En vecka efter att lönen skulle ha varit utbetald kallades de anställda till ett informationsmöte. Det var tuffa tider i byggbranschen, men snart skulle nya affärer vara på ingång, lovade chefen. Direkt efter mötet ringde Johan till Unionen. Det var så han räddade sin och sina kollegors löner.
Bli medlem här!
En medlem, vi kan kalla honom Johan, jobbade sedan många år som projektledare på en byggfirma. Under det senaste året hade antalet uppdrag störtdykt. Och därmed företagets ekonomi, samtidigt som inflationen rusade och allt blev dyrt.
Förra lönen kom lite senare än vanligt. Det var lite oroande, men den kom ändå. Hela branschen hade hamnat i en svacka, sa de också på nyheterna. Så stämningen på jobbet var redan spänd, när maj månads lön också tycktes bli försenad. Det började snackas.
Snart kallades alla anställda till ett digitalt möte, med både VD och ekonomichef. Frågan om lönerna ställdes. Det var hårda tider, men ”det såg ljust ut med några större projekt på väg in. Håll ut!”, uppmanade VD:n.
Vad var det som var på väg in? Johan hade inte sett något i planeringen. Det här kändes inte bra.
Direkt efter mötet ringde Johan till sina rådgivare på Unionen. Där fick han höra att det var väldigt viktigt att agera skyndsamt. Vid en konkurs skulle de anställda riskera att deras innestående löner inte skulle omfattas av den statliga lönegarantin, om de inte agerade kvickt.
Rådgivaren skickade därför genast Johans ärende till en ombudsman , som både bekräftade och skärpte rådgivarens budskap. Om inte majlönen kom inom ett par dagar efter att Unionen skickat ett formellt kravbrev borde Johan vidta inkassoåtgärder, var rekommendationen.
Ombudsmannen skulle förstås hjälpa till med det, men Johan kände sig ändå kluven. Han gillade sin arbetsgivare och fattade ju att det var tuffa tider. Samtidigt hade han inte råd att jobba gratis.
- Det här är tyvärr vanligt, konstaterar Björn Alquist, förbundsjurist på Unionen, och den som också hjälpte Johan och hans kollegor att få ut sina löner.
Lönetvister är bland de vanligaste av alla juridiska ärenden på Unionen. Björn Alquist har hjälpt många medlemmar att få ut sina löner. Men ibland går det inte att göra något, förklarar han, då medlemmen har väntat för länge, hoppats på att det ska lösa sig.
- Jag har varit med om att folk har väntat i upp till ett halvår på att få ut sin lön.
Varför väntar folk så länge?
- Ibland kan det handla om ägarandelar i företaget eller så ägs företaget av en närstående. Det händer också att anställda på ideella organisationer jobbar på, utan lön, för att de känner så starkt för verksamheten.
- Men regelverket med den statliga lönegarantin bygger på att du, som anställd, reagerar direkt. Det är viktigt att ha koll på.
Den statliga lönegarantin omfattar lön intjänad tre månader bakåt i tid från det att konkursansökan ges in till tingsrätten. Den eventuella löneskuld som uppstått tidigare än så riskerar därmed att inte omfattas av lönegarantin och aldrig bli betald.
Med tanke på att lönegarantin också har ett takbelopp (4 x prisbasbeloppet) samt att processen kan dra ut på tiden - kan det bli ganska så kännbart för den enskilda löntagaren, om man inte agerar snabbt.
I vissa branscher är det vanligt med eftersläpande lön, det vill säga att om man jobbar i februari får man lönen utbetald i slutet av mars. Då är det extra viktigt att man håller reda på när den första intjänandedagen inträffade, alltså första februari.
- Om en anställd då ska få ut sin lön genom den statliga lönegarantin måste konkursansökan vara inlämnad före första maj, fast man kanske inte saknade lönen förrän i slutet av mars. Det där är det många som missar.
Ombudsmannen på Unionen insåg brådskan och skickade snarast möjligt ett lönekrav till byggföretaget där Johan var anställd, med lydelsen att lönen skulle finnas på Johans konto inom en vecka. Den veckan gick utan att det kom några pengar till Johans konto.
- I ett sådant läge går det inte att rekommendera en medlem att fortsätta avvakta, konstaterar Björn Alquist.
Istället kommer då ärendet till honom och hans kollegor på juridiska sektionen. Och så var det bråttom igen. Konkursansökan behövde vara inlämnad på tingsrätten senast den 1 augusti för att Johan skulle kunna omfattas av full lönegaranti, eftersom den lön som uteblivit tjänats in sedan den 1 maj.
- Det var verkligen bra att Johan hörde av sig till Unionen så snabbt. Hade han väntat bara ett par veckor till hade det kunnat vara för sent. Inte bara för honom själv, men också för hans kollegor.
Nu hann de alla omfattas fullt ut av den statliga lönegarantin.
Nästa artikel
Småbarnspappan hade nyligen blivit anställd på ett företag inom e-handel med byggvaror, som Unionens medlemstidning Kollega rapporterar om. Anställningen inleddes med en tids provanställning.
Mannen hade redan från början förvarnat om att han skulle behöva ta ledigt för barnets inskolning på förskolan, vilket inledningsvis accepterades av chefen. Men när det var dags uppmanades pappan att låta sin sambo sköta inskolningen.
När barnet en tid senare blev sjukt och mannen anmälde vab, vård av sjukt barn, blev han uppringd av en chef på bolaget som meddelade att hans anställning skulle upphöra omedelbart om han inte genast inställde sig på jobbet.
Chefen förklarade att bolaget krävde hundraprocentig närvaro på arbetsplatsen och att det var upp till övriga familjemedlemmar att sköta vård av barn, rapporterar Kollega.
En provanställning omfattas inte av samma anställningsskydd som en tillsvidareanställning . En anställning kan inledas med upp till sex månaders provanställning och under den tiden kan anställningen sägas upp utan förhandling eller något angivet skäl.
Men det är alltid olagligt att missgynna en anställd på grund av föräldraledighet eller vård av sjukt barn (vab).
Unionens jurister konstaterar att den avbrutna provanställningen i det här fallet har haft ett samband med mannens frånvaro för vård av barn och att han missgynnats på ett sätt som strider mot föräldraledighetslagen.
Därför kräver nu Unionen att företaget ska betala ett skadestånd till småbarnspappan, ersätta honom för utebliven lön samt betala ett allmänt skadestånd för brott mot kollektivavtalet.
