Det kan tyckas vara småsaker; fylla på papper i skrivaren, fixa present, snygga till konferensrummet... Men uppgifterna varken värderas eller lönesätts, och det är framförallt kvinnor som gör dem. ”Kvinnor smörjer maskineriet”, säger forskaren Annika Härenstam, som tycker att det är dags att göra upp med det osynliga arbetet.
Published 26 January 2023
Statistiken är talande: Betydligt fler kvinnor än män går in i väggen och drabbas av stressrelaterad ohälsa. Men Annika Härenstam, psykolog och professor eremita i arbetsvetenskap och -organisation ogillar pratet om kvinnors stress och sjukskrivningar.
– Det gör att vi ser kvinnors ohälsa som ett kvinnoproblem. Man letar individuella orsaker, och drar slutsatser om att kvinnor inte kan säga nej i tid eller inte pallar stress lika bra som män. Men forskning visar att om kvinnor och män utsätts för liknande situationer, så reagerar de ungefär likadan, säger Annika Härenstam.
Ja, att kvinnor blir sjuka av stress handlar om systemfel, och är därmed allas angelägenhet. Annika Härenstam vill att vi tittar på hur jobben organiseras. För faktum är att fler kvinnor än män har jobb där man har lågt inflytande men höga krav, vilket är en riskfaktor. Det är också vanligare att kvinnors jobb har otydliga mål och är mer tids och rumsbundna, alltså inte är lika flexibla, saker som också kan känslor av stress.
– Även på kontor med hälften kvinnor så jobbar män och kvinnor med delvis olika saker. Fler klassiskt administrativa serviceuppgifter ligger på kvinnor. Och när man pratar om gränslösa arbetet där man kan sitta var som helst och jobba, så gäller det inte om alla på kontoret, det finns alltid folk (ofta kvinnor) som exempelvis är där och öppnar eller alltid bemannar telefonen säger Annika Härenstam.
Och om vi på hemmaplan pratar om det oavlönade arbetet, som att plåstra om, diska, bädda och handla, något kvinnor tar en större del av – så bör vi på jobbet titta på det osynliga arbetet. För en effekt av de slimmade organisationerna är att medarbetare ska göra en massa saker som man inte tänker på eller värdesätter, de liksom bara ingår. Det kan vara att vattna blommor, tanka bilar, boka möten, sammanställa listor, fylla på papper i skrivaren, fixa krånglande datorer eller handla presenter till Amira som ska sluta. Det kan tyckas vara små saker, men dessa små saker har stor betydelse.
– Många medarbetare, men framförallt kvinnor, gör saker som inte är synliga och därmed inte värderas eller lönesätts, säger Annika Vänje, docent i förändringsledning och genus vid KTH.
Vi har också det sociala och emotionella arbetet, där fler kvinnor tar på sig rollen att se och måna om andra – och förväntas göra det.
– Annars uppfattas hon som otrevlig, medan en man som agerar på samma sätt ses som viktig – om vi generaliserar. Det är också vanligare att män ber sin chef prioritera när det adderas nya arbetsuppgifter, medan kvinnor får höra ”du är ju så bra på det här, du fixar det” och bär stressen inom sig, säger Annika Härenstam.
Varför lägger kvinnor inte bara av med det här, om det ökar stressen utan att ge kredd?
– Det är en av de vanligaste kommentarerna. Men om en kvinna bryter mönstret kan hon få betala ett högt pris genom att bli utfryst, ses som svikare eller jobbig, ”har du märkt vad sur hon är?”, säger Annika Vänje.
Ja, vi låtsas ofta som att det osynliga arbetet inte finns, men på något bakvänt sätt räknar vi ändå med att det ska fixas.
– Kvinnor smörjer maskineriet när de utför osynliga arbetsuppgifter, men det är inga kompetensbärande uppgifter, så kvinnor får jobba hårdare för att leva upp till normen på arbetsplatsen, vilket påverkar rekrytering, lönesättning, chans till avancemang och så vidare, säger Annika Vänje.
Så vad är tipset för att komma till rätta med det här?
– Att erkänna att de här uppgifterna finns, att det är ett jobb och att någon, ofta en kvinna, gör det gratis, säger Annika Vänje.
Hitta osynliga arbetsuppgifter, inte bara de som normalt brukar mätas och räknas – utan allt man lägger sin arbetstid på.
Next article
Du som chef har ju ett ansvar för att arbetsmiljön för dina medarbetare är så bra så att ingen kommer till skada på grund av sitt arbete. Det gäller bland annat för dig att systematiskt motarbeta riskerna för stress, och EU-kommissionen har specifikt utfärdat regler för att varje medarbetare måste få minst elva timmars återhämtningstid varje dygn, något som precis nyligen också lett en överenskommelse i Sverige.
Det finns en del forskning om stress och återhämtning och alla verkar överens om att vi inte mår bra om vi inte får tillfälle att hämta andan mellan varven. Att målet är satt precis på elva timmar är nog mer en känsla än resultatet av objektiva mätningar. På Karolinska Institutet i Solna har man skrivit en handbok med många förslag om hur man kan använda sin lediga tid för att ge sig själv de bästa möjliga förutsättningarna för en god återhämtning.
Som chef kan du behöva påminna dig själv och dina medarbetare om vikten att varva ner
Som chef kan du behöva påminna dig själv och dina medarbetare om vikten att varva ner, och dela med dig av några goda råd så att ni alla ska få en julhelg som präglas av glädje och återhämning. Målet måste vara att ni alla kan återvända till jobbet 2023 och med full kraft fortsätta att leverera och utveckla er själva och den verksamhet ni jobbar i.
Att ge järnet på jobbet och krascha i soffan när man kommer hem är inte en hållbar strategi. Sömn är visserligen en viktig del av din återhämtning, men du behöver också aktivera dig. Olika individer har olika preferenser vad gäller återhämtningsaktiviteter. Du kan själv göra en topp-tre lista vad som fungera för dig: träna på gymmet, gå en promenad i skogen, lyssna på musik, träffa goda vänner, leka med barnen, laga mat, läsa en bok, … eller vad du nu känner ger dig positiv energi.
Uppmana dina medarbetare att göra en liknande lista. Det viktiga är att göra andra saker än vad ni gör på jobbet. Kroppen och hjärnan behöver omväxling för att komma i balans.
Sömn är en viktig del av återhämtningen. Sömnen är kroppens sätt att återhämta krafter och reparera det som blivit slitet under den vakna tiden. Hur bra du sover och återhämtar dig bestäms av ”Sömnformeln” som styrs av tre faktorer: stressnivån, den biologiska rytmen och sömntrycket.
För att aktivt slå ner stressnivån inom oss är ett vanligt råd att ”ta sig till nuet, och stänga tidsfönstret”. En hel del stress beror nämligen på att våra tankar löper iväg både framåt och bakåt i tiden. Vi tenderar att älta det som varit och oroa oss för det som vi har framför oss. Genom att fokusera på nuet hjälper vi oss själva att minska stressen.
Du tar dig medvetet till nuet genom att fokusera på din egen andhämtning. Det är vanligt i såväl mindfulness som yoga. Eller så gör du en mental ”kroppsskanning” – du flyttar dina tankar från en kroppsdel till en annan. Dessa tekniker gör att du smalnar av dina tankar. Det finns gott om appar som hjälper dig att stressa ner. Ibland räcker det bara med att stanna upp och ta ett djupt andetag.
Vår inre klocka, den biologiska rytmen, styrs mycket av ljuset. Om du inte sover tillräckligt många timmar per natt kan du pröva att mörklägga rummet mera. Och att inte ha din mobiltelefon i sovrummet – det blåa ljuset från våra mobiler håller oss vakna mer än vad vi kanske tror.
Ju längre pass du är vaken, desto mer ökar sömntrycket hos dig. Och när du passerar en viss gräns så kommer du att somna. Tar du en kort siesta på dagen, så minskar sömntrycket och du kommer att behöva mindre djupsömn under natten för att återhämta krafterna.
Alla, även du som är chef, behöver återhämtning
Så om du vill att alla dina medarbetare ska komma tillbaka med fulladdade batterier efter helgerna, kan du påminna dem om vikten till återhämtning. För alla, även du som är chef, behöver återhämtning. Så se till att du har delegerat arbetsuppgifter och ansvar, och förberett din julledighet så att inte du gjort dig själv oumbärlig under den viktiga ledigheten. Du ska inte vara den som ensam sitter jour på nyårsafton.
God Jul och Gott Nytt År!
Anders Kinding är ledarskapskonsult och författare.
