Konflikt och strejk

Syfte med en konflikt

Utgångspunkten är att parterna i en förhandling behöver komma överens genom att diskutera medvarandra. Men om åsikterna skiljer sig mycket och argumenten har tagit slut, finns möjligheten att som en sista utväg ta till konflikt. Det är en stridsåtgärd och syftet är att sätta press på motparten. En förutsättning för att en konflikt ska kunna bryta ut är att det inte råder fredsplikt. Det kan till exempel inte bli strejk under tiden ett kollektivavtal gäller.

När det kan bli konflikt

Ett fackförbund kan använda sig i av konflikt som åtgärd för att sätta press på motparten (arbetsgivaren) i tre olika situationer:

1. Konflikt under en avtalsrörelse

   Den vanligaste situationen är i en avtalsrörelse. I en avtalsrörelse har vi beredskap för att kunna organisera och genomföra egna konflikter, men även beredskap för att kunna hantera och bemöta konfliktåtgärder från motparter, som lockout.

2. Varsla enskilda företag om konflikt

   När Unionens medlemmar på en arbetsplats vill ha ett kollektivavtal kan förbundet varsla om konflikt mot ett enskilt företag. Detta är inte kopplat till avtalsrörelsen, utan kan inträffa i princip när som helst.

3. Sympatiåtgärder med egna och andra förbunds konflikter

   Vi behöver agera om vi får neutralitetsbegäran eller begäran om sympatiåtgärder från andra fackförbund när de konfliktar. Vi kan också varsla om sympatiåtgärder med vår egen konflikt, vilket innebär en utökning av konflikten till andra företag.

Vad som är möjliga stridsåtgärder under en konflikt

För facket kan en konflikt handla om att arbetstagarna vägrar utföra arbete eller övertidsarbete. Det innebär strejk eller övertidsblockad. Arbetsgivarna tar ibland till lockout och stänger arbetsplatsen.

Strejk är den vanligaste åtgärden ett fackförbund kan använda i en konflikt för att få igenom medlemmarnas krav på bättre anställningsvillkor. Att få strejka är en rättighet som skyddas enligt grundlagen.

• Strejk - en möjlig åtgärd för bättre anställningsvillkor

Stegen från varsel till konflikt och strejk

Innan man inleder konfliktåtgärder, måste man förvarna - varsla - sin motpart. Varslet innebär en förvarning om att konfliktåtgärder kommer att bryta ut, om man inte kommer överens. Arbetstagarorganisationen kan ta till övertidsblockad eller strejk, medan arbetsgivaren kan använda lockout.

Varsel om konflikt läggs minst sju arbetsdagar i förväg, så lördag-söndag och helgdagar tillkommer utöver de sju arbetsdagarna, innan en konflikt kan starta. Den part som varslar skriver en varselhandling, som är ett grunddokument och bland annat beskriver varför varslet läggs och vad det innebär, till exempel strejk. 

• Hur varsel om konflikt och strejk går till

Klubbens uppdrag och roll vid konflikt och strejk

Det är Unionens förtroendevalda och medlemmar som genomför en konflikt och det är fackklubbens uppdrag att organisera det lokala konfliktarbetet på plats.

• Klubbens uppdrag och roll under konflikt och strejk

Unionen ersätter dig vid strejk

Vid strejk eller lockout betalar arbetsgivaren inte ut lön och Unionens medlemmar får ersättning för inkomstbortfall av Unionen.