Känner du ofta stress där vid datorn? Då kanske du skulle må bra av att reglera din skärmtid. Inte i samma bemärkelse som för barnen, men ändå. För ”i det gränslösa arbetslivet där vi kan jobba jämt, är det viktigt att börja sätta upp gränser igen”, säger arbetslivsforskaren Pär Pettersson.
Published 16 October 2023
Många av oss är noggranna med barnens skärmtid, eftersom för mycket stirrande in i skärmar bland annat kan ge sämre psykisk hälsa och sömn. Men hur bra är du på att begränsa din egen tid framför skärmen? Frågan är viktig, för datorns och mobilens ständiga blippande och plingande, där du får inbjudningar till möten och mejl som kräver snabba svar, bidrar till den inre stressen. Ja, det är faktiskt som att en kollega skulle stå och knacka dig på axeln och kräva svar varannan minut.
– Effekten på oss är densamma oavsett vad det är som stressar. Kroppens mobiliseringssystem går igång, stresshormoner utsöndras, och pulsen och blodtrycket höjs. Det är ingen fara om stresspåslaget pågår en kortare stund, men om stressen inte varvas med återhämtning så kan det leda till en rad hälsoproblem som minnesproblem, koncentrationssvårigheter, sömnstörningar och sänkt immunförsvar, säger Magdalena Ramstedt Stadin.
Effekten på oss är densamma oavsett vad det är som stressar.
Magdalena Ramstedt Stadin är forskare i människa-datorinteraktion vid Uppsala universitet, och har specifikt tittat på den digitala stressen, alltså arbetsrelaterad stress kopplad till informationsöverflödet och våra digitala verktyg. Krångligt formulerat, men i realiteten kan det handla om att du hela tiden får mejl eller frågor i teams-chatten. Du ska hoppa in i ett Zoom-möte, men tekniken strular. Ni ska använda ett nytt digitalt program för schemaläggning, men du förstår inte hur det funkar. Även Arbetsmiljöverket tittar nu på detta.
– Hos anställda som ägnar en stor del av sin arbetstid åt digitala system, eller har flera verktyg att hantera samtidigt kan risken för teknikstress, överbelastning och utmattning av hjärnan öka, säger Malin Cato, som leder inspektionsinsatsen på Arbetsmiljöverket i ett pressmeddelande.
Magdalena Ramstedt Stadin såg i sin avhandling från 2020 att personer med högre utbildning oftare känner digital stress än de med lägre, och att chefer är extra drabbade. Cirka 75 procent av cheferna upplevde digital stress.
– Det är förstås ironiskt, eftersom cheferna har ett arbetsmiljöansvar och delvis borde kunna påverka detta. Å andra sidan har många mellanchefer höga krav både uppifrån och nerifrån. Oavsett så har arbetsgivaren det yttersta ansvaret för arbetsmiljön, inklusive orsaker till stress.
Arbetslivsforskaren Pär Pettersson, vid högskolan i Kristianstad, som har följt utvecklingen de senaste decennierna påminner om att tekniken på många sätt har underlättat för oss.
– Behöver du lämna och hämta på skolan, gå till läkaren eller vara hemma och vänta på elektrikern så är det förstås smidigt att kunna jobba delvis hemifrån eller svara på mejl på bussen till och från jobbet. Den möjligheten har gett många tjänstemän en större frihet.
Ja, frihet och kontroll är välkända friskfaktorer, och det gränslösa arbetslivet innehåller sådana komponenter. Men ibland kan det vara bra att fråga sig om du kontrollerar inkorgen på mejlen, eller om den kontrollerar dig. Framförallt om det finns en kultur på kontoret att den som svarar snabbast är bäst.
– Idag har vi ju heller inte bara mejl vi ska svara på, utan sms, chattrådar och så vidare. Om du hela tiden ska svara på saker, så äter det upp mycket av din tid och koncentration. Det är också lätt att hamna i en kvantitativ leverans snarare än en kvalitativ. Kanske hinner du inte ens med dina faktiska arbetsuppgifter, de som kräver koncentration, säger Pär Pettersson.
Nej, det är inte säkert att du har varit effektiv bara för att du svarat på en massa mejl och sms. Magdalena Ramstedt Stadin vill uppmana dem som översköljs av meddelanden att stänga av notiser och begränsa sitt mejlkollande till några få gånger per dag. Pär Pettersson är också inne på att en tydligare gränssättning behövs.
– I det gränslösa arbetslivet där vi kan jobba jämt, är det viktigt att börja sätta upp gränser igen, säger Pär Pettersson, arbetslivsforskare vid Högskolan i Kristianstad.
Ja, eventuellt är det inte bara barnen som behöver skärmtid, utan även vi vuxna kan må bra av att begränsa stirrandet in i skärmen. På jobbet kan det ske genom att du har en del möten IRL, och lämnar datorn och mobilen i väskan.
– Det mänskliga mötet där vi ser varandra i ögonen och bekräftar med en liten nickning är oerhört betydelsefullt. Det bidrar till ett välmående, man känner att man tillhör ett socialt sammanhang och blir bekräftad, säger Pär Pettersson.
Han uppmanar oss också att resa oss upp någon gång i timmen, gå iväg till kaffeautomaten och snacka med en kollega eller gå iväg till en skrivare några korridorer bort. Jobbar du hemma kan du gå ett varv runt kvarteret eller lägga in en maskin tvätt.
– Det är lätt att hamna i någon typ av löpande bandet-arbete, kanske framförallt om du sitter hemma och jobbar. Men mikropauserna är viktiga, vi behöver hämta andan ibland och få några minuters reflektion. Du blir inte effektivare eller mer kreativ ju längre tid du stirrar in i skärmen. Försök inte vara duktig hela tiden, var duktig mot dig själv också, det lönar sig i längden – även för dig som är ambitiös, säger Pär Pettersson. .
Och att ibland vid arbetsdagens slut: lägg undan mobilen och ta helt ledigt.
Kanske behöver ni i gruppen prata om vad ni har för outtalade förväntningar på varandra
– Det är bra att vi kan välja tid och plats för när vi vill jobba, men den digitala stressen är i hög grad kopplad till mobilen, som gör det möjligt att svara direkt. Kanske behöver ni i gruppen prata om vad ni har för outtalade förväntningar på varandra, och hur ni kan stötta varandra att också få vara lediga mellan varven, säger Pär Pettersson.
Next article
Jeanette Lindlöv är en av de chefer som besökte premiären av vårt första chefsnätverk som går under parollen ”Like a boss” – ett koncept Unionen Chef tagit fram i samarbete med systerförbunden inom TCO: Finansförbundet, Vision Chef, och Fackförbundet ST. Här fick hon och de andra närvarande cheferna lyssna på en föreläsning av Elaine Eksvärd och sedan utbyta erfarenheter.
– Jag tycker det var ett väldigt trevligt initiativ, säger hon om nätverksträffen. Som chef och ledare tror jag att man behöver återkommande möten med andra i arbetslivet.
Många i en ledarskaps - eller chefsposition glömmer lätt bort vikten av att ha ödmjukhet inför de man har under och runt omkring sig
För Jeanette handlar att vara chef mycket om att återkommande påminna sig om vilken speciell roll och position, samt vilka ovanliga uppgifter, man faktiskt har.
– Många i en ledarskaps - eller chefsposition glömmer lätt bort vikten av att ha ödmjukhet inför de man har under och runt omkring sig. Att gå på nätverksträffen och träffa andra i samma position var en jättebra påminnelse om det.
Ämnet för Eksvärds föreläsning var konflikthantering, något de flesta chefer är väl bekanta med. Jeanettes ingång till ämnet är att hon gärna vill ge feedback så snart som möjligt, för att undvika att låta negativa känslor ligga och bubbla och växa till sig.
– Kanske kan man säga att jag arbetar med att ge ett slags mikro-feedback. Jag tycker det är viktigt att inte vänta till ett utvecklingssamtal till exempel, utan jag vill kunna ha en diskussion om små detaljer på daglig basis. Om någon har gjort något bra vill jag kunna säga det direkt och tycker jag att det saknas något i leveransen så vill jag säga det direkt också, när det är färskt i minnet.
Vill inte leta syndabockar
Flexibel kommunikation är centralt i Jeanettes ledarskap. Det finns olika typer av konflikthantering (inom team, mellan chef och medarbetare, mellan medarbetare och beställare och så vidare) och det gör vikten av en rak och tydlig dialog än viktigare.
Jag vill skapa en arbetsmiljö där det finns tillstånd att tycka olika, men där vi alltid måste ha samma mål framåt
– Det är otroligt svårt när medlemmar i mina team kolliderar. Om det sker vill jag inte vänta för länge med att adressera det, utan så snabbt som möjligt samla de som har en konflikt och be dem lösa den – för annars kommer jag göra det åt dem. Om de inte kan lösa konflikten på egen hand brukar jag ha ett möte och gå igenom det som hänt. En i taget får prata, då alla andra får vara tysta och lyssna. Sen efter det, när vi har lyssnat på varandra, då ska vi också börja hitta en gemensam grund till vad är det vi bråkar om? Varför? Hur kommer vi vidare? På så sätt kommer vi snabbt ned på konkreta lösningsnivåer.
Jeanette tycker det är viktigt att inte leta syndabockar eller älta misstag, utan i stället fokusera på lösningar. I det ingår också att tillsammans komma fram till en strategi för att konflikter och fel inte upprepas.
– Jag vill skapa en arbetsmiljö där det finns tillstånd att tycka olika, men där vi alltid måste ha samma mål framåt. Då får vi ibland åsidosätta vårt eget tyckande.
Vill se kommunikation som tema
Till kommande träffar för chefsnätverket hoppas Jeanette att coaching kan vara ett tema. Det är ett ämne hon tycker ofta glöms bort när ledarskap diskuteras.
– Som chef blir det lätt att man pekar med hela handen och säger att nu behövs det här och här. Man blir så fokuserad på att välja ut vem som ska leverera vad att man glömmer den coachande sidan av att vara chef.
Man blir så fokuserad på att välja ut vem som ska leverera vad att man glömmer den coachande sidan av att vara chef
Ett annat tema hon skulle vilja se är kommunikation rent generellt, inte bara i form av feedback eller utvecklingssamtal.
– Hur visualiserar vi målen tillsammans med medarbetarna för att de ska få en förståelse för var vi är på väg? Det är också någonting som ibland saknas i ledarskap. Hur kommunicerar vi för att hela företaget ska fungera bättre?
Kanske allra mest ser Jeanette dock fram emot kommande chefsnätverksträffar ur ett socialt perspektiv.
– Jag vill alltid utveckla mig och mitt ledarskap. Att då få ett tillfälle att träffa andra som befinner sig i samma situation och som har samma mål är oerhört inspirerande.
