Ordbok

P

PTK

Förhandlings- och samverkansrådet PTK förhandlar kollektivavtal och utbildar på uppdrag av 25 fackförbund, bland annat Unionen. PTK arbetar för att alla privatanställda tjänstemän ska ha ett bra och tryggt arbetsliv – och en bra pension.

PTK-L

PTK-L står för PTK lokalt. Unionen är ett av 25 medlemsförbund i PTK. PTK-L kan bildas när tjänstemannafacken inom PTK som har kollektivavtal på en arbetsplats, har intresse av att uppträda gemensamt i förhandlingar med arbetsgivaren eller när det finns andra intressen av att ha en samordning inom tjänstemannakollektivet.

r

reallön

Bruttolön efter att inflationen har räknats bort.

reallöneökning

Den procentuella löneökningen minskat med inflationen.

region

Unionens verksamhet finns över hela Sverige. Verksamheten är fördelad i 18 olika geografiska områden som kallas regioner.

regionkontor

Lokalt beläget kontor i Unionen för närhet till medlemmarna. Unionen har regionkontor på 24 platser i landet från Malmö till Luleå.

regionråd

Årligt möte i Unionens 18 regioner. Medlemmar inom regionen träffas på våren för att behandla motioner, besluta om regionens kommande arbete, utse regionstyrelse och välja representanter till nästa kongress.

restidsersättning

Ersättning för tid som går åt för att du reser i tjänsten utanför ordinarie arbetstid. Restidsersättningens storlek finns ofta reglerat i centrala och lokala kollektivavtal.

resultatbonus

Bonus som beräknas på företagets resultat/vinst.

resultatlön

Rörlig lönedel som varierar med resultatet, och beräknas vanligtvis på grupp-, enhets- eller företagsnivå.

retroaktivitet

Retroaktivitet föreligger när exempelvis ett löneavtal tillämpas från och med en tidpunkt som redan har passerats. Inträffar ofta när löneförhandlingarna drar ut på tiden.

rådslag

Diskussioner bland medlemmar och förtroendevalda om olika förslag innan de går till beslut.

rörliga lönedelar

Samlingsnamn på lönedelar som varierar efter prestation eller resultat t ex bonus, provision, resultatlön.

rörliga lönetillägg

Tillägg knutna till arbetstidens förläggning, till exempel OB, jour- och beredskapsersättning.

S

SAF

Heter numera Svenskt Näringsliv och är arbetsgivarnas centralorganisation.

Semesterlön

Lön under semesterledighet. Normalt ordinarie månadslön samt extra lönetillägg (semestertillägg) för det antalet betalda semesterdagar som tas ut under den aktuella månaden.

s

sakliga skäl

Tidigare saklig grund. Enligt LAS ska uppsägning från arbetsgivarens sida grunda sig på sakliga skäl. Sakliga skäl kan vara arbetsbrist eller förhållanden som hänför sig till arbetstagaren personligen.

samrådsorgan

Kan bildas mellan klubbar och medlemmar som tillhör samma företag, koncern, organisation eller bransch.

samverkan

ett regelbundet och systematiserat lokalt samarbete mellan arbetsgivare och facklig organisation i syfte att lyfta risker, fördelar och andra konsekvenser av förändringar på arbetsplatsen.

semesterersättning

Semesterersättning är den ersättning som du får för de semesterdagar som du tjänat in men inte tagit ut när anställningen avslutas. Innestående semesterdagar ska ersättas med den semesterlön som skulle ha utbetalts om semesterdagarna tagits ut den sista anställningsdagen.

semesterlagen

Lag som reglerar rätten till ledighet, ersättning etcetera vid semester. 

semestertillägg

Extra lönetillägg för varje betald semesterdag som tas ut under den aktuella månaden.

semesterår

Med semesterår menas den tolvmånadersperiod då semesterledigheten tas ut. Semesteråret enligt lag börjar den 1 april år 1 och slutar den 31 mars år 2. Motsvarande period året innan kallas intjänandeår. Det är det år du tjänar in rätten till att få betald semester under semesteråret. Genom kollektivavtal kan semesteråret ändras, så att det sammanfaller med kalenderår och det går också att avtala om att intjänandeår och semesterår sammanfaller.

skyddskommitté

Ska enligt arbetsmiljölagen finnas i företag med mer än 50 anställda. Skyddskommittén ska se till att arbetsmiljön är bra, vidta åtgärder vid behov samt följa förändringar i verksamheten och ska bestå både av personer som representerar arbetsgivaren och de anställda.

skyddslag

En lag som syftar till att skydda arbetstagaren t ex genom att tydliggöra rätten att ta ut semester. Exempel är arbetstidslagen och arbetsmiljölagen.

skyddsombud

Ska utses av medlemmarna på alla arbetsplatser med fler än fem anställda. Företräder medlemmarna i arbetsmiljöfrågor.

solidarisk lönepolitik

Lika lön för likvärdigt arbete samt begränsade löneskillnader mellan mer kvalificerade och mindre kvalificerade arbeten.

studieledighetslagen

Studieledighetslagen ger rätt till tjänstledighet från arbetet för studier.

studieorganisatör

Uppdrag som finns i vissa klubbar. Bevakar behovet av utbildning och annan kompetensutveckling för medlemmarna.

stupstock

Tvingande bestämmelse i ett centralt kollektivavtal som träder i kraft om parterna inte kommer överens lokalt.

styrelserepresentant

Företrädare för personalen i bolagsstyrelsen på företag med mer än 25 anställda. Krävs enligt lagen om styrelserepresentation för privatanställda.

svenska modellen

Det är kollektivavtalen som är grunden för den svenska modellen. Där kommer fack och arbetsgivare överens om ordningen på arbetsplatsen utan statlig inblandning. Med kollektivavtal blir det ordning och reda och arbetsgivaren har dessutom fått fredsplikt, dvs ingen kan lagligt strejka sig till bättre villkor under avtalsperioden. Den svenska modellen förutsätter en hög organisationsgrad hos både fack och arbetsgivare för att ge legitimitet.

sysselsättningsgrad

Sysselsättningsgraden talar om omfattningen på din deltidstjänst (i procent) i förhållande till den ordinarie heltidsarbetstiden på din arbetsplats. Exempel:Om du har en deltidstjänst där du jobbar 30 timmar i veckan och den ordinarie arbetstiden för en heltidstjänst på arbetsplatsen är 40 timmar i veckan, så är din sysselsättningsgrad 75 procent. Om däremot den ordinarie arbetstiden för en heltidstjänst är 38 timmar i veckan, så är din sysselsättningsgrad 79 procent.

särskild visstidsanställning

En form av tidsbegränsad anställning som under vissa förutsättningar kan övergå automatiskt till en tillsvidareanställning. Regleringen om tidsbegränsade anställningar återfinns i LAS, men är möjlig att disponera över i kollektivavtal på annat sätt, vilket är vanligt på PTK:s avtalsområden.

t

tantiem

En rörlig del av lönen som är beroende av företagets intäkter, fakturering eller vinst.

tarifflön

Tarifflöner innebär att lönerna för en viss typ av arbetsuppgifter/visst arbete är reglerade i avtal, och varierar med exempelvis ålder och/eller anställningstid.

tarifflönesystem

Varje tjänst eller befattning placeras på en lönenivå. Löneutvecklingen är oftast reglerad, och individuella bedömningar förekommer sällan och är i så fall begränsade.

tillsvidareanställning

En anställning som fortsätter så länge inte arbetsgivaren eller den anställde säger upp den. Kallas också ofta för fast anställning. Huvudregeln är att en anställning är tillsvidare om man inte kommit överens om eller om det inte framgår av anställningsavtalet att den är tidsbegränsad.

tjänstegrupplivförsäkring

Tjänstegrupplivförsäkring (TGL) är en livförsäkring som finns i ditt kollektivavtal och som faller ut om du skulle avlida. Tecknas av arbetsgivaren för alla tjänstemän på företag som har kollektivavtal.

tjänstemannaavtal

En generell benämning av det kollektivavtal som gäller för tjänstemän på ett företag.

tjänstemän

En tjänstemans arbetsuppgifter har oftast mer anknytning till skrivbordsarbete än till direkt produktion.

traktamente

Ersättning för ökade levnadskostnader i samband med tjänsteresa utanför verksamhetsorten. Skatteverket fastställer årligen de schablonbelopp (normalbelopp) som utgör skattefria traktamenten.

trygghetsråd

Sammansatt av arbetsgivarorganisationer och de privata tjänstemannafacken för att hantera omställningsstöd.

turordningskrets

Inför en situation med uppsägning på grund av arbetsbrist, när det konstaterats att det inte finns några lediga tjänster att erbjuda, delas de anställda in i en eller flera grupper, så kallade turordningskretsar. För varje turordningskrets gör arbetsgivaren en turordningslista. Uppsägningarna sker sen i turordning inom var och en av de olika turordningskretsarna.

turordningsregler

Grundregler i lagen om anställningsskydd, LAS, som bland annat säger att en person med längre anställningstid har företräde framför en med kortare anställning i samband med uppsägningar (under förutsättning att man har "tillräckliga kvalifikationer" för arbetet). Det som till vardags brukar kallas "sist in-först ut". I de flesta kollektivavtal finns bestämmelser om att det går att göra avvikelser från lagens turordningsregler genom en lokal överenskommelse, en s k avtalsturlista.

T

TCO

Tjänstemännens Centralorganisation, där Unionen är ett av medlemsförbunden. TCO är en av tre fackliga centralorganisationer på den svenska arbetsmarknaden. De övriga är LO och SACO.

TFA

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada. Tecknas av arbetsgivaren för alla tjänstemän på företag som har kollektivavtal.

u

uppsägning

När arbetsgivaren avslutar anställningen eller om du säger upp dig själv. Arbetsgivare kan bara säga upp när det finns sakliga skäl för det, arbetsbrist eller personliga skäl. En uppsägning ska vara skriftlig och lämpligen överlämnas personligen.

uppsägningstid

Tiden från att man blir uppsagd eller sagt upp sig själv till dess att man slutar. Alltid minst en månad, om man inte kommer överens om något annat. Längre uppsägningstider förekommer också i vissa fall, både i lagen om anställningsskydd och om det finns kollektivavtal.

utvecklingssamtal

Utvecklingssamtalet är ett regelbundet återkommande samtal mellan dig och din chef där ni diskuterar igenom din och företagets situation. Syftet är att utveckla dig som medarbetare och organisationen som helhet. Både dina och företagets behov ska styra vilken typ av utveckling du bör ha.