Bli medlem

10 ord att ha koll på – för din digitala säkerhet

Digital säkerhet är ett hett ämne just nu, där folk slänger sig med ord som malware, spyware och tvåfaktorsautentisering. Men vad betyder det egentligen? Här är tio termer att ha koll på.

This content is from Unionen Opinion.
Hur bra är din digitala integritet?

Published 01 June 2022

10 ord om digital säkerhet – och vad de betyder: 
 

  1. Malware
    Malware är ett samlingsnamn för olika typer av sabotageprogram. Syftet skiftar. Ibland vill man få kontroll över datorn eller mobiltelefonen som man har infekterat med filen, ibland stjäla information eller skicka skräppost från enheten till annat utsatt mål. Och så vidare.

  2. Spionprogram/Spyware
    Programvara som används på en enhet utan användarens vetskap eller godkännande, som vidarebefordrar information till annan part, som lösenord, kreditkortsnummer och liknande. Det finns olika sorters spionprogram med olika mål och funktioner.
  3. Ransomware
    Är en form av malware (skadlig programvara) som syftar till utpressning. Viruset tar sig in i program och filer och låser dem tills dess att lösensumman är betald. Den drabbade ska betala en lösensumma för att få tillbaka sina filer. Kallas även utpressningsvirus.
  4. Bakdörr
    Ett program som tillåter obehörig fjärråtkomst till en dator, ett datorsystem eller algoritm. Används både av tillverkare, för att kunna uppgradera olika operativsystem och enheter, och av spioner för företagsspionage.
  5. Tvåfaktorautentisering
    Förkortas 2FA. Den som vill logga in på en tjänst måste styrka sin identitet två gånger, inte bara genom att kunna lösenordet. Det kan exempelvis ske genom att det skapas en engångskod i en app, eller att en kod skickas till din mobil.
  6. Keylogger
    Registrerar alla dina tangenttryckningar för att på så sätt få dina inloggningsuppgifter. 
  7.  Social manipulation/social engineering
    Här utnyttjar hackaren mänskliga svagheter, snarare än svagheter i det digitala systemet. Med hjälp av falska mejl, telefonsamtal och övertygande argumentation kan hen lura människor att lämna ut känslig information. Kallas även ”human hacking”, alltså att hacka människor.
  8. Phishing
    Det här är en populär metod som går ut på att lura offer att lämna ifrån sig känslig information eller installera skadlig programvara via falska mejl. Från början försökte angriparna fånga in så många som möjligt. Nästa steg i utvecklingen är spear-phishing, där mer välformulerade mejl riktas till specifika personer.
  9. Whaling
    Är en bedrägerimetod där angriparna riktar in sig på de största fiskarna i sjön; beslutsfattarna. Personer som sitter på känslig information, har mandat att betala ut pengar eller höga behörigheter i IT-system. Angriparen kan åsamka stor skada om hen lyckas.
  10. VD-bedrägerier
    Vid VD-bedrägerier låtsas hackaren istället vara en högt uppsatt chef eller beslutsfattare, för att få dig att känna tilltro och lämna ut personuppgifter, koder eller betala ut pengar. Om ”chefen” ber dig att fixa något lite snabbt är chansen större att du känner press att göra det.

E-kurs: GDPR för förtroendevalda

E-kursen innehåller allt du som förtroendevald behöver veta för att klara av GDPR i ditt uppdrag.

Krav på utdrag ur brottsregistret allt vanligare när du söker jobb

This content is from Unionen Opinion.

Jobbsökande sitter på rad och håller upp papper framför ansiktet, där de fått godkänd-bock eller inte.

Oavsett om du söker jobb som mötesbokare, planerare, säljare, kundservicepersonal, taxichaffis, truckförare eller lokalvårdare ska du vara beredd på att visa utdrag ur belastningsregistret. Det visar en snabb sökning i Platsbanken. Ja, det verkar bli allt vanligare med bakgrundskontroller. Det visar även polisens statistik. 2010 begärdes det ut 155 000 utdrag ur polisens belastningsregister. 2022 var siffran uppe i över 306 000. Det är alltså mer än en fördubbling.

– Jag vet inte säkert varför vi ser denna utveckling, men om jag får spekulera så lever vi i ett samhälle där mycket information bara är en googling bort. Vi har vant oss både vid att vi är kontrollerade och lätt kan övervaka varandra, samtidigt som det i samhället finns en allmän rädsla och oro kring kriminalitet, säger Ia Hamn, central ombudsman på Unionen.

"Spelar det någon roll? Jag har ju rent mjöl i påsen"

Det finns visserligen ett antal yrken där arbetsgivare ska kolla upp din eventuella brottshistorik, exempelvis när du söker jobb inom den psykiatriska vården, när du vill jobba på skola och förskola, eller vid installation av larm. Söker du ett jobb inom en annan yrkeskategori, som ett vanligt tjänstemannajobb, har företaget enligt polisen inte rätt att kräva att du ska visa ett registerutdrag. Du kan dock själv välja att visa det.

– Men vem kan säga nej? Vägrar du är risken stor att du inte får jobbet. I praktiken är det svårt för en enskild människa att stå upp mot detta, säger Ia Hamn.

Många tänker kanske att: Spelar det någon roll? Jag har ju rent mjöl i påsen.

– Problemet är att i ett större samhällsperspektiv sorterar vi bort alldeles för många personer. Och ska du sorteras bort från arbetslivet för att du hade marijuana på fickan på en fest när du vara 19 år? Många av oss är helt andra människor med ett helt annat liv och konsekvenstänk vid 30.

Eller tänk om du växte upp i en utsatt miljö, och bestämmer dig för att ta dig bort därifrån. Du kämpar järnet, skaffar dig en bra utbildning och ändrar värderingar – men får ändå ingen chans för att du som ung åkte fast för att ha snott något.

– Är det rättvisa? Är det det samhälle vi vill ha, undrar Ia Hamn.

Ibland finns det anledning att kolla folk

Hon pekar på att principen om att ett brott ska anses vara sonat när man har betalat sina böter eller har suttit av sitt straff känns som bortblåst när arbetsmarknaden fortsätter straffa människor år efter år.

Finns det då aldrig anledning för företag att kolla? Jo, men den bör vara skälig, menar Ia Hamn.

– Ska du hantera stora ekonomiska värden i din tjänst, är det naturligtvis intressant att veta om du förskingrat pengar. Men inte om du anställs som mötesbokare.

Den perfekta medarbetaren finns inte

Gunilla Krieg, också hon central ombudsman på Unionen, är inne på samma linje. Hon menar att vad arbetsgivarna söker är de perfekta medarbetarna.  

– Det kostar att rekrytera personal, framförallt om man använder en rekryteringsfirma. Därför vill rekryteringsfirmorna leverera de perfekta kandidaterna, klanderfria, omdömesgilla personer, som varken har begått brott eller har tendens till frånvaro. Man vill kvalitetssäkra, men det man får är egentligen en typ av falsk trygghet, för detta är ändå ingen garanti för den perfekta personen, säger Gunilla Krieg.

Gunilla berättar att många rekryterare därför ofta även scannar av arbetssökandes sociala medier. Och medlemmar vittnar om att vissa företag nu dessutom vill se intyg från Försäkringskassan som visar hur ofta du har varit sjuk, vabbat eller liknande. Försäkringskassan för ingen statistik kring detta, men Unionen ser alltså tendensen.

– Vad är nästa steg? Kommer de att begära att få se folks sjukjournaler och medicinlistor också, undrar Gunilla Krieg.

Människor sållas bort i onödan

Förbud för arbetsgivare att begära dessa utdrag ur belastningsregistret från arbetssökande har utretts flera gånger, både på initiativ av den tidigare Alliansen och den förra rödgröna regeringen. Och 2018 sa dåvarande arbetsmarknadsministern Ylva Johansson att ”Jag vill sätta stopp för att man slentrianmässigt ska kunna ta reda på olika integritetskänsliga uppgifter om arbetstagaren, som inte är relevant för jobbet.” Men ännu har inget hänt. En gissning är att medan fackförbunden vill reglera detta, så håller arbetsgivarsidan emot. Och på arbetsmarknadsområdet är politikerna motvilliga till att stifta lagar om man inte har stöd från båda sidor.

Så vad är problemet med att detta får fortgå?

– Vi sållar bort alldeles för många människor. Du kan vara en utmärkt programmerare, även om du åkte fast för en fortkörning för några år sedan. Det här drabbar även personer som har varit sjuka under någon period och personer med funktionsnedsättning, de får inte heller plats i arbetslivet. Till slut får vi strömlinjeformade ja-sägare kvar, och då tappar vi såväl kreativitet som rikedomen i mångfalden av åsikter. I förlängningen slår det tillbaka på företagen själva, säger Gunilla Krieg.

  • Registret, som Polismyndigheten är ansvarig för, innehåller uppgifter om du har fått påföljder för brott. Hur länge uppgifterna står kvar avgörs av påföljd och ålder när brottet begicks. 
  • Det är bara personen som det berör som kan begära ut information från registret, med undantag för vissa yrkeskategorier. 

Den lagstiftning som finns idag om integritet i arbetslivet är allt annat än heltäckande. Snarare ser den ut som ett lapptäcke, med olika regleringar kring integritet i olika lagar som grundlagen, brottsbalken, personuppgiftslagen etcetera. Det saknas också möjlighet för en anställd att få prövat om det arbetsgivaren gör, exempelvis drogtester, är okej enligt gällande lag – utan att man riskerar sin anställning. Därför vill vi se en samlad lagstiftning.