Det finns regler för hur mycket man får jobba. Som chef är du ansvarig för att se till så dina medarbetare inte jobbar för mycket. Behovet av återhämtning och vila liksom möjligheten att själv kunna påverka sin arbetsdag utifrån sin livssituation är en viktig arbetsmiljöfråga.
Arbetstiden regleras i
arbetstidslagen
och i våra
kollektivavtal
. Lagen reglerar framför allt arbetstidens längd och hur arbetet är fördelat över dygnet. I
kollektivavtal
regleras vad som är ordinarie arbetstid och vad som är övertid i branschen, samt vilken ersättning som gäller för övertidsarbete, jour och beredskap samt arbete på obekväm arbetstid.
Ordinarie arbetstid för
tjänstemän
är högst 40 timmar per helgfri vecka enligt de flesta
kollektivavtal
, men det är vanligt med företagsavtal med kortare arbetstid. Övertidsarbete kompenseras med antingen pengar (
övertidsersättning
) eller ledig tid (kompensationsledighet). Chefer och andra som har frihet att själva förlägga sin arbetstid kan komma överens med arbetsgivaren att kompensation för övertidsarbete ska ges i form av högre lön och/eller fem eller tre extra semesterdagar. Det innebär inte att arbetsgivaren har rätt att kräva obetalt övertidsarbete utan det är en kompensation för att man avstår från den kollektivavtalade övertidsersättningen.
När det gäller flexibel arbetstid har arbetsmarknadens parter utarbetat vissa riktlinjer. Kontakta Unionen om du vill veta mer. I många
kollektivavtal
ingår också möjligheten att välja arbetstidsförkortning.
Finns det inte kollektivavtal på ditt företag så ska det i anställningsavtalet framgå hur arbetstiden är förlagd. Ordinarie arbetstid enligt arbetstidslagen är högst 40 timmar per vecka, men lagen säger ingenting om ersättning för övertidsarbete, arbete på kvällar och helger eller beredskapsersättning . Därför är det viktigt att det finns ett skriftligt avtal på vilken övertidsersättning och ersättning för obekväm arbetstid som gäller. Enligt arbetstidslagen har man som anställd rätt till ett schema minst två veckor i förväg och arbetsgivaren måste föra anteckningar om jourtid, övertid och mertid .
Allt arbete som en tjänsteman utför på tid utöver den ordinarie arbetstiden, räknas som övertidsarbete. Sådant arbete ska vara beordrat i förväg eller godkännas som övertidsarbete i efterhand av arbetsgivaren. Det krävs särskilda skäl för övertidsarbete, något oförutsett ska ha inträffat som gör att det krävs extra insatser.
Enligt kollektivavtal får arbetsgivare, med ett par undantag, ta ut högst 150 timmar övertid per kalenderår och tjänsteman. Om det finns särskilda skäl kan en tjänsteman arbeta ytterligare 150 timmar övertid under ett år. Men då måste facket godkänna det. Av den totala övertiden får arbetsgivaren normalt inte ta ut mer än 48 timmar under en fyraveckorsperiod eller 50 timmar under en kalendermånad.
Om det inte finns något kollektivavtal på arbetsplatsen så gäller arbetstidslagens regler: 200 timmar allmän övertid under ett år och högst 50 timmar övertid under en månad. Den sammanlagda arbetstiden (ordinarie arbetstid och övertid) får vara högst 48 timmar per vecka i genomsnitt under fyra månader. Alla anställda ska ha minst elva timmars nattvila (sammanhängande ledighet) varje dygn och minst 36 timmars sammanhängande veckovila utan beredskapstid varje vecka. Arbetstidslagen ger också rätt till raster och pauser. Man får arbeta högst fem timmar i följd utan rast.