Flera stora företag har planer på att övervaka sina anställda, exempelvis genom att spela in deras datorskärmar. Syftet sägs ofta vara att öka produktiviteten. Men forskning visar att det kan få motsatt effekt. "Övervakning tenderar att minska motivationen", säger professor Magnus Svartengren.
Publicerad 02 feb. 2024
Unionen har fått till sig att flera stora företag på olika sätt vill övervaka sina anställda digitalt. Bland annat genom screen recording, där en programvara spelar in allt som händer på en medarbetares datorskärm – utan att personen förvarnas eller vet om att detta sker. Det kan handla om att man kollar när folk är på kontoret, genom att följa när man kopplar upp sig mot nätverket. Övervakningen kan också ske genom hemliga medlyssningar av telefonsamtal, att man kollar hur många samtal du ringer, hur många klick du gör på tangentbordet, och när du loggar in eller ut från datorn. Syftet är att hitta sätt att öka produktiviteten, brukar arbetsgivarna säga. Men medarbetare har hört av sig till Unionen med funderingar och oro.
– De känner stress och obehag över att bli övervakade, säger Ia Hamn, central ombudsman på Unionen.
Ia Hamn påpekar att det kan finnas tillfällen då övervakning är motiverat, exempelvis ur ett säkerhetsperspektiv, eller att ett taxibolag vill ha koll på var bilar befinner sig för att kunna planera körningar.
– Men hos privata arbetsgivare handlar det ofta om kontrollbehov. Här bör man väga in individens rätt till sin personliga integritet, och det finns mindre kränkande sätt att använda sig av än digital övervakning, som en dialog och täta avstämningar med anställda, säger Ia Hamn.
Och om det på riktigt handlar om att öka produktiviteten, så är övervakning ändå sällan rätt väg att gå, visar forskning. Magnus Svartengren, överläkare och professor i arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet säger att det är en sak att vi människor vill bli sedda och uppmärksammade för vad vi gör.
– Det är trist om du jobbar som en bäver, och chefen aldrig noterar det.
Men den här typen av övervakning, där du kanske inte ens vet när det sker, gör snarare människor osäkra.
– Den minskar människors motivation och kreativitet. Jag skulle själv tycka att det var väldigt obehagligt, och få svårare att fokusera, säger Magnus Svartengren.
Dels handlar det om stress som uppstår när man inte vet om man är övervakad eller avlyssnad.
– Men risken är också att det blir som vid det löpande bandet; folk gör precis bara det som krävs, eller det man mäts på. Man blir osjälvständig och slutar ta egna initiativ, så kvaliteten på jobbet sjunker. Arbetsgivaren får inte heller tillgång till medarbetarnas idéer och kreativitet. En annan effekt kan bli att folk drar in på pauserna för att visa att man presterar, men vi behöver pauser och tid till reflektion för att göra ett bra jobb.
Så varför ser vi ändå att allt fler företag vill övervaka sina anställda digitalt på olika sätt?
– Jag tror man fascineras över teknikens möjligheter, allt som går att göra, men glömmer lite att fråga sig vad materialet man samlar in ska användas till. Man bör informera om syftet tydligt, och samverka med facket, säger Magnus Svartengren.
Om en chef istället visar tillit, vad kan hända med motivationen då?
– Då tycker man ofta att jobbet är roligare, och man lägger in mer tid och engagemang, vilket i slutändan lönar är till gagn för företaget, säger Magnus Svartengren.
Om din arbetsgivare övervakar dig och dina kollegor, eller flaggar för att man tänker börja med det – vänd dig till din lokala Unionen- klubb eller Unionens rådgivning. Då kan vi lyfta frågan med arbetsgivaren, och begära en förhandling om detta.
Nästa artikel
Nyligen upptäckte it-företaget Tietoevry att hackare hade tagit sig in i deras system. Attacken drabbade en mängd myndigheter och företag, som Systembolaget, Granngården, Rusta och Stadium samt lönesystemet Primula. Tietoevry menade att det inte var deras säkerhet och system det var fel på, utan att hackarna hade kommit in på annat sätt.
– Än verkar ingen veta exakt vad som hände, men man har hintat om att den skadliga programvaran kan ha kommit in via den mänskliga faktorn. Många företag jobbar mycket med it-säkerhet och är noga med vem man släpper in i byggnaden, men glömmer vad jag kallar den mänskliga brandväggen som är mottaglig för desinformation och falska uppgifter, säger Andreas Jahrehorn Önnerfors, professor i idéhistoria vid Linnéuniversitetet, samt projektleder Faktajouren vid medieinstitutet Fojo.
Ja, i jobbet gäller det nu för tiden att vara vaksam på desinformation och angrepp utifrån.
– Det kan vara något så enkelt som att du får ett mejl om en försenad leverans med en uppmaning om att klicka här.
Ett sätt är att använda sig av en vilseledande identitet, där bedragaren påstår sig vara någon annan – och eftersom fifflaren har skapat en trovärdig Linkedin-profil så kan lögnen vara svår att se igenom.
– Eller så låtsas någon komma från en legitim organisation eller myndighet. Får man mejl från dem, och går in på deras sajt, kan man tro att informationen är vederhäftig, säger Andreas Jahrehorn Önnerfors om att vi alla är del av en större spelplan.
Bedragarna kan sprida uppgifter om att din chef har tagit emot mutor, för att undergräva personens trovärdighet. Eller så förtalar man en kvinna i din organisation genom att säga att hon är en ”kompisrekrytering”, och därmed saboteras hennes kredibilitet.
– Ett annat känt exempel är från Frankrike, där man skulle byta ut gamla elmätare hos folk till nya, fjärrstyrda. Då dök det upp en konspirationsteori om att mätarna innehöll mikrofoner så att elbolaget, ja, till och med presidenten, skulle kunna avlyssna familjer. Även om få trodde på detta så såddes det tvivel, bolaget tappade tillförlitlighet. Och vissa trodde på konspirationen fullt ut och kunde säga saker som ”försöker du komma in hemma hos mig skjuter jag skallen av dig.”
Andreas säger att det finns en överlappning mellan hat, hot och desinformation.
– De som förut skrev insändare kan vara riktigt obehagliga personer på sociala medier, vilket drabbar många tjänstemän .
Informationspåverkan kan även användas för att komma åt affärshemligheter.
– Absolut, såväl budgetdokument som forskningshemligheter kan vara eftertraktade. Eller som nu när Sverige ska satsa på försvarsindustrin. Då finns det information som är superattraktiv för aktörer utanför våra landsgränser, säger Andreas Jahrehorn Önnerfors.
Så vad kan du göra för att skydda dig? Jo, lär dig mer om hur desinformation och informationspåverkan. Och bli en god källkritiker. Det är viktigt att kunna skilja på sant och falskt, och att förstå att vissa källor är bättre än andra.
– Men jag vill även slå ett slag för källtilliten. Det vill säga att också våga lita på källor och varandra. För vi vill inte ha ett samhälle som drivs av misstänksamhet. Ofta är det just vad våra antagonister vill; att vi alla ska bli misantroper som börjar misstro varandra.
Att vara källkritisk är ett sätt att värna både det öppna fria samhället och din arbetsgivare.
(Källa: Fojo och Myndigheten för psykologiskt försvar)
Välkommen till källkritikens dag 2024 och ett kostnadsfritt digitalt eftermiddagsevent om informationspåverkan och desinformation på digitala plattformar. Arrangör är Internetstiftelsen.
Anmäl dig här: Desinformation, propaganda och lögner – så sprids falska berättelser på nätet
Lär dig om hur falska berättelser om verkligheten sprids på nätet, vem som sprider dem och varför.
Eventet riktar sig till alla som jobbar för att öka informationskunnigheten och bygga motståndskraft mot informationspåverkan, både hos befolkningen och i den egna verksamheten.
Ett perfekt tillfälle att få nya kunskaper och omvärldsbevakning för dig som är lärare, bibliotekarie, anställd inom offentlig förvaltning, verksamhetsansvarig, beslutsfattare, eller arbetar med kommunikation, säkerhet och beredskap.
Anmäl dig här: Desinformation, propaganda och lögner – så sprids falska berättelser på nätet
