– Det är inte automatiskt så att synen på vad ett avtal är och innebär är densamma i olika länder, fortsätter Linnell Zyto. Det måste man göra klart, exempelvis genom att ha tydliga definitioner av centrala begrepp i avtalet.
Immateriella rättigheter kan bli viktiga
Centrala begrepp kan till exempel handla om att definiera vilka parterna är, vilken vara som ska produceras eller tjänst som ska utföras, hur de ska prissättas och vilka tidsramarna är för leverans av varan eller tjänsten. Om man ska sälja en vara kan det vara viktigt att nå en överenskommelse kring vilken kvalitet som förväntas och hur den kontrolleras. Handlar det snarare om en tjänst är det centralt att precisera vad som ingår i tjänsten och inte.
Skulle man verka i en bransch där immateriella rättigheter som patent eller varumärken är särskilt viktiga behöver det tillåtna användandet av dessa också beskrivas i avtalet.
– Det kan handla om till exempel programvara. Säg att man har upphovsrätten till en programvara som man låter kunden nyttja, då behöver man begränsa hur det får brukas, så man inte riskerar att bli av med sin rättighet till det värdefulla dataprogrammet.
Avtala om hemmaplansfördel
Risken för missförstånd, misstag eller fel ökar självklart när man kommunicerar på olika språk, dessutom med kanske annorlunda företagskultur och lagstiftning. Ju mer man då kan reglera i avtal desto mindre riskerar man att hamna i tvister eller konflikter i ett senare skede.
– Det är inte säkert att ett avtal förhindrar att en tvist uppstår ändå, men med ett avtal på plats finns det i alla fall något att hänvisa till när man argumenterar för sin uppfattning.
En av de centrala frågorna kring avtalsskrivning med utländska kunder eller partners är den kring vilket lands lagstiftning som ska gälla vid tvist om avtalet.
En av de centrala frågorna kring avtalsskrivning med utländska kunder eller partners är den kring vilket lands lagstiftning som ska gälla vid tvist om avtalet. Kan man få motparten att gå med på det är det en fördel att avtala att svensk lagstiftning gäller och att tvisten ska lösas i svensk domstol.
– Det är så klart bättre att lösa en tvist inom ett domstolssystem man känner till, säger Linnell Zyto. Skulle man bli instämd i ett helt annat land behöver man ett lokalt ombud som kan processa i just det landet. Om avtalet behöver tolkas är det också fördelaktigt om svensk rätt tillämpas.
Verkställande kan ta tid
Innehåller avtalet känsliga uppgifter, som behöver hållas utanför offentligheten, kan man överväga att skriva in en skiljeförfarandeklausul i avtalet. Det innebär att man avsäger sig rätten att väcka talan i allmän domstol och i stället bedöms avtalet av en tvistenämnd i en separat process, som inte är offentlig.
– Det är snabbare och säkrare ur företagshemlighetsperspektiv, men också dyrare. Man måste inte bara betala ombudskostnader utan också för själva skiljenämnden. Skriver man på ett sådant avtal bör man vara medveten om vad det innebär och vilka möjligheter man väljer bort.
I och med att skiljedomsförfarande är just dyrare är det för många egenföretagare inte ett tänkbart alternativ. Särskilt inte om man riskerar att förlora mot en mer resursstark motpart. Väljer man som egenföretagare skiljedomsförfarande bör man därför ha räknat ordentligt för att säkerställa att man skulle ha råd med ett negativt utfall.
Väljer man som egenföretagare skiljedomsförfarande bör man därför ha räknat ordentligt för att säkerställa att man skulle ha råd med ett negativt utfall.
Oavsett vilket tillvägagångssätt man väljer för att lösa tvisten bör man också vara beredd på att själva verkställandet av utfallet kan ta tid.
– Du behöver hjälp av myndigheter för att driva igenom ditt krav, säger Linell Zyto. I Sverige går du till kronofogdemyndigheten, men ska man söka verkställighet i till exempel ett annat EU-land så är det inte säkert att processen är lika snabb, effektiv och billig som om Kronofogdemyndigheten gör den här hemma. Det blir en extra dimension, för lyckas man vinna en tvist, men sen inte får domen verkställd är det inte till någon större nytta.