Avbryt inte, lyssna färdigt och låt alla prata till punkt. Mötesreglerna kan tyckas vara självklara, men den som suttit i möte på jobbet vet att det är enklare sagt än gjort att följa dem. I författaren och utbildaren My Schüldts nya bok “Genialiskt!” ges tips på hur vi blir bättre på att lyssna – och bli lyssnade på.
Publicerad 29 sept. 2022
Hörde du vad kollegan sa på mötet nyss eller tänkte du mest på vad du själv skulle säga när det blev din tur? Då är du inte ensam.
- Istället för att lyssna på varandra sitter folk ofta och tänker på hur de ska kunna ta plats, säger My Schüldt.
Hon har jobbat med ledarskap i 30 år och vill skapa bättre förutsättningar för grupper att komma till goda resultat. Aktivt lyssnande, uppskattning och att alla får lika mycket tid att tala är några av inslagen. Arbetssättet kommer ursprungligen från USA och kallas tänkande miljö.
- Att lyssna i lugn och ro och veta att det snart blir din tur skapar ett lugn som ger bra förutsättningar för att tänka. Det är enkelt och förbluffande effektivt.
I nya boken “Genialiskt!”, som kommer ut i september, finns berättelser från privatliv, företag, idrott och andra organisationer. I den medverkar Jeanette Forss, regionchef på Unionen Stockholm. Hon är en av dem som har gått utbildning hos My Schüldt.
- Det gav mig väldigt mycket att känna att de andra deltagarna var ärligt nyfikna på mig när jag pratade och inte hoppade in och avbröt för att ge råd och tips, säger hon.
Hon började använda sig av samma förhållningssätt i sitt arbete som chef. Sedan dess har hennes möten blivit kortare.
Deltagarna blir lugnare när de vet att de får prata till punkt.
- Deltagarna blir lugnare när de vet att de får prata till punkt. Det går faktiskt fortare och vi kommer snabbare fram till en lösning. Jag tror att det beror på att alla lyssnar på varandra, säger hon.
My Schüldt har många tips på hur jobbmöten kan bli mer kreativa, effektiva och framgångsrika. Ett är att alltid inleda och avsluta dem med att fokusera på något positivt.
- Avrunda till exempel med att säga något som har varit värdefullt med mötet och att uppskatta en egenskap hos kollegan till vänster. Att uppmärksamma det som fungerar ger energi.
Varför behöver vi lära oss sånt här?
- Det är ett sätt att göra organisationers värderingar till en påtaglig verklighet där vi inte bara pratar om värdeord utan också upplever dem. Att bli lyssnad på är att bli respekterad.
Nästa artikel
2024-11-12
Förändring bygger på ett ibland svårförenligt motsatsförhållande. Å ena sidan är utveckling och nya inriktningar nödvändiga för att undvika stagnation, å den andra kan förändring också kännas osäkert och skrämmande. Satus quo är tryggt, i förändring finns inga garantier för att det kommer gå bra.
Det gäller i såväl vardag som arbetslivet. En omstrukturering, en ny inriktning, ett annorlunda arbetssätt, teknisk utveckling som tvingar fram nya metoder, allt är saker som kan skapa oro.
För cheferna som ska kommunicerar kring eventuella förändringar är det av högsta vikt att inkludera medarbetarna i processen så tidigt som det bara går.
jag kan ju se att våra medlemmar och deras arbetsplatser skulle må så himla mycket bättre om arbetsgivarna var lite bättre på förändringsledarskap
– Merparten av de förhandlingar jag är inblandad i kommer från att arbetsgivarna vill göra en förändring, berättar Marianne Rozman, chefsombudsman på Unionen. Och jag kan ju se att våra medlemmar och deras arbetsplatser skulle må så himla mycket bättre om arbetsgivarna var lite bättre på förändringsledarskap.
Att tidigt presentera förändringens syfte, mål och bakomliggande orsaker är grundläggande när man kommunicerar den till medarbetarna.
– Varför ska man över huvud taget göra en förändring? Vad är det tänkt att vi ska vinna? Vad är målet? Och när ska vi nå målet? Det är superviktigt för alla förändringar att ha svar på de frågorna. Med otydligt syfte och mål finns risken att det ser ut som att man bara vill förändra för sakens skull.
Varför ska man över huvud taget göra en förändring?
Nyckelordet är delaktighet
Inkludering av medarbetarna kan bli centralt för att öka acceptansen för förändringen i fråga. En tumregel är ”ju tidigare desto bättre”.
– Medarbetare har så gott som alltid bra synpunkter, säger Marianne. De känner verksamheten, de känner sig själva, de vet hur det dagliga arbetet går till. De kunskaperna och erfarenheterna vore det bara dumt att bortse från.
Det är också, i slutändan, medarbetarna som förändringarna verkligen påverkar. En justering som framstår som minimal ur ledningens helikopterperspektiv kan få stor effekt i medarbetarnas vardag.
Nyckeln för att öka chanserna för acceptans är att låta medarbetarna göra sina åsikter hörda. Även om inriktningen av beslutet redan är taget och att en förändring är nödvändig, så är det viktigt att medarbetarna känner sig delaktiga.
Ofta räcker det att man blir tillfrågad om sina synpunkter för att känna att man är en del av förändringen.
– Arbetsgivaren behöver ofta bestämma VAD som ska göras, men de kan ofta låta medarbetarna påverka HUR. Ofta räcker det att man blir tillfrågad om sina synpunkter för att känna att man är en del av förändringen.
Just känslan av att vara inkluderad i beslut är något Marianne Rozman trycker på.
– Om inte annat så har man i alla fall fått säga vad man tycker och blivit lyssnad på. Ledningen visar att de förstår att medarbetarna är viktiga för företaget och kan och förstår sina uppgifter.
Ödmjukhet, ärlighet, öppenhet
Motsatsen till att inkluderas är att presenteras för ett redan fastslaget faktum – ”här är förändringen, den kommer genomföras med start nästa vecka” – vilket lätt skapar en känsla av att inte vara viktig för företaget.
För att göra processen så bra som möjligt är i stället medbestämmande för medarbetarna och närvaro från chefen viktigt. Som ledare får man inte rygga tillbaka, dra sig undan eller slå ifrån sig.
Risken är annars att cheferna bara skyller på att beslutet togs högre upp och då framstår chefen som ganska svag och ledningen blir ifrågasatt.
– Den närmsta chefen måste vara beredd på och öppen för att ta emot medarbetarnas frågor och synpunkter. Många gånger när jag har förhandlat kring organisationsförändringar så har cheferna försökt fly undan lite. För de vet att beslutet är tufft och kommer påverka många. Har man då förankrat beslutet blir det också lättare att bemöta kritik.
Vikten av förankring gäller också i flera nivåer. Ledningsgruppen behöver ha en förankringsprocess också med mellanchefer.
– Ska de underställda cheferna kunna motivera och argumentera för ledningens beslut behöver de också gå igenom en förankringsprocess. Risken är annars att cheferna bara skyller på att beslutet togs högre upp och då framstår chefen som ganska svag och ledningen blir ifrågasatt. Man behöver kunna stå upp för förändringen i alla led.
I de flesta företag sker förändringsprocesser kontinuerligt. Hur man har hanterat den senaste förändringen påverkar självklart också hur acceptansen bland medarbetarna är för nästa och nästnästa. Även i det hänseendet efterlyser Marianne prestigelöshet från arbetsgivaren.
Den här gången vill vi att ni ska vara med oss
– Om man tidigare har gjort en förändring som inte blev bra, börjar man nästa förändringsprocess i rejäl uppförsbacke. Då behöver man som chef vara öppen med det. Man behöver säga: ”förra gången tänkte vi fel, vi lyssnade inte på er och förankrade inte beslutet tillräckligt. Vi är medvetna om det. Den här gången vill vi att ni ska vara med oss”. Den typen av ärlighet från chefen är a och o.
