Uber var bland de första i Sverige att erbjuda en tjänst där du i realtid kan se hur långt bort bilen du beställt är. Sedan dess har ett antal företag följt efter, som matleverantörer och bud, ”nu är ditt paket lastat och Elin är på väg hem till dig, här kan du kolla exakt var bilen befinner sig.” Vilken service! Då slipper man sitta hemma och vänta i fyra timmar på sin leverans. Praktiskt ja. Men tillåtet; nja.
– Arbetsgivare får inte hålla koll på sina medarbetare hur som helst. Om man känner sig konstant övervakad kan det upplevas integritetskränkande, säger Disa Rehn, på Integritetsskyddsmyndigheten.
Fler tjänstemän övervakas
Nu börjar den här typen av övervakning bli vanligare även bland tjänstemän. Vid en snabb googling får man upp resultat som ”Topp 10 appar för personalövervakning” med erbjudanden som ”apparna gör det möjligt för arbetsgivare att övervaka sina anställdas varje rörelse på sina datorer under arbetstid.” Ja, en arbetsgivare med kontrollbehov kan ganska enkelt övervaka sina anställda. Och Unionen får regelbundet in frågor från medlemmar, som berättar om arbetsgivare som vill kunna se exakt position på sina säljare eller konsulter, för att säkerställa att de verkligen jobbar.
– Inom EU ser man tendenser på att det blivit vanligare med övervakning de senaste åren, det har båda att göra med den tekniska utvecklingen och att allt fler jobbar på distans, säger Disa Rehn.
Vi har ju vant oss vid att kunna följa bud, och ser det som en service. Samtidigt reagerar man med bismak i munnen när chefen vill följa en konsult. Är det skillnad?
– Nej, lagen gör ingen skillnad på arbetare och tjänstemän, säger Disa Rehn.
Slentrianmässig övervakning ej okej
Så vad får då arbetsgivare göra och inte? Helt entydigt är det inte. Det är inte otillåtet för arbetsgivare att ha koll på sina medarbetare.
– Ibland har arbetsgivarna tungt vägande skäl, det kan vara säkerhetsskäl, som att man befinner sig i en miljö där det finns risk för olyckor.
Däremot får arbetsgivare inte slentrianmässigt kräva att anställda som jobbar på distans har kameran på, för att se om de jobbar eller inte.
– Som arbetsgivare har man rätt att styra sin verksamhet, och man äger ju jobbmobilen och jobbdatorn, men man måste göra en intresseavvägning. Arbetsgivarens intresse kan handla om effektivitet, kundnöjdhet och logistik. Kontrollen får inte vara mer omfattande än nödvändigt. Och enligt GDPR måste arbetsgivaren informera dig och dina kollegor på förhand om att man ska börja samla in denna information. Det ska alltså ske i öppenhet, inte vara hemlig övervakning.
– Men lagen behöver tolkas, det är svårt att ge generella svar, utan det måste prövas från fall till fall.
Så om chefen säger att ”nu vill jag att alla laddar ner den här appen” och jag själv går med på att göra det – är det då okej? Nja, säger Disa Rehn.
– Det är inte säkert att det är tillåtet ens vid samtycke, eftersom maktbalansen er emellan är så ojämn. Du som anställd kanske inte vågar säga nej till chefen, av rädsla för att hamna i onåd. Så den typen av samtycke håller inte enligt lagen.
Stor okunskap om digital integritet
Samtidigt blir de här apparna och den här programvaran allt vanligare, har vi alltså en massa chefer som medvetet bryter mot lagen?
– Nej, jag tror inte att alla företag som övervakar sina anställda gör det av ren illvilja, utan det finns nog en stor okunskap.
Om jag känner tveksamhet till att chefen exempelvis vill kunna se min position under hela arbetsdagen, vad ska jag göra då?
– Då ska du fråga chefen vilka överväganden man har gjort enligt GDPR, vad syftet med informationsinsamlingen är, om man har bedömt riskerna med den, vilka som kommer åt informationen, hur länge den ska lagras etcetera. Och som medarbetare har du alltid rätt att invända mot detta. Då måste arbetsgivaren motivera sig bättre.
Och får du inte gehör, kan du alltid vända dig till facket eller IMY för stöd och råd.
– Från och med i somras finns det dessutom en möjlighet att visselblåsa till IMY, om du vill informera om ett missförhållande som innebär att din arbetsgivare inte följer reglerna i dataskyddsförordningen. Vid visselblåsning skyddas din identitet av stark sekretess, säger Disa Rehn.