men vi behöver pauser och tid till reflektion för att göra ett bra jobb.
Så varför ser vi ändå att allt fler företag vill övervaka sina anställda digitalt på olika sätt?
– Jag tror man fascineras över teknikens möjligheter, allt som går att göra, men glömmer lite att fråga sig vad materialet man samlar in ska användas till. Man bör informera om syftet tydligt, och samverka med facket, säger Magnus Svartengren.
Om en chef istället visar tillit, vad kan hända med motivationen då?
– Då tycker man ofta att jobbet är roligare, och man lägger in mer tid och engagemang, vilket i slutändan lönar är till gagn för företaget, säger Magnus Svartengren.
Om din arbetsgivare övervakar dig och dina kollegor, eller flaggar för att man tänker börja med det – vänd dig till din lokala Unionen- klubb eller Unionens rådgivning. Då kan vi lyfta frågan med arbetsgivaren, och begära en förhandling om detta.
Nästa artikel
Integritet är en rättighet vi inte alltid har haft. Generationer före oss har kämpat sig till den – enskilda personer, fackförbund och andra organisationer. I diktaturer respekterar man fortfarande inte människors integritet, och med lynniga makthavare kan det få fruktansvärda konsekvenser. Så att inte bry sig om integriteten är att inte ha kunskap om historien, eller förstå hur det skulle vara om rättigheten försvann.
De flesta av oss vill nog inte att information om våra bankkonton, sjukjournaler eller vad vi gör hemma i sovrummet ska publiceras för allmän beskådan. Så jo, både du och jag har saker vi vill hålla privata. Det handlar kanske alltså inte så mycket om att dölja saker, som att möjliggöra ett bättre samhälle på grund av visad respekt för varandras integritet.
Genom att skydda din personliga information minskar du risken för identitetsstöld, ekonomiskt bedrägeri och andra former av cyberbrott. Din digitala integritet säkerställer att känslig data förblir säker och otillgänglig för obehöriga personer eller grupper.
Genom att tillämpa god cyberhygien, som att använda starka lösenord, aktivera tvåfaktorsautentisering och hålla programvaran uppdaterad, minskar du risken för att bli offer för cyberattacker som malware, phishing och ransomware. Det hjälper till att säkra inte bara din personliga data, utan också integriteten hos de system och nätverk du interagerar med – exempelvis på jobbet.
Din online-närvaro spelar en betydande roll för att forma bilden av dig, både personligen och yrkesmässigt. Att upprätthålla digital integritet innebär att tänka på ditt digitala fotavtryck, som din aktivitet i sociala medier. Genom att upprätthålla en positiv och autentisk bild på nätet kan du skydda och förbättra bilden av dig själv.
Just nu kanske det inte känns så farligt att dela den här informationen om dig. Men tänk om klimatet i samhället förändras, vill du då fortfarande att informationen ska finnas om dig? Vill du missa möjligheten till ett nytt jobb, på grund av en fråga du engagerade dig i för 15 år sedan? Lite så behöver man tänka, för det som läggs upp på internet finns där för alltid. Och du vet inte idag vad du vill dölja i framtiden.
Vi har alla dragit opassande skämt, sagt saker med sarkasm som inte är helt politiskt korrekta, i vetskapen om att det som sades stannar bland vänner. Men tänk om detta skämt hamnar i händerna på någon som vill dig illa? Därför är den digitala integriteten viktig.
