Knappt hann vi komma ur pandemin förrän det bröt ut krig i Europa. Energipriserna åker bergochdalbana, inflationen stiger, matbrist hotar, klimatkrisen förvärras. Samtidigt har vår vilja att ge och hjälpa ökat markant, enligt World Happiness Report. Blir vi lyckligare av att ge?
Publicerad 30 mars 2022
Data från över 150 länder över hela klotet har samlats in till årets World Happiness Report, som kortfattat visar att det finns ljus i tunneln. Trots pandemi, krig och rekordmånga på flykt ser rapportförfattarna att vår vilja att räcka ut en hand och göra något för varandra ökar - och ger ringar på vattnet som bidrar till världens totala lycka.
Mänskan är mänskans glädje
Det är inget nytt att vi mår bra av att hjälpa varandra. "Mänskan är mänskans glädje", står det i dikten Havamal, från 900-talet. Mängder av modernare studier bekräftar det. En enkel googling på ämnet ger för handen att den som jobbar för andras bästa mår bättre och lever längre. Men också att lönsamheten ökar i företag som inkluderar socialt arbete.
Som så många av Unionens cirka 27 000 förtroendevalda ute på arbetsplatserna vet, är det värt mycket att lägga en del av sin arbetstid på att jobba också för kollegornas bästa. Vi mår bra av att hjälpa varandra.
Rapporten World Happiness Report tillkom för tio år sedan på inspiration från Bhutan, det lilla kungariket öster om Nepal, som årligen sammanställer en GHP, Growth Happiness Product, för att komplettera det mer vedertagna GDP, Growth Domestic Product. Eller BNP som vi säger i Sverige, bruttonationalprodukten.
Sedan dess har utvecklingen i världens samlade lycka kunnat följas genom årliga rapportsläpp varje vår. Rapportförfattarna samlar in stora mängder data från världens alla hörn och kanter (150 av världens 195 länder ingick i årets rapport), automatiserad textanalys från media, böcker och sociala kanaler samt en särskild "World Gallup".
De hårda kategorierna är BNP per capita, tillgång till sociala skyddsnät, hälsa och förväntad livslängd, frihet, generositet/välvilja och förekomst av korruption men WHR mäter även mjuka värden som attityder och känslor.
De två senaste rapporterna, 2020 och 2021, visar ett lyckoindex med komplex bakgrund. Unga verkar generellt inte ha blivit lyckligare av pandemins restriktioner. Stress och oro har ökat överlag, jämfört med före pandemin (8 procent 2020 och 4 procent 2021), och det var redan innan vi ställdes inför hot om ett tredje världskrig.
Samtidigt har välviljan ökat, markant. Och när det agerats på den välviljan har det gett ringar på vattnet. De som uppmärksammar andras välvilja blir också själva mer välvilligt inställda, enligt rapporten.
Generositet mäts i tre mått; givare, mottagare och de som uppmärksammar andras välvilja. Sammantaget har dessa tre mått över världens samlade generositet ökat med hela 25 procent under 2020 och 2021, jämfört med före pandemin.
De som är lyckliga tenderar att ge och hjälpa mer och de som ger och hjälper mer blir lyckligare.
När människor agerar med generositet och välvilja gentemot varandra ökar både tilliten och välbefinnandet, skriver rapportförfattarna, särskilt när hjälpen kommer oväntat.
Lite överraskande uppmättes den största ökningen av den upplevda generositeten under 2021, och inte då pandemin först slog till, liksom innan Ryssland attackerade Ukraina och drev tiotals miljoner på flykt. Särskilt var det oväntad hjälp från främmande människor som rapporterades. I alla delar av världen uppmättes en ökad generositet under 2021, men störst var ökningen i östra Europa.
Rapportförfattarna konkluderar: "Det är ännu för tidigt att säga huruvida den ökade välviljan under 2021 kommer att fortsätta att bidra till det globala välbefinnandet. Men på individuell basis har man kunnat se att ökad välvilja relaterar till högre lycka; de som är lyckliga tenderar att ge och hjälpa mer och de som ger och hjälper mer blir lyckligare."
Sverige hamnar i årets rapport på sjunde plats på totalen över mest lyckliga i världen, med ett index på 7,384. I topp tronar Finland följt av Danmark, Island, Schweiz, Nederländerna och Luxemburg. I botten ligger Zimbabwe, Libyen och talibanernas Afghanistan, det sistnämnda med ett index på 2.4.