När Anna började jobba på en ny modellagentur blev hon stämd av sin förra arbetsgivare på en kvarts miljon kronor. De hade också brutit sig in på Annas privata Instagramkonto – för att samla bevis. Annas jobbflytt ledde så till både en polisanmälan och till tingsrätten.
Bli medlem
En medlem, vi kan kalla henne Anna, jobbade som bokare på en modellagentur i södra Sverige. Hennes uppgift var att boka modeller för olika visningar, modefotograferingar och reklamkampanjer. Anna trivdes med uppdraget och gjorde det bra.
När hon fick jobbet var det en muntlig överenskommelse, de skrev inledningsvis inget anställningsavtal . Det hanns liksom inte med. Arbetsbelastningen var redan från början hög. Lönen däremot låg.
Efter några år flaggade Anna för att hon inte var nöjd med att behöva jobba så hårt för en så låg lön. Först då upprättades ett anställningsavtal och lönen höjdes något.
I anställningsavtalet skrevs en konkurrensklausul in. Det var inget Anna tänkte så mycket på just då, och vad klausulen skulle innebära var inget de diskuterade. Anna var nöjd med att ha fått igenom en löneökning och kämpade på med samma höga arbetsbelastning som tidigare. Efter ytterligare ett par år kände hon dock att det inte höll längre, och sa upp sig.
Det var efter det hon fick anledning att höra av sig till Unionen. Första gången.
Arbetsgivaren höll nämligen inne med Annas semesterersättning , som hon tjänat in till och borde få utbetald i samband med slutlönen. Först efter att Unionen hört av sig till arbetsgivaren fick hon ut den ersättning hon hade rätt till.
Efter en tid fick Anna jobb på en annan agentur, i en annan del av landet. Där skulle hon få en marknadsmässig lön och även kunna jobba på distans, vilket var en stor fördel för henne.
Här kunde sagan vara slut och allting gott. Men,..
Nästa åskväder rullade in när Anna en tid senare meddelades att en stämningsansökan mot henne lämnats in till tingsrätten.
Hennes förra arbetsgivare hävdade att Anna brutit mot konkurrensklausulen, när hon börjat jobba för den nya agenturen, och nu stämde de henne på en kvarts miljon kronor.
Den förra arbetsgivaren menade att Anna hade lockat modeller att också byta agentur, när hon uppdaterat sitt privata konto på Instagram med en post där hon berättade att hon fått ett nytt jobb.
Anna hade aldrig använt sitt privata instagramkonto som ett arbetsverktyg, men hade loggat in på kontot från sin jobbdator. När hon lämnat datorn efter att hon sagt upp sig hade den förra arbetsgivaren kommit åt hennes lösenord - och loggat in.
- Anna hörde av sig till oss på Unionen igen och vi uppmanade henne att polisanmäla dataintrånget, säger förbundsjurist Björn Alquist och tillägger:
- En arbetsgivare har ingen rätt att tillträda sig anställdas privata personuppgifter bara för att lösenordet finns sparat i arbetsdatorn och möjligheten finns.
Anna förstod heller inte alls hur hennes förra arbetsgivare kommit fram till att hon skulle ha orsakat företaget ekonomisk skada, som de hävdade.
Unionens förbundsjurist Björn Alquist företrädde henne mot bolaget i tingsrätten.
Det kan i vissa fall vara befogat att avtala om konkurrensklausuler. Men det ska göras restriktivt och noga avgränsat i tid och omfång - och den begränsning som klausulen innebär ska ersättas, förklarar Björn Alquist.
- Ett typiskt exempel på när det skulle kunna vara befogat vore ett revisionsbolag där en anställd revisor får nära kontakt genom goda relationer och insyn hos revisionsbolagets kunders verksamheter.
- Men även då ska klausulen förhandlas individuellt, begränsas i tid och ersättas med minst 60 procent av lönen under den tid efter att anställningen upphört som klausulen gäller.
I många fall täcker redan den lojalitetsplikt som följer av anställningen och lagen om företagshemligheter det som ett företag rimligt vill skydda, ytterligare begränsningar är ofta onödiga och alltför långtgående, menar Björn Alquist. Det är dessutom av ondo för arbetsmarknaden i stort då de leder till att arbetstagare inte vågar byta jobb tillräckligt ofta.
- Därutöver kan det leda till fler tvister i domstol.
När de väl prövas i domstol visar sig den typ av konkurrensklausuler som innebär höga vitesbelopp utan ersättning, som i Annas fall - ofta som oskäliga, men som anställd tar man alltid en risk om man ingår ett avtal med en sådan klausul. Även en oskälig konkurrensklausul gäller som utgångspunkt fram till dess att en domstol förklarat den oskälig.
- Att bli stämd på en kvarts miljon kronor, som Anna blev här, är nog ändå något som skulle ge upphov till viss stress hos de flesta. På så sätt används konkurrensklausuler ofta i avskräckande syfte.
Det finns inga formella formkrav på hur exakt en konkurrensklausul ska utformas men i Arbetsdomstolens praxis finns en restriktiv syn på konkurrensklausuler, företag behöver bland annat visat att det finns ett berättigat syfte med klausulen och att det utgår skälig ersättning till den arbetstagare som blir bunden av klausulen samt hur det gick till när klausulen tillkom.
När Anna skrev under på anställningsavtalet informerades hon inte om vad den skulle innebära. Inte heller innebar den någon som helst ersättning till henne efter anställningens upphörande.
- Det var ganska uppenbart att konkurrensklausulen i det här fallet inte skulle hålla en rättslig prövning, konstaterar Björn Alquist.
Unionen hjälpte Anna att bemöta bolaget i tingsrätten tills arbetsgivaren valde att dra tillbaka stämningen.
- Bolaget fick inte en krona från Anna, säger Björn Alquist.
Som ett stöd för att hjälpa dig att reda ut om konkurrensklausulen är skälig eller inte, kan du ställa dig några frågor:
En fingervisning kan vara att en konkurrensklausul inte bör överstiga en period om ett år efter avslutad anställning och under den perioden ska arbetstagaren ersättas med minst 60 procent av den lön som utgick under anställningen.
Nästa artikel
De som är medlemmar i Unionen och som hamnat i tvist med sin arbetsgivare, kan genom medlemskapet få stöd genom juridisk rådgivning, förhandling och rättsligt stöd av Unionens rättshjälp.
Under 2024 drev förbundet 107 arbetsrättsliga ärenden i domstol, där tvister om lön, uppsägningar och avsked var de vanligaste. Totalt resulterade avslutade ärenden i ersättningar på sammanlagt 41 miljoner kronor till medlemmarna.
Det som särskilt utmärkte sig under året var den höga konkursfrekvensen. Enligt Tillväxtverket gick 10 762 företag i konkurs under året som gick – den högsta siffran sedan 1996. Denna utveckling märktes tydligt i Unionens ärenden.
– Vi har haft fler konkurser än vanligt. Det har varit ett besvärligt år för vissa företag med höga räntor och inflation , säger Malin Wulkan, Unionens chefsjurist till förbundets medlemstidning Kollega.
Unionen begärde 109 företag i konkurs för att anställda skulle kunna omfattas av den statliga lönegarantin, en tydlig ökning från 70 konkurser året innan.
Läs mer: Agera skyndsamt vid utebliven lön!
Unionens jurister bistod också medlemmar i försäkringsrättsliga ärenden, exempelvis vid omprövningar av beslut från Försäkringskassan eller a-kassan . Insatserna ledde till att medlemmarna totalt fick ut 15 miljoner kronor i ersättning.
Utöver att hjälpa medlemmar att driva krav mot arbetsgivare företräder Unionen också medlemmar som själva blir stämda. Det handlar ofta om påstådda brott mot lojalitetsplikten, företagshemligheter eller konkurrensklausuler.
– När det gäller företagshemligheter och lojalitetsplikt är summorna ofta höga. Det kan handla om en eller två medlemmar som stäms på väldigt stora belopp, säger Malin Wulkan till Kollega.
Under 2024 jämkades krav på sammanlagt 2,3 miljoner kronor – en betydligt lägre siffra än 2023, då motsvarande krav uppgick till 38 miljoner kronor.
Läs mer: Se upp med konkurrensklausuler!
Om en medlem anser sig ha fått bristfällig hjälp av Unionen finns möjlighet att anmäla detta till förbundsstyrelsen genom ett så kallat besvärsärende. Under 2024 inkom 37 sådana anspråk på ekonomisk kompensation, och i de fall där brister konstaterades betalades totalt 137 000 kronor ut i ersättning.
Läs mer: Om Unionens rättshjälp
