Arbetstid

Var finns regler om din arbetstid?

I ditt anställningsavtal ska det bland annat framgå vilken som är din arbetstid.

Arbetstiden regleras också

• i arbetstidslagen där det saknas kollektivavtal
• i arbetsmiljölagen och föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö
• i arbetstidsavtalen där det finns kollektivavtal

Arbetstid enligt arbetstidslagen

Arbetstidslagen reglerar framför allt arbetstidens längd, det vill säga ordinarie arbetstid och övertid, samt viloperioder - uppehåll i arbetstiden, så som rast, paus, dygns- och veckovila.

I arbetstidslagen finns det till exempel regler som säger hur lång dygnsvila du ska ha och hur mycket övertid du får arbeta. Ordinarie arbetstid är högst 40 timmar per vecka.

Du har rätt till ett schema minst två veckor i förväg och arbetsgivaren måste föra anteckningar om jourtid, övertid och mertid . Den sammanlagda arbetstiden (ordinarie arbetstid och övertid) får vara högst 48 timmar per vecka i genomsnitt under fyra månader.

Alla anställda ska ha minst elva timmars nattvila (sammanhängande ledighet) varje dygn och minst 36 timmars sammanhängande veckovila utan beredskapstid varje vecka. Arbetstidslagen ger också rätt till raster och pauser. Du får arbeta högst fem timmar i följd utan rast.

• Rast och paus

Ersättningar för arbete utanför ordinarie arbetstid regleras inte i arbetstidslagen

Observera att arbetstidslagen inte innehåller några regler om rätten att få extra betalt. I kollektivavtal finns regler om ersättningar för till exempel övertidsarbete, jour och beredskap. Om det saknas kollektivavtal på din arbetsplats, måste du själv komma överens med din arbetsgivare om ersättningar.

Arbetstid enligt föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

I paragrafen om arbetstid i Arbetsmiljöverkets föreskrift som heter Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) framgår att arbetsgivaren ska göra det som behövs för att förläggningen av arbetstiden inte ska leda till ohälsa hos arbetstagarna. Föreskrifterna, som ofta förkortas OSA, ger klubben möjligheter att försöka förhindra negativa effekter som kan uppstå bland annat av att arbetstiden förläggs friare.

Nåbarhet utanför ordinarie arbetstid och utanför arbetsplatsen

Det kan vara praktiskt att kunna jobba nästan precis när och var som helst, men ibland blir detta ett problem. Kraven på digital nåbarhet efter arbetstid ser olika ut på olika arbetsplatser. För att göra det tydligt vad som gäller kan det vara bra med en digital nåbarhetspolicy på arbetsplatsen som reglerar när du förväntas vara tillgänglig för dina kollegor.

• Så här kan du jobba med digital nåbarhet på din arbetsplats

Arbetstid enligt kollektivavtal

I kollektivavtal regleras vad som är ordinarie arbetstid och vad som är övertid i branschen samt hur arbete utöver ordinarie arbetstid ersätts. Ordinarie arbetstid för tjänstemän är högst 40 timmar per helgfri vecka enligt de flesta kollektivavtal , men det är vanligt med företagsavtal med kortare arbetstid.

Kollektivavtal reglerar också vilken ersättning som gäller för övertidsarbete, jourtid och beredskap samt arbete på obekväm arbetstid.

• Övertid
• Jourtid
• Beredskap
• Arbete på obekväm arbetstid

Arbetstid utan kollektivavtal

Kom överens med din arbetsgivare om längden på din normala arbetsdag och hur den är förlagd, innan du skriver på ditt anställningsavtal , om det inte finns kollektivavtal på ditt företag.

Kom även överens om vilken övertidsersättning och ersättning för obekväm arbetstid du får innan du arbetar övertid på ett företag som saknar kollektivavtal .

Påverka arbetstiden

Prata i första hand med din chef eller arbetsledare om du upplever problem som är kopplade till dina arbetstider. Din chef eller arbetsledare har en skyldighet att undersöka och åtgärda eller förebygga de hälsorisker som finns. Hänvisa till arbetsmiljölagen , föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö samt arbetstidslagen . Du kan även ta kontakt med ditt arbetsmiljöombud ( skyddsombud ) eller Unionen för stöd och hjälp.