Semester
Om du har frågor och funderingar om semester har du kommit rätt. Här hittar du råd och stöd och kan räkna ut semesterlön, semesterdagar och semesterersättning.
Om du har frågor och funderingar om semester har du kommit rätt. Här hittar du råd och stöd och kan räkna ut semesterlön, semesterdagar och semesterersättning.
Dags att koppla bort jobbet och ladda batterierna? Semestern finns för att du ska kunna få tillfälle att vila och återhämta dig.
Semester är en lagstiftad rätt till ledighet under ett visst antal dagar under året. Din rätt till semester regleras i semesterlagen, men även i kollektivavtal och i ditt anställningsavtal.
Semesterledigheten omfattar 25 hela dagar per år enligt semesterlagen, oavsett din ålder eller din anställningsform. Om du jobbar oregelbundet eller har deltidsarbete räknas semesterledigheten om, så att den ändå motsvarar 25 dagar. Du kan ha rätt till fler semesterdagar genom kollektivavtal eller i anställningsavtal eller i båda.
Du får nya semesterdagar varje år den 1 april om det inte står något annat i kollektivavtal eller i anställningsavtal.
Är du nyanställd efter den 31 augusti, så är utgångspunkten att du redan har haft din sommarsemester om fyra veckor, och då har du bara rätt till 5 semesterdagar fram till 31 mars.
Du har rätt till fyra veckors sammanhängande semesterledighet (huvudsemester) under perioden juni till augusti enligt semesterlagen.
Undantag från detta kan finnas i kollektivavtal, till exempel Apoteksavtalet, där rätten är begränsad till tre sammanhängande veckor mellan juni-augusti. Det kan också finnas undantag i individuella anställningsavtal. Du kan bara ta ut hela dagar.
Grundregeln är att arbetsgivaren bestämmer när din semester ska tas ut. På vissa arbetsplatser fastställer lokal fackklubb och arbetsgivare förläggningen av huvudsemestern. Senast två månader innan du ska påbörja din semester ska du ha fått besked från din arbetsgivare om semestern.
Du kan inte ensidigt avbryta eller ändra semestern. Du kan bli skyldig att återgå till arbetet om arbetsgivaren beordrar att du avbryter semestern.
När det gäller semester skiljer man på rätten till ledighet och rätten till att få semesterlön under semestern. För att få betald semester måste du först ha tjänat in den under det som kallas intjänandeår. Året därefter kallas semesterår och löper från den 1 april till 31 mars nästa år. Då kan du ta ut betalda semesterdagar. Även om du inte har tjänat in någon semesterlön, har du nästan alltid rätt till semesterledighet.
Semesterlönen består normalt av din ordinarie månadslön, eventuella fasta lönetillägg och ett semestertillägg per semesterdag. Storleken på semestertillägget finns reglerad i semesterlagen eller i kollektivavtal.
Har du varit anställd och arbetat under hela intjänandeåret, har du tjänat in semesterlön för samtliga semesterdagar.
Har du bara varit anställd under en del av intjänandeåret, kommer några av dina semesterdagar att vara obetalda, det vill säga du får ingen semesterlön dessa dagar. Du bestämmer själv om du vill ta ut obetalda semesterdagar. Om du tar ut obetalda semesterdagar gör arbetsgivaren ett löneavdrag från din månadslön.
Istället för avdrag, om du tar ut obetalda semesterdagar, kan arbetsgivaren bevilja förskottssemester. Vid förskottssemester görs inget avdrag för de obetalda semesterdagar som du tar ut, utan du behåller din månadslön under dessa dagar. Vid egen uppsägning inom fem år kan du komma att bli återbetalningsskyldig för den förskottssemester du har fått.
Om du har rätt till mer än 20 dagars semester, kan du spara överskjutande dagar under fem år och sedan ta ut dem i en sammanhängande ledighet.
Om du skulle ha oturen att bli sjuk inför eller under din semester, har du enligt semesterlagen rätt att avbryta din semester, för att istället ta ut den vid ett senare tillfälle. Tänk på att sjukanmäla dig så snart du kan.
Om du slutar din anställning och har semesterdagar kvar att ta ut, ska du ha semesterersättning för dessa dagar. Under uppsägningstiden har du rätt att ta ut semester om den redan är beviljad.
Svar: Det bör framgå av din lönespecifikation. Titta först närmare på den. Om du är osäker hör med din närmaste chef eller löneavdelningen på arbetsplatsen.
Svar: Enligt semesterlagen har du rätt till 25 dagars semester och av dem ska du ta ut minst fyra veckors semester varje år. Semesterdagar som kan sparas med stöd av semesterlagen är de överskjutande dagarna utöver de 20 som årligen ska tas ut. Enligt semesterlagen börjar rätten att spara semesterledighet gälla först när du har tjänat in mer än 20 betalda semesterdagar. Om det finns kollektivavtal på din arbetsplats och du har rätt till fler än 25 semesterdagar gäller särskilda regler för sparade semesterdagar.
Om du har sparade semesterdagar som hunnit bli fem år gamla behöver du ta ut dem senast under det femte året. Det är arbetsgivarens ansvar att påminna dig. Rätt att spara semester
Svar: Du och din chef kan komma överens om att förlägga hela din huvudsemester (den sammanhängande semesterledighet som du har rätt till), eller delar av den, under en annan period än under juni – augusti om du själv vill. Tanken är att du och din chef ska komma överens om när du ska ha din huvudsemester. Kan ni inte komma överens, så är det din chef som bestämmer när du kan ta den. Huvudsemestern, din femte semestervecka eller enstaka semesterdagar har du rätt att få besked om de blir beviljade senast två månader innan ledigheten börjar.
Svar: Om du säger upp dig eller blir uppsagd har du alltid rätt att ta ut din semesterledighet under uppsägningstiden om den redan är utlagd och beviljad. Om semestern däremot inte redan är beviljad, kan du normalt inte få ut semester under uppsägningstiden om arbetsgivaren inte går med på det. Det finns dock en skyddsregel i semesterlagen som ger rätt till minst fyra veckor sammanhängande semester under perioden juni-augusti. Skulle uppsägningstiden omfatta hela den perioden, har arbetstagaren alltså rätt att vara ledig minst fyra veckor i följd, om inget annat har avtalats. För övrig tid finns det ingen sådan rätt. Om du säger upp dig själv innan semestern är utlagd behöver du inte ta ut din semester. Särskilda regler för semester gäller om du har blivit uppsagd på grund av arbetsbrist, då behöver du inte ta ut din semester oavsett om semestern redan är utlagd eller inte, om du inte själv vill.
Svar: De pengar du tjänar in under din semester (semesterlönen) består av din vanliga månadsinkomst tillsammans med ett semestertillägg. Du får alltså extra pengar under semestern, under förutsättning att du har tjänat in betald semester. Semesterlönen ingår i din årsinkomst och fungerar precis som den lön du får ut när du arbetar, den är både SGI-grundande och räknas in i underlaget för hur mycket du får ut i pension.