Bli medlem

10 ord att ha koll på – för din digitala säkerhet

Digital säkerhet är ett hett ämne just nu, där folk slänger sig med ord som malware, spyware och tvåfaktorsautentisering. Men vad betyder det egentligen? Här är tio termer att ha koll på.

This content is from Unionen Opinion.
Hur bra är din digitala integritet?

Published 01 June 2022

10 ord om digital säkerhet – och vad de betyder: 
 

  1. Malware
    Malware är ett samlingsnamn för olika typer av sabotageprogram. Syftet skiftar. Ibland vill man få kontroll över datorn eller mobiltelefonen som man har infekterat med filen, ibland stjäla information eller skicka skräppost från enheten till annat utsatt mål. Och så vidare.

  2. Spionprogram/Spyware
    Programvara som används på en enhet utan användarens vetskap eller godkännande, som vidarebefordrar information till annan part, som lösenord, kreditkortsnummer och liknande. Det finns olika sorters spionprogram med olika mål och funktioner.
  3. Ransomware
    Är en form av malware (skadlig programvara) som syftar till utpressning. Viruset tar sig in i program och filer och låser dem tills dess att lösensumman är betald. Den drabbade ska betala en lösensumma för att få tillbaka sina filer. Kallas även utpressningsvirus.
  4. Bakdörr
    Ett program som tillåter obehörig fjärråtkomst till en dator, ett datorsystem eller algoritm. Används både av tillverkare, för att kunna uppgradera olika operativsystem och enheter, och av spioner för företagsspionage.
  5. Tvåfaktorautentisering
    Förkortas 2FA. Den som vill logga in på en tjänst måste styrka sin identitet två gånger, inte bara genom att kunna lösenordet. Det kan exempelvis ske genom att det skapas en engångskod i en app, eller att en kod skickas till din mobil.
  6. Keylogger
    Registrerar alla dina tangenttryckningar för att på så sätt få dina inloggningsuppgifter. 
  7.  Social manipulation/social engineering
    Här utnyttjar hackaren mänskliga svagheter, snarare än svagheter i det digitala systemet. Med hjälp av falska mejl, telefonsamtal och övertygande argumentation kan hen lura människor att lämna ut känslig information. Kallas även ”human hacking”, alltså att hacka människor.
  8. Phishing
    Det här är en populär metod som går ut på att lura offer att lämna ifrån sig känslig information eller installera skadlig programvara via falska mejl. Från början försökte angriparna fånga in så många som möjligt. Nästa steg i utvecklingen är spear-phishing, där mer välformulerade mejl riktas till specifika personer.
  9. Whaling
    Är en bedrägerimetod där angriparna riktar in sig på de största fiskarna i sjön; beslutsfattarna. Personer som sitter på känslig information, har mandat att betala ut pengar eller höga behörigheter i IT-system. Angriparen kan åsamka stor skada om hen lyckas.
  10. VD-bedrägerier
    Vid VD-bedrägerier låtsas hackaren istället vara en högt uppsatt chef eller beslutsfattare, för att få dig att känna tilltro och lämna ut personuppgifter, koder eller betala ut pengar. Om ”chefen” ber dig att fixa något lite snabbt är chansen större att du känner press att göra det.

E-kurs: GDPR för förtroendevalda

E-kursen innehåller allt du som förtroendevald behöver veta för att klara av GDPR i ditt uppdrag.

Chefen får inte gps-följa dig

This content is from Unionen Opinion.
Chefen får inte gps-kolla dig!

Chefen får inte hänga över din axel – inte heller digitalt 

Unionen har nyligen stämt ett företag som spårat sina it-tekniker i realtid via gps. De lämnade dessutom ut information till kunden. Så när en it-tekniker var ute på jobb kunde såväl chefen som kunden följa hens varenda rörelse.

– Ett ändamål med övervakningen som företaget angav var kundnöjdhet, vilket vi inte tycker är tillräckligt. Det är en alldeles för närgången övervakning, och en kränkning av den personliga integriteten, säger Unionens förbundsjurist Susanna Kjällström.

Unionen har tagit just det här företaget till domstol – också för att det inte finns någon praxis för ärenden av det här slaget, vilket vore bra att ha, för det här företaget är garanterat inte det enda. Ju mer digitalt vi jobbar, desto större tycks intresset från arbetsgivares sida vara att hålla koll på sina anställda och deras produktivitet.

– Självklart måste arbetsgivare kunna leda och följa upp arbetet, men precis som det inte är okej att en chef står och hänger över din axel åtta timmar i rad på kontoret, är det inte okej att hen gör det digitalt heller, säger Susanna Kjällström. 

Vanligt med övervakning 

Men det sker. Exakt hur vanligt det är vet inte experterna, siffrorna skiftar. Redan 2018 frågade Gartner Group 239 stora företag om de använde någon typ av ”otraditionell mätteknik” för att se vad anställda gör. Då svarade 50 procent att de använda sådana verktyg – sedan dess har vi bara blivit mer digitala i våra arbetssätt. Om man googlar ”övervakningsprogram anställda” hittar man många ”erbjudanden.” Och i forum på nätet, som flashback eller sweclockers, finns det flera trådar med folk som tror sig vara övervakade av chefen. En man skriver att ”Läste precis it-policyn på företaget, där det står att de har rätt att övervaka ALL sin utrustning, och detta ska göras löpande av närmsta chef för att bibehålla säkerheten på företaget. Det står att privata bilder, konversationer, filer är tillgängligt för behörig inspektör och it-chefen.” 
Så vad får då en arbetsgivare göra och inte? Om vi börjar med vad de inte får göra, så gäller att: Man får inte vidta en väldigt närgången övervakning. Chefen kan alltså inte kräva att du ska ha datorns kamera eller mobilens funktion platstjänster på under hela arbetsdagen, för att arbetsgivaren ska kunna se precis vad du gör.

– Enkelt uttryckt kan man säga att chefen inte får kartlägga hela eller stora delar av din arbetsdag.

Däremot säger Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, att ett företag på en övergripande nivå får mäta och kvalitetsbedöma prestation. Ett klassiskt exempel är att man på ett lager på gruppnivå får kolla hur många ordrar per dag som ett team har plockat. Man kan få kolla det på individnivå också, inte dag för dag, men vid enstaka tillfällen.  

Du ska informeras i förväg

Men – om en arbetsgivare väljer att kolla upp sina anställda så ska man i förväg informera om detta tydligt, lättillgänglig och transparent. 

– Och om arbetsgivaren tänker ta del av din korrespondens, exempelvis mejl, så ska du informeras i förväg, annars bryter företaget mot artikel åtta i Europakonventionen som handlar om rätten till ett privatliv.

Så om min chef följer mig på ett sätt som jag tycker är tveksamt, exempelvis via mobilens gps, vad ska jag då göra?

– Kontakta din fackliga organisation för råd och stöd. Vi kan titta på om det faktiskt finns ett brott mot lagstiftningen, och i så fall påkalla tvisteförhandling och begära skadestånd.  

Många arbetsgivare övervakar ju i smyg. Om jag är tjänsteman på en it-avdelning och vet att detta sker, hur bör jag då agera?

– Även här tycker jag att du ska ta kontakt med din fackliga representant för att få stöd i frågan, säger Susanna Kjällström.

Tips: Kontrollera om arbetsgivaren följer dig

När en app vill komma åt platsdata första gången måste den be om lov, men därefter kan den bara fortsätta. Med jämna mellanrum är det därför smart att kolla vilka appar som använder informationen. På iphone heter det ”platstjänster”, på android-telefoner heter det ofta ”platsuppgifter” eller ”platsbehörighet.”

Kolla också vilka rättigheter olika appar har i din telefon. På en iphone gör du det genom att gå till ”inställningar” och klicka på ”integritetsskydd.”  På android öppnar du ”inställningar”, väljer ”appar och aviseringar” följt av ”appens behörigheter.” Därifrån kan du ändra eller ta bort appens rättigheter.
(Källa: Internetstiftelsen)