Bli medlem

10 ord att ha koll på – för din digitala säkerhet

Digital säkerhet är ett hett ämne just nu, där folk slänger sig med ord som malware, spyware och tvåfaktorsautentisering. Men vad betyder det egentligen? Här är tio termer att ha koll på.

This content is from Unionen Opinion.
Hur bra är din digitala integritet?

Published 01 June 2022

10 ord om digital säkerhet – och vad de betyder: 
 

  1. Malware
    Malware är ett samlingsnamn för olika typer av sabotageprogram. Syftet skiftar. Ibland vill man få kontroll över datorn eller mobiltelefonen som man har infekterat med filen, ibland stjäla information eller skicka skräppost från enheten till annat utsatt mål. Och så vidare.

  2. Spionprogram/Spyware
    Programvara som används på en enhet utan användarens vetskap eller godkännande, som vidarebefordrar information till annan part, som lösenord, kreditkortsnummer och liknande. Det finns olika sorters spionprogram med olika mål och funktioner.
  3. Ransomware
    Är en form av malware (skadlig programvara) som syftar till utpressning. Viruset tar sig in i program och filer och låser dem tills dess att lösensumman är betald. Den drabbade ska betala en lösensumma för att få tillbaka sina filer. Kallas även utpressningsvirus.
  4. Bakdörr
    Ett program som tillåter obehörig fjärråtkomst till en dator, ett datorsystem eller algoritm. Används både av tillverkare, för att kunna uppgradera olika operativsystem och enheter, och av spioner för företagsspionage.
  5. Tvåfaktorautentisering
    Förkortas 2FA. Den som vill logga in på en tjänst måste styrka sin identitet två gånger, inte bara genom att kunna lösenordet. Det kan exempelvis ske genom att det skapas en engångskod i en app, eller att en kod skickas till din mobil.
  6. Keylogger
    Registrerar alla dina tangenttryckningar för att på så sätt få dina inloggningsuppgifter. 
  7.  Social manipulation/social engineering
    Här utnyttjar hackaren mänskliga svagheter, snarare än svagheter i det digitala systemet. Med hjälp av falska mejl, telefonsamtal och övertygande argumentation kan hen lura människor att lämna ut känslig information. Kallas även ”human hacking”, alltså att hacka människor.
  8. Phishing
    Det här är en populär metod som går ut på att lura offer att lämna ifrån sig känslig information eller installera skadlig programvara via falska mejl. Från början försökte angriparna fånga in så många som möjligt. Nästa steg i utvecklingen är spear-phishing, där mer välformulerade mejl riktas till specifika personer.
  9. Whaling
    Är en bedrägerimetod där angriparna riktar in sig på de största fiskarna i sjön; beslutsfattarna. Personer som sitter på känslig information, har mandat att betala ut pengar eller höga behörigheter i IT-system. Angriparen kan åsamka stor skada om hen lyckas.
  10. VD-bedrägerier
    Vid VD-bedrägerier låtsas hackaren istället vara en högt uppsatt chef eller beslutsfattare, för att få dig att känna tilltro och lämna ut personuppgifter, koder eller betala ut pengar. Om ”chefen” ber dig att fixa något lite snabbt är chansen större att du känner press att göra det.

E-kurs: GDPR för förtroendevalda

E-kursen innehåller allt du som förtroendevald behöver veta för att klara av GDPR i ditt uppdrag.

Dags att visselblåsa?

This content is from Unionen Opinion.

Tjej som håller upp handen och säger stopp.

Du överhör ett samtal i lunchrummet, och inser att it-avdelningen sitter och läser anställdas mejl och kollar vad folk surfar på. Eller så förstår du via en mejlkonversation med en chef att vårdföretaget du jobbar på slarvar med journalerna, de verkar hamna både lite här och där. Eller så pågår det ekonomiskt bedrägeri. 

Ja, då är det dags att dra i nödbromsen.

I Sverige finns en visselblåsarlag som innebär att du kan slå larm om missförhållanden du möter på jobbet. Lagen omfattar inte bara anställda, utan även arbetssökande, praktikanter och aktieägare

– Det innebär att din identitet skyddas, och du ska inte behöva utsättas för repressalier för att du har larmat, säger Fredrik Löfgren, jurist på Integritetsskyddsmyndigheten, IMY.

Olika vägar att gå för visselblåsare

Det finns tre sätt att visselblåsa: 

  • Företag med 50 anställda eller mer ska ha ett eget visselblåsarsystem, där du anonymt kan slå larm. Det kallas intern rapporteringskanal.
  • Du kan vända dig till en myndighet, exempelvis IMY om arbetsgivaren inte följer dataskyddsreglerna. Det kallas extern rapporteringskanal.
  • Eller så kan du slå larm till media. Jobbar du i en offentlig verksamhet så får arbetsgivaren inte efterforska vem som har larmat. När du är anställd på ett privat företag bör du först kolla upp att du verkligen har visselblåsarlagens skydd innan du pratar med journalister.

Huvudregeln är att du börjar rapportera internt, och hoppas att det ger effekt, annars kan du gå vidare.

– Om du jobbar i privat sektor så har du något som kallas lojalitetsplikt, och i den ingår att man alltid ska ta upp saker med arbetsgivaren först. Det vill säga, du ska ta upp det med din chef eller visselblåsa internt innan du går till tidningen, säger Unionens förbundsjurist Susanna Kjällström.

Ibland har du inte lagens skydd

Och även om det som sker är helt uppåt väggarna, så är det inte säkert att det är just visselblåsa du ska göra.

– För IMY gäller något förenklat att vi endast har möjlighet att agera på visselblåsningar om det handlar om allvarliga kränkningar av enskildas rätt till privatliv och det berör väldigt många. Det kan också röra sig om ny teknik, som kan påverka enskildas rätt till privatliv väsentligt, säger Fredrik Löfgren.

Om du rapporterar saker som inte har ett allmänintresse är det alltså inte säkert att du får visselblåsarlagens skydd. Exempelvis kan det vara klagomål på lön eller att du tycker att de varor eller tjänster företaget säljer är bluff och båg.

Om du känner dig osäker, fråga facket om råd

Så hur vet jag när jag ska visselblåsa eller inte? Om jag känner mig osäker, var kan jag få hjälp och råd?

– Du kan vända dig till oss på Unionen för råd. Generellt handlar visselblåsning om väldigt allvarliga saker som bör komma till allmänhetens kännedom, som att chefen försnillar pengar, att företaget begår miljöbrott eller använder barnarbete, säger Susanna Kjällström.

Om jag ser oegentligheter som kanske inte går under visselblåsarlagen, vad ska jag då göra?

– Vänd dig till facket för att få stöd och hjälp där. Håller företaget exempelvis på med olaglig övervakning så kan vi hjälpa till och driva fallet, säger Susanna Kjällström.

...hittar du hos: 

Arbetsmiljöverket.

Integritetsskyddsmyndigheten.