Förhandling

Rätt till förhandling

Reglerna för förhandlingsrätten finns i medbestämmandelagen (MBL).

Fackliga organisationer, arbetsgivarorganisationer och enskilda arbetsgivare har grundläggande rätt att förhandla. Enskilda arbetstagare har inte förhandlingsrätt.

Det finns en allmän förhandlingsskyldighet som regleras i av 10 § MBL Den innebär att en part som kallas är skyldig att ställa upp till förhandling när motparten begär det, under förutsättning att

1. förhandlingsfrågan på något sätt rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare samt
2. att den organisation som ska förhandla gör det för någon medlems räkning.

Det krävs inte för den allmänna förhandlingsskyldigheten att parterna är bundna av kollektivavtal.

Mer om allmän förhandlingsrätt

Mer om kollektivavtal och inflytande på arbetsplatsen

Olika typer av förhandlingar

De grundläggande förhandlingsreglerna gäller för alla typer av förhandlingar. Man brukar dela in förhandlingar på arbetsmarknaden i tre typer:

Tvisteförhandlingar

I tvisteförhandlingar är syftet är att nå en uppgörelse eller samsyn på hur avtal eller lagregler som redan träffats ska tolkas och tillämpas, eller en uppgörelse om något som har inträffat som en uppsägning eller ett avsked. Mer om tvisteförhandlingar

Intresseförhandlingar

Intresseförhandlingar, eller avtalsförhandlingar som det också kallas, är en förhandling som förs i syfte att träffa kollektivavtal, och på så sätt lösa en intressefråga. Förhandling om nya centrala kollektivavtal - riksavtal är intresseförhandlingar, likaså frågor om friskvårdsbidrag. Vid intresseförhandlingar är frågan inte reglerad i lag eller på annat sätt, och kommer man inte överens kan frågan inte föras vidare för prövning i till exempel domstol. Mer om intresseförhandlingar

Medbestämmandeförhandlingar  

Medbestämmandeförhandling är arbetsgivaren skyldig att genomföra inför alla viktigare förändringar av verksamheten, arbets- eller anställningsförhållanden. Omorganisation, chefstillsättningar och lönerevision är typiska situationer för medbestämmandeförhandlingar. Mer om medbestämmandeförhandlingar.

Behöver du mer hjälp att avgöra vilken typ av förhandling du är kallad eller ska kalla till? Läs mer om vad du ska tänka på när du kallar eller blir kallad till förhandling.

Löneförhandlingar

Löneavtalet är ett kollektivavtal som innehåller regler för löner, löneökningar samt andra typer av ersättningar och anställningsvillkor.

Det centrala löneavtalet förhandlas fram av arbetsgivare och fack centralt, men innehåller många olika delar som man på företagsnivå behöver ta ställning till och anpassa till företaget. Därför förhandlar du som är förtroendevald med förhandlingsmandat och din arbetsgivare om ett lokalt löneavtal som talar om hur det centrala löneavtalet ska fungera på din arbetsplats.

Centrala löneavtalsförhandlingar under avtalsrörelsen

Mer om lokala löneförhandlingar

Kalla till förhandling och skriv protokoll

Unionen rekommenderar att du alltid gör en skriftlig förhandlingsframställan. Läs om vad du som förtroendevald ska tänka på när du kallar eller blir kallad till förhandling

Vad förhandlingen resulterar i ska dokumenteras i ett förhandlingsprotokoll. Läs tips och mallar för förhandlingsframställan och förhandlingsprotokoll

Preskription av rätten till förhandling

I en förhandlingssituation måste du agera inom en viss tid för att inte förlora förhandlingsrätten. Det viktigt att du vet vilka preskriptionsfrister som gäller för olika typer av förhandlingar, så att inte rätten till förhandling eller rätten till talan i domstol går förlorad.

Preskriptionsfristerna i arbetsrätten regleras i antingen lag eller i kollektivavtal. Var noga med att läsa förhandlingsordningen i det kollektivavtal som gäller, och kontakta Unionens regionkontor för rådgivning om du känner dig osäker.

Mer om preskription