Utan rätt möjlighet till vidareutbildning för den som jobbar, riskeras såväl företagens konkurrenskraft som den enskildes trygghet och utveckling i arbetslivet. Och det är bråttom!
Published 26 April 2023
Unionen presenterar nu resultatet i Kompetensbarometern för 2023. Undersökningen visar att behovet av kompetensutveckling och vidareutbildning är stort hos privatanställda tjänstemän.
Kompetensbarometern visar att var tredje privatanställd tjänsteman tror att de någon gång under sitt arbetsliv kommer att behöva öka sin kompetens genom vidareutbildning de inte räknar med att få via sin arbetsgivare. Omräknat till antalet privata tjänstemän som finns på svensk arbetsmarknad är det närmare 500 000 personer. 41 procent av dessa säger att de behöver vidareutbilda sig de närmaste tre åren
Utan rätt möjlighet till vidareutbildning för den som jobbar, riskeras såväl företagens konkurrenskraft som den enskildes trygghet och utveckling i arbetslivet. Det är avgörande för att vi ska kunna genomföra den nödvändiga omställningen till ett hållbart samhälle.
Unionen har under många år haft kompetensfrågor allra högst på agendan. Det har vi eftersom arbetslivet ställer höga krav på att kunna ställa om till nya kompetenskrav. Även om du har en utbildning sedan tidigare kan du behöva fylla på din kompetens, för anställningstrygghet idag handlar i stor utsträckning om att ha rätt kompetens för sitt jobb. Du kanske till och med behöver uppdatera din kompetens flera gånger under ditt arbetsliv. Men då måste du också ha möjlighet att rent praktiskt och ekonomiskt kunna göra det.
Kompetensbarometern synliggör också vilka faktiska möjligheter till vidareutbildning som finns inom det befintliga utbildningssystemet. Många tycker att utbildningsutbudet till yrkesverksamma brister.
Nära hälften (46%) av de tillfrågade skulle föredra att studera vid högskola eller universitet för att stärka sin kompetens och tre av tio (28%) har under den senaste femårsperioden letat utbildningar på högskola eller universitet i syfte att vidareutbilda sig. Av de som letat utbildningar uppger två av tre (65%) att de i låg utsträckning hittat en utbildning som går att kombinera med sitt nuvarande arbete.
Högskolor och universitet i Sverige är i det närmaste helt överens om att det krävs långsiktigt ekonomiska satsningar på livslångt lärande. De ekonomiska resurserna räcker helt enkelt inte till idag.
Så här kan vi inte ha det. Det går alldeles för långsamt att åstadkomma förändring hos högskolorna och universiteten. I rådande konjunkturläge är det här så vore det här en mycket klok ekonomisk politik. Det är helt enkelt en missad möjlighet för regeringen om de inte går från ord till handling.
Reformera resurstilldelningssystemet för högskolan som för närvarande premierar långa utbildningar, inte minst programutbildningar.
Utöka högskolans resurser för att möta den ökade efterfrågan kopplat till omställningsstudiestödet.
Inför varaktiga öronmärkta resurser för utbildningar för yrkesverksamma utanför takbeloppen och särskilda sökbara resurser för att utveckla utbildningar för yrkesverksamma i samverkan med näringslivet.
Yrkeshögskolan bör införa ettåriga fördjupningsutbildningar för kvalificerad YH-examen för yrkesverksamma som redan har relevant eftergymnasial utbildning eller motsvarande kunskaper från arbetslivet.
Fler korta utbildningar och kurser inom yrkeshögskolan.
Flexiblare antagningssystem, framför allt för utbildningar som riktar sig till yrkesverksamma.
Kompetensbarometern är Unionens årliga undersökning om intresse av och möjligheter till kompetensutveckling för yrkesverksamma tjänstemän på den privata arbetsmarknaden.
Materialet bygger på siffror från en undersökning från Novus som Unionen har beställt. Undersökningen genomfördes i mars 2023, och antalet respondenter är 2417. Den genomfördes via webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade och representativa Sverigepanel, samt med hjälp av en nära samarbetspartner till Novus. Läs hela undersökningen här.
Next article
Handelsbranschen har alltid varit föränderlig. Trender kommer och går, världsläget förändras liksom folks ekonomi – och allt det här har en direkt påverkan på handeln.
– Ett exempel är hur pandemin fick e-handeln att växa snabbt. Ett annat är de tider av inflation vi nu befinner oss i, där konsumenter direkt blir mer prismedvetna och mindre benägna att köpa de dyrare ekologiska produkterna, säger Unionens utredare Shadé Jalali.
Allt det här påverkar jobben inom handeln. Vissa jobb försvinner. De senaste åren har bland annat antalet administratörer minskat, när exempelvis fakturor inte längre behöver hanteras manuellt utan mejlas till företaget och scannas in av ett program. Man har också dragit ner på antalet butiksmedarbetare, när fler handlar på nätet och kunderna själva tar över kassan.
– Men det innebär inte att du inte har en framtid inom branschen, bara att många jobb förändras, säger Shadé Jalali.
Exempelvis är konsumenter mer pålästa än någonsin. De kan lätt hitta information på nätet, och kollar ofta upp prisläge och produktfakta innan de kommer till butiken.
– Kunden förväntar sig att de som jobbar i butiken är lika påläst och kan svara på initierade frågor, säger Mats Johansson på Handelsrådet.
Det cirkulära tänket har också vuxit sig starkare, vilket gjort att begagnathandeln gått från skam till glam och attraherar allt bredare grupper.
– Även det ställer nya krav på personalen. Jobbar du i en butik som säljer second hand, kanske du även behöver ha inköpskompetens. För när kunder kommer in med varor, behöver du snabbt kunna bedöma om det finns en affär däri. Vad är varan värd, och vad kan ni betala för den?, säger Mats Johansson.
Rena e-handelsföretag jobbar med stora lager eller dark stores långt ifrån stan, men när fler företag utökar sin digitala närvaro, kan det få effekt även på klassiska butiker.
– Det är inte ovanligt att man använder befintliga butikernas lager för leverans av ordrar som kommit in via nätet, så du som jobbar i butik kanske även måste vara lagerarbetare ibland, säger Mats Johansson.
Kundnöjdhet är ytterligare att viktigt spår.
– Vissa pratar inte ens om kunder längre, utan om fans, säger Shadé Jalali.
Och när färre kollar på teve och läser tidningar, blir influencer marketing viktigare.
– Influencers blir ambassadörer för företaget som skapar en viss image, sedan förväntas man som medarbetare kunna bära den imagen, säger Shadé Jalali.
Nya jobb tillkommer också. När de stora mataffärerna erbjuder färdiga matkassar, kan de behöva anställa receptmakare. Butiker på stan konkurrerar med sin personliga service, så en skobutik kan anställa en naprapat som hjälper kunden att hitta exakt rätt sko. Men framförallt gör digitaliseringen och den utökade e-handeln att yrkeskategorier inom IT blir vanligare, som IT-arkitekter och systemutvecklare.
– Handeln behöver också göra en stor grön omställning, så yrken och kompetenser inom hållbarhet blir allt viktigare.
Vad är tipset till mig som gillar att jobba inom handeln och gärna vill fortsätta?
– Ja, många gillar branschen och hänger kvar länge. Man kanske börjar som butiksmedarbetare, för att bli chef och sedan hoppa till huvudkontoret. Karriärvägen är ofta informell. Man har aldrig studerat till produktspecialist, utan jobbat sig upp till den rollen. Det är toppen, men det här är en rörlig bransch, och när du vill eller måste byta företag kan det vara svårt utan formell kompetens. Så försök formalisera din kompetens genom ett par kurser, och var noga att uppdatera din kompetens (även den du jobbat dig till) på sajter som Linkedin, säger Shadé Jalali.
