Flera stora företag har planer på att övervaka sina anställda, exempelvis genom att spela in deras datorskärmar. Syftet sägs ofta vara att öka produktiviteten. Men forskning visar att det kan få motsatt effekt. "Övervakning tenderar att minska motivationen", säger professor Magnus Svartengren.
Publicerad 02 feb. 2024
Unionen har fått till sig att flera stora företag på olika sätt vill övervaka sina anställda digitalt. Bland annat genom screen recording, där en programvara spelar in allt som händer på en medarbetares datorskärm – utan att personen förvarnas eller vet om att detta sker. Det kan handla om att man kollar när folk är på kontoret, genom att följa när man kopplar upp sig mot nätverket. Övervakningen kan också ske genom hemliga medlyssningar av telefonsamtal, att man kollar hur många samtal du ringer, hur många klick du gör på tangentbordet, och när du loggar in eller ut från datorn. Syftet är att hitta sätt att öka produktiviteten, brukar arbetsgivarna säga. Men medarbetare har hört av sig till Unionen med funderingar och oro.
– De känner stress och obehag över att bli övervakade, säger Ia Hamn, central ombudsman på Unionen.
Ia Hamn påpekar att det kan finnas tillfällen då övervakning är motiverat, exempelvis ur ett säkerhetsperspektiv, eller att ett taxibolag vill ha koll på var bilar befinner sig för att kunna planera körningar.
– Men hos privata arbetsgivare handlar det ofta om kontrollbehov. Här bör man väga in individens rätt till sin personliga integritet, och det finns mindre kränkande sätt att använda sig av än digital övervakning, som en dialog och täta avstämningar med anställda, säger Ia Hamn.
Och om det på riktigt handlar om att öka produktiviteten, så är övervakning ändå sällan rätt väg att gå, visar forskning. Magnus Svartengren, överläkare och professor i arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet säger att det är en sak att vi människor vill bli sedda och uppmärksammade för vad vi gör.
– Det är trist om du jobbar som en bäver, och chefen aldrig noterar det.
Men den här typen av övervakning, där du kanske inte ens vet när det sker, gör snarare människor osäkra.
– Den minskar människors motivation och kreativitet. Jag skulle själv tycka att det var väldigt obehagligt, och få svårare att fokusera, säger Magnus Svartengren.
Dels handlar det om stress som uppstår när man inte vet om man är övervakad eller avlyssnad.
– Men risken är också att det blir som vid det löpande bandet; folk gör precis bara det som krävs, eller det man mäts på. Man blir osjälvständig och slutar ta egna initiativ, så kvaliteten på jobbet sjunker. Arbetsgivaren får inte heller tillgång till medarbetarnas idéer och kreativitet. En annan effekt kan bli att folk drar in på pauserna för att visa att man presterar, men vi behöver pauser och tid till reflektion för att göra ett bra jobb.
Så varför ser vi ändå att allt fler företag vill övervaka sina anställda digitalt på olika sätt?
– Jag tror man fascineras över teknikens möjligheter, allt som går att göra, men glömmer lite att fråga sig vad materialet man samlar in ska användas till. Man bör informera om syftet tydligt, och samverka med facket, säger Magnus Svartengren.
Om en chef istället visar tillit, vad kan hända med motivationen då?
– Då tycker man ofta att jobbet är roligare, och man lägger in mer tid och engagemang, vilket i slutändan lönar är till gagn för företaget, säger Magnus Svartengren.
Om din arbetsgivare övervakar dig och dina kollegor, eller flaggar för att man tänker börja med det – vänd dig till din lokala Unionen- klubb eller Unionens rådgivning. Då kan vi lyfta frågan med arbetsgivaren, och begära en förhandling om detta.
Nästa artikel
Vilseledande information som sprids medvetet, med syfte att vilseleda, manipulera och skada.
Felaktig information som sprids av misstag eller på grund av missförstånd.
Det räcker inte med att bara kunna avgöra om information är sann eller falsk. Du behöver också kunna ifrågasätta varför du får den info vi får. Om du bor i Linköping och söker efter någon som kan klippa dina äppelträd kommer du att få upp arborister i Linköping. Men om du söker på klimatkris + fejk kan Google få för sig att du förnekar klimatkrisen och ge dig information som stödjer detta.
När vi tänker på hackning, tänker vi ofta på ett nätverk som hackas på distans av en datanörd – som vill komma in i systemet för att exempelvis stjäla personuppgifter eller pengar. Men här handlar det istället om att manipulera människor så att de släpper in bedragarna i systemet, lämnar ut handlingar, konfidentiell information eller liknande.
Budbäraren försöker efterlikna informationskällor du är välbekant med, eller som upplevs som trovärdiga. Det kan handla om rena förfalskningar av sidhuvuden eller att bedragaren låtsas vara en person med högt förtroendekapital.
Teknisk manipulation innebär att man använder teknik för att påverka eller kontrollera informationsflödet. Ofta används nya verktyg för traditionella påverkanstekniker, som att skapa och sprida desinformation eller låtsas vara någon annan. Ett exempel är deepfake-videos, där bedragare ser ut och låter som en känd makthavare eller en person du känner.
Här jobbar man med att misskreditera eller förlöjliga en person bakom ett argument, istället för att syna själva argumentet. Det handlar ofta om att hindra eller avskräcka personen från att delta i diskussionen. Man kan också använda sig av en störtflod av argument, fakta och källor, varav många är falska eller orelaterade. Eller whataboutism, där man flyttar fokus från en fråga genom att påpeka att andra minsann också har brister. Man kan också tillskriva en person åsikter som hen inte har, och därefter ge sig på personen. Bland nättroll är detta populära metoder.
