I en debattartikel som publicerades i Arbetet 25 maj skriver Unionen om integritet i arbetslivet.
Vi belyser att det i dagsläget inte finns någon sammanhållen och heltäckande lagstiftning som skyddar landets över tre miljoner privatanställda löntagares integritet i arbetslivet.
Vi menar att det är helt orimligt.
Människans rätt till integritet, både fysisk, digital och mental, anses vara en så viktig rättighet att den skyddas genom FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, Europeiska Unionens stadga, Europakonventionen och Sveriges grundlag.
Om du jobbar inom stat och myndighet är din integritet skyddad av dessa förordningar. Men för privatanställda tjänstemän är verkligheten och rättsläget ett helt annat.
Till exempel kan en arbetsgivare göra slumpmässiga drogtester bland medarbetarna, utan misstanke om ett pågående missbruk eller varningstecken i form av misskötsel av jobbet. Det är svårt för privatanställda att tacka nej till drogprovtagning eftersom det saknas möjlighet att i förhand pröva om arbetsgivarens skäl för testningen är giltigt. Vägrar du gå med på testet kan du riskera att bli omplacerad eller i värsta fall förlora jobbet.
Möjligheterna att agera förebyggande när arbetsgivaren genomför integritetskänsliga åtgärder är med andra ord väldigt begränsade. I nuläget är vi hänvisade till flera olika lagar för att finna skydd för arbetstagaren och kunna ifrågasätta till exempel drogtestning.
Vi har inga rättsmedel att angripa åtgärden med förrän en medlem faktiskt har vägrat genomföra det arbetsgivaren kräver, och drabbats på ett sådant vis att vi kan påstå brott mot lagen om anställningsskydd eller diskriminering.
Det är dags för en samlad lagstiftning som värnar arbetstagares integritet och gör det möjligt att få prövat om ett drogtest är motiverat - utan att en person riskerar sin anställning genom att vägra.