Risk för utebliven lön vid rekonstruktion
Vad riskerar du som anställd när företaget du jobbar på står inför konkurs eller ansöker om rekonstruktion? Det svarar vi på här.
Vad riskerar du som anställd när företaget du jobbar på står inför konkurs eller ansöker om rekonstruktion? Det svarar vi på här.
En företagsrekonstruktion är ofta en sista utväg för att få ett krisande företag på fötter igen genom att undvika konkurs. Processen skapar ofta oro på arbetsplatsen och som anställd gäller det att känna till sina rättigheter.
Så, hur kan det se ut i praktiken och vad bör man tänka på om man blir drabbad?
Den 25:e kom och gick utan att Mwenyes lön betalades ut. Det var över två veckor sedan. I fredags kallade chefen till ett extrainsatt möte på måndag morgon. Där meddelas att arbetsgivaren har beviljats rekonstruktion för att få ordning på sin krisande ekonomi och undvika konkurs. Mwenye och två av hans kollegor sägs upp på grund av arbetsbrist och erbjuds att bli arbetsbefriade under uppsägningstiden.
Om lönen inte betalas ut kan Unionen hjälpa medlemmen att försöka få arbetsgivaren i konkurs eller få rekonstruktionen att upphöra.
Tillsammans med sina kollegor hjälper Unionens förbundsjurist Pierre Dahlqvist många medlemmar vars historia börjat som Mwenyes.
– En rekonstruktion kan vara en snårig juridisk process och som anställd gäller det att känna till sina rättigheter, säger Pierre Dahlqvist.
Under en rekonstruktion får arbetsgivaren normalt inte betala skulder som uppkommit före rekonstruktionsbeslutet.
Anställda som, likt Mwenye, inte fått sin lön utbetald kan då få ersättning via den statliga lönegarantin, men endast för lön som intjänats tre månader innan ansökan om rekonstruktion lämnades in samt en månad efter rekonstruktionsbeslutet.
Ersättningen har även ett tak på max fyra prisbasbelopp.
– Om man till exempel inte har fått lön på sex månader kommer alltså en stor del av den summan inte att ersättas av lönegarantin, säger Pierre Dahlqvist.
Löner som inte ersätts via den statliga lönegarantin, samt leverantörsskulder och avgångsvederlag, blir ofta föremål för en ackordsförhandling, som ofta leder till att bolagets skulder skrivs ner. Nedskrivningar med upp till 75 procent är inte ovanligt.
En löneskuld till en anställd på 100 000 kronor kan då skrivas ner till 25 000.
I junio 2022 antog riksdagen regeringens förslag om att underlätta för livskraftiga företag i rekonstruktion, genom att förändra lagstifningen med tilläggen:
Källa: Riksdagen.se, Kronofogden samt Pierre Dahlqvist
Det är inte ovanligt att företag, likt Mwenyes arbetsgivare, erbjuder anställda som sägs upp att bli arbetsbefriade under uppsägningstiden. Det kan låta både lockande och rimligt men riskerar att bli en fälla.
– Är man uppsagd och arbetsbefriad under rekonstruktionen kan man få ersättning via lönegarantin längre, men många slår då i taket. Och den uppsägningslön man tjänar in under tiden som arbetsbefriad kan komma att ingå i ackordet, förklarar Pierre Dahlqvist.
Under en rekonstruktion får arbetsgivaren normalt inte betala skulder som uppkommit före rekonstruktionsbeslutet.
Fortsätter man att arbeta uppstår däremot en löneskuld från bolaget som inte ingår i ackordet.
– Om den lönen inte betalas ut kan vi hjälpa medlemmen att försöka få arbetsgivaren i konkurs eller få rekonstruktionen att upphöra. Om bolaget försätts i konkurs kan man få ytterligare ersättning via den statliga lönegarantin, med separat tak, berättar Pierre Dahlqvist.
Medlemmar kan även få hjälp via Unionen vid ackordsförhandlingar samt rättshjälp vid tvister. Pierre Dahlqvists rekommendation är att kontakta Unionens fackliga rådgivning direkt om ens arbetsgivare beviljas rekonstruktion eller om man misstänker att en rekonstruktion kan bli aktuell.
– Då kan vi hjälpa till och se vad detta kan få för följder utifrån medlemmens aktuella omständigheter, säger han.
När företaget Amina jobbade på gick i konkurs förlorade hon runt hundra tusen kronor i utebliven lön och andra ersättningar - utöver att hon fick gå utan inkomst i närmare ett halvår.