Vill din arbetsgivare att du går ner i tid - och lön?

När orderingången minskar vill en del företag rädda sin ekonomi genom att dra ner på arbetskraftskostnaderna. Under finanskrisen var det vanligt och nu när det sker en avmattning i ekonomin förekommer det igen, i synnerhet i stål- och metallindustrin. Ombudsmannen Anna-Karin Mattsson berättar:

– Som enskild anställd kan du erbjudas tjänstledighet där du får löneavdrag för en mindre del av de dagar du är ledig. Du kanske till exempel är ledig tolv dagar och får löneavdrag för hälften av dessa. Det upplever många av våra medlemmar som positivt. Det är skönt att vara ledig utan att behöva avstå så mycket i lön.

Det finns också varianter där arbetsgivaren och den lokala fackklubben kommer överens om att lönen och den faktiska veckoarbetstiden minskas. Det brukar kallas korttidsarbete.

Ofta används modellen ”80-90-100”, vilket innebär att man jobbar 80 procent av ordinarie arbetstid, får 90 procent av sin ordinarie lön och 100 procent av sin pensionsavsättning. En sådan modell brukar ofta tecknas för tre till sex månader. 

Oavsett om din arbetsgivare föreslår tjänstledighet med begränsat löneavdrag eller korttidsarbete är det viktigt att inte acceptera utan att ordentligt ha gått igenom vilka effekter det får. Ju längre period du går ner i tid och lön, desto större är risken för att det påverkar andra inkomster.  

– Det kan påverka ersättningar vid sjukdom, arbetslöshet och inte att förglömma pensionen, Även om din arbetsgivare lovar att ersätta för eventuell påverkan på din pension så kan detta vara svårt att åstadkomma i praktiken. säger Anna-Karin Mattsson.

Risk för lägre pension

Vid nedgång i lön bör man utgå från att både den allmänna pensionen och tjänstepensionen kan påverkas. För tjänstepensionen ser det lite olika ut beroende på om du har en tjänstepension enligt ITP1 eller ITP2. Här kan du läsa om de båda varianterna.

Har du mindre än fem år kvar till pensionen och har tjänstepension enligt ITP2 ska du undvika arbetstidsförkortning med lönesänkning. Enligt ITP -avtalet är det nämligen inte säkert att du fullt ut kan tillgodoräkna dig större löneförhöjningar under de sista åren innan pensionen, och det finns risk för att din återgång till  till din vanliga lön ses som en sådan löneförhöjning.

Risk för lägre sjukersättning

Den värsta situationen är om man har oturen att bli långvarigt sjuk under perioden med lägre lön. Sjukpenning och sjukpension baseras alltid på den faktiska lönen tiden innan du blev sjuk, vilket innebär att du kan fastna på en lägre ersättningsnivå trots att dina kollegor har gått upp i arbetstid och lön igen.

– Min förhoppning är att arbetsgivarna som erbjuder dessa avtal är seriösa och kommer att försöka reda ut situationen och kompensera om en person skulle bli hårt drabbad, säger Anna-Karin Mattsson.

Be om råd!

Anna-Karin Mattssons starka rekommendation är att alltid vända sig till Unionens fackliga rådgivning om arbetsgivaren kommer med ett erbjudande.

– Det är så många faktorer som avgör vad det kommer att bli för påverkan på andra system.

Alla effekter måste utredas

Frivillig tjänstledighet är ett erbjudande som oftast riktas till de enskilda anställda. Avtal om korttidsarbete, med minskad arbetstid och sänkning av lönen, är däremot snarare något som fackklubben har möjlighet att teckna för alla på arbetsplatsen. Det är alltså inget som ska göras lättvindigt.

– Det är otroligt viktigt att utvärdera alla effekter, på både kort och lång sikt. Och även undersöka om det verkligen är rätt åtgärd för företaget. Det måste också vara väl förankrat hos medlemmarna, säger Anna-Karin Mattsson.

Kalla in löntagarkonsult vid behov

I situationer där arbetsgivaren antyder att alternativet till frivillig tjänstledighet eller avtal om korttidsarbete är uppsägningar, rekommenderar Anna-Karin Mattsson att klubben tar hjälp av en löntagarkonsult, det vill säga en utomstående person som kan hjälpa till att analysera om det verkligen är rätt väg att gå för företaget.

Subventionerat korttidsarbete

I vissa länder finns modeller för korttidsarbete där staten betalar en del av de anställdas förlorade inkomst när företag vill minska arbetstiden under en period. Det finns i Sverige med, men kan bara aktiveras vid en djup lågkonjunktur. En utredning om hur systemet skulle kunna användas på ett mer effektivt sätt lämnades till regeringen i augusti 2018.